Michael Azar om diskussionerna som uppstod efter Columbus resa

 

Din bok handlar om diskussionerna som uppstod i Spanien efter att Columbus hade hittat till Amerika år 1492 – berätta!

– Det dröjde åtminstone ett decennium innan man verkligen förstod att det här var en helt ny värld, och inte Indien som Columbus först trodde. Det var en omtumlande insikt, därför att den stod i strid med de klassiska källor som man utgick ifrån under den här perioden: Bibeln, kyrkofäderna, de klassiska antika skrifterna från Aristoteles till Ptolemaios och så vidare. Ingen av dessa hade över huvud taget talat om den här kontinenten och dess befolkningar.

– Man skulle nästan kunna tala om ett slags ”epistemologiskt krismedvetande” under den här perioden, eftersom upptäckten skakade om den kunskapsgrund på vilken de lärda stod. Det visade sig i frågor av slaget ”Är det här verkligen människor? Är de Adams ättlingar, skapade till Guds avbild?”. Visserligen slog man ganska snabbt fast att de var människor, men därefter kvarstod ändå frågan om hur man skulle förhålla sig till dem. Hade man till exempel rätt att ta deras länder? Att underkuva dem, förslava dem? Och hur skulle man förvalta det glada budskapet med avseende på indianerna? Hade de intellektuell och själslig mognad nog att förstå det? Skulle man tvinga dem att omvända sig? Det uppstod en lång rad debatter beträffande å ena sidan vad för slags människor de var, å andra sidan hur man skulle behandla dem i politiska, juridiska och teologiska avseenden.

Var uppstod de här diskussionerna?

– Diskussionerna uppstod i en första fas bland lärda skikt i Spanien, men de kom gradvis att fortplanta sig till andra länder såsom Portugal och England, Holland och Frankrike. Efter insikten om att det här var en ny kontinent förstod allt fler stater och intressegrupper att det kunde finnas stora rikedomar att hämta där, att där fanns människor som man kunde sätta i arbete och så vidare. Det satte igång en mellaneuropeisk kapplöpning på jord och tillgångar i vad man började kalla den ”Nya världen”.

Och var hölls diskussionerna, rent konkret?

– Universitetet i Salamanca var en viktig lärdomsinstitution i Spanien under den här perioden. Diskussionen fördes också via skrifter och traktat – liksom i hovet. En berömd debatt ägde rum år 1550 i staden Valladolid. Dit kallade man några av de viktigaste protagonisterna i debatten för att de skulle presentera sina argument inför kronans råd av jurister och teologer.

Vad beslutades vid mötet?

– Egentligen kom man inte fram till några direkt avgörande beslut. Men det är ju intressant att den spanska kronan under den här perioden faktiskt beslutade sig för att försöka reda ut de moraliska, politiska och juridiska aspekterna av den pågående erövringen. Imperiet rannsakade härigenom så att säga sina egna grundvalar. Naturligtvis spelade även geopolitiska och ekonomiska intressen in. Det pågick en ständig kraftmätning mellan kronan och bosättarna i Amerika. Bosättarna började agera alltmer egenmäktigt och göra anspråk på att kontrollera egna territorier, utan inblandning av kronan. Där uppstod en konkurrenssituation.

Hur länge höll diskussionerna på?

– Jag tittar framför allt på perioden från den så kallade upptäckten år 1492 till 1550. Men frågorna förblev centrala under hela det spanska imperiets historia, liksom de blev viktiga även för andra europeiska imperier.

Vilka källor har du använt när du har skrivit boken?

– Jag har framförallt tittat på verk av två författare, Bartolomé de las Casas och Juan Ginés de Sepúlveda. De är i vissa avseenden varandras motpoler, och det var just de två som kallades in för att argumentera i debatten i Valladolid år 1550.

Din bok har underrubriken Korset, guldet och svärdet i Nya världen. Varför?

– Korset, svärdet och guldet spelar alla en central roll i det spanska imperiet. Korset symboliserar det glada budskapet och missionsuppdraget, svärdet representerar idén om det rättfärdiga kriget och guldet står för de drömmar om rikedomar som investeras i den nya kontinenten. De här tre momenten kommer ofta i konflikt med varandra: kan man verkligen argumentera för krig i korsets namn? Hur förhåller sig guden till guldet? och så vidare. Detta skapar djupgående spänningar som de lärda bearbetar i sina skrifter.

Mer information:
Michael Azar är professor i idéhistoria på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Telefon: 031-786 4527, e-post: michael.azar@lir.gu.se

Recensioner av boken:

"Christofer Columbus gudomliga mandat" (Göteborgs-Posten)

"Den vilsna upptäckten av Amerika" (Sydsvenskan)

"Motståndet finns inbäddat i makten" (Arbetarbladet)

"Argumenten känns bekanta än i dag" (Norrköpings Tidningar)

Tv-intervju om boken:

Michael Azar i Utbildningsradions En bok, en författare.