Länkstig

Digital humaniora - att bevara kulturarv med digital teknik

porträtt Frida Andersson

Hon skulle egentligen bli lärare. Men så startade Sveriges första masterprogram i digital humaniora och Frida Andersson lockades av kombinationen av det humanistiska och det digitala. Efter ett halvårs studier har hon redan fått sommarjobb på museum.

Frida Andersson har tidigare läst fristående kurser och har kandidatexamen i engelska och litteraturvetenskap från Göteborgs universitet. Hon var på vippen att börja läsa det korta lärarprogrammet när hon upptäckte masterprogrammet i digital humaniora och valde det i stället.

– Digitalisering är spännande. Det är en sådan stor del av vår samtid, det är ofrånkomligt att vi måste gå framåt längs den vägen. Det kändes som att det var läge att hoppa på det, säger Frida Andersson.

Praktisk utbildning

På masterprogrammet i digital humaniora lär sig studenterna ett kritiskt förhållningssätt till digitala kulturer, som vad digitala processer gör med vår kognition och artefakterna som digitaliseras. De får även ta del av det historiska perspektivet av digitalisering. Frida Andersson tycker att utbildningen ger en bra blandning av teoretiska och praktiska delar.

– Vi har bland annat fått vara med från start i en digitaliseringsprocess, där vi fick digitalisera skillingtryck. Vi skannade in dem för hand, kodade dem och nu ska de publiceras i Litteraturbanken med våra namn. Det var intressant att vara delaktig i varje moment och man inser hur mycket jobb det är bakom.

Fria studier

Frida Andersson bor i Borås och åker in till Göteborg en eller två dagar i veckan för att delta i workshops, seminarier och föreläsningar. De flesta i hennes klass bor i Göteborg med omnejd, men det går att hänga med på distans också – genom digital teknik givetvis. Seminarier kan streamas och spelas in för dem som inte kan vara på plats.

Efterfrågad kompetens

Friporträtt Frida Anderssonda Andersson tycker att programmet med sin kombination av humaniora och teknik ger breda kunskaper.

– Du hamnar inte i ett fack utan utbildningen öppnar dörrar och du får möjlighet att profilera dig mot exempelvis en kulturinstitution. Samtidigt är det lite läskigt, det ger inte en klar roll, som lärare. Det har varit ett orosmoment, men nu har saker fallit på plats, säger hon.

Sommarjobbet är redan fixat – hon ska arbeta som museipedagog och kanske även med utställningstekniska lösningar på Borås museum. Museet, som har gått på sparlåga den senaste tiden, planerar att göra en nysatsning och den kommer att sammanfalla med Frida Anderssons examen. Hon planerar att göra sitt exjobb på museet. I framtiden vill hon jobba med digitaliseringsprojekt i museivärlden.

– Jag tror att de här kunskaperna kommer att vara till användning oavsett vad jag jobbar med. Jag kommer att ha en fot i det humanistiska och en fot i det tekniska och jag tror att det kommer vara stor efterfrågan på den kompetensen, säger hon.

Viktigt att ha en plan

Frida Anderssons tips till den som funderar på att läsa programmet är att ha en plan redan innan man söker.

– Tänk igenom vad du vill att programmet ska leda till. Under andra året kan du profilera dig mot ett framtida yrkesval.

Programmet ger möjlighet att arbeta med kulturarv, forskning eller inom tvärvetenskapliga projekt. Frida Andersson funderar på att någon gång i framtiden doktorera.

– Det finns mycket att forska kring. Utvecklingen har gått så fort. Det kommer behövas kritiska perspektiv på det i framtiden. Men först vill jag jobba i museivärlden ett tag för att få praktisk erfarenhet.


Masterprogrammet i digital humaniora startade hösten 2017. Nästa antagning är hösten 2018, därefter sker antagning vartannat år.

För mer information, kontakta studievägledare: studiev.litt@lir.gu.se, 031-786 45 80

Bilderna är tagna av Johan Wingborg.