Åtta nya doktorander till litteratur, idéhistoria och religion
Den 1 september välkomnade institutionen för litteratur, idéhistoria och religion sju nya doktorander i tre olika ämnen, samt en CUL-doktorand.
Den 20 september kommer doktoranderna att presenteras vid ett seminarium på institutionen, men redan här ger de en kort summering av sina tänkta avhandlingsprojekt:
Från vänster:
Lottie Eriksson (religionsvetenskap) – kommer att studera två begrepp ur filosofen Simone Weils omsorgsetik för att påvisa att hennes filosofi rymmer en omsorgsetisk praxis bortom lidandets och tragedins teologi, mot helande och försoning. Denna omsorgsetiska praxis kommer även att undersökas i dialog med medicinsk humaniora.
Elin Thorsén (religionsvetenskap) – forskningsprojektet kommer att bygga på en etnografisk studie av de tre transnationella guruerna Mooji, Prem Baba och Pujiya Swami. Fokus kommer att läggas på kunskapsöverföringen hos dessa guruer och deras anhängare, och hur denna påverkas av olika globaliseringsaspekter.
Johanna Lindbo (litteraturvetenskap) – avhandlingsprojektet undersöker bland annat intra-aktioner mellan olika arter och landskap, tillblivelseprocesser och berättande materia i svenskspråkig 1900-talslitteratur.
Signe Leth Gammelgaard (litteraturvetenskap) – projektet ska handla om skuld och politisk ekonomi i litteratur från andra halvan av 1800-talet. Fokus kommer att ligga på spänningen mellan realism och fin de siècle-kultur, dekadens och symbolism. Detta skifte läses i samband med utvecklingen i ekonomiskt tänkande från en filosofisk och moralisk disciplin till en mer matematisk förståelse. Huvudsakligen studeras fransk och engelsk litteratur.
Guillaume Le Huche (religionsvetenskap) – studerar de transformationer som bilden av den medeltida katariska heresin genomgick under perioden 1800-1945. Undersöker även i vilken utsträckning dessa transformationer påverkades av olika idéströmningar (som antiklerikalism, katolsk apologetik och occitansk lokalpatriotism) och hur de texter som behandlas skriver in sig i olika traditioner av historieskrivning.
Jens Ramberg (idé- och lärdomhistoria) – planerar att skriva om brittiska federalisters syn på Storbritanniens relation till Europa och världen. Vilka anses vara Storbritanniens ”naturliga” allierade? Vilken roll vill brittiska federalister att Storbritannien ska spela i Europa? Arbetet kommer huvudsakligen att fokusera på fyra decennier spridda mellan åren 1880 och 1970.
Anton Svanqvist (idé- och lärdomhistoria) – avhandlingen ska handla om Platons syn på kunskap som frälsning. Han ska göra en idéhistorisk läsning av Platons dialoger i kontexten av det soteriologiska ändamål som tycks ingå i hans filosofibegrepp, med syftet att söka begripliggöra hur just kunskapen – snarare än till exempel hängivelsen – enligt Platon kan ha en frälsande verkan på personen.
Lil
la bilden:
Johan Revelj (humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning) – är CUL-doktorand, det vill säga tillhör Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, och är placerad på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (inom litteraturvetenskap). Hans avhandlingsprojekt kommer att handla om samtal om romaner i en elevkontext på gymnasiet.