Ny bok ger fördjupad bild av den turkiska Gülen-rörelsen

I juli 2016 inleddes en militärkupp i Turkiet. Efter ett par timmar framträdde president Erdoğan i tv och uppmanade folket att gå ut på gatorna och göra motstånd, vilket lyckades. Kuppförsöket slogs ner, men ungefär 300 personer dog och 2 000 skadades.

Stark civil rörelse

Redan när kuppförsöket inleddes gav regeringen den så kallade Gülen-rörelsen skulden. Det är en omfattande civil rörelse som har vuxit sig stark i Turkiet de senaste 10-15 åren, och även internationellt: i dag är den etablerad i 150 länder genom bland annat skolor och dialogföreningar.

Rörelsen är löst sammanhållen men utgår ifrån imamen Fethullah Gülen och hans idéer om hur man ska leva sitt liv för att vara en bra muslim och medborgare, bland annat finns ett starkt fokus på utbildning och socialt engagemang.

– Gülen-rörelsen är inte en politisk rörelse, och Fethullah Gülen är egentligen ingen politisk tänkare, utan framförallt religiös. Det handlar om andlig vägledning men han betonar att man måste bidra till samhällets goda för att vara en god människa. Därigenom hamnar han naturligtvis i politiska positioner, säger idéhistorikern Klas Grinell.

Fördjupning om Turkiet

Han har forskat om Turkiet i flera år och ligger bakom den nya boken Imamen, kuppen och tjänarna. Gülenismen och Turkiet, tänkt som en fördjupning till alla som följer den dagliga rapporteringen om Turkiet och vill förstå mer av vad som pågår just nu.

– Jag fick en del frågor från medierna efter kuppen, och kände att det var svårt att på två minuter i radio reda ut hela det komplexa politiska spel som pågått de senaste fem-sex åren, och som måste förklaras för att man ska kunna börja svara på skuldfrågan. Då tänkte jag att jag skriver den här boken.

Finns problem inom rörelsen

Klas Grinell har länge haft ett intresse för just Gülen-rörelsen, och menar att det är osannolikt att den skulle ligga bakom en statskupp. Därmed inte sagt att det inte finns problem inom rörelsen och i relationen till den turkiska regeringen.

– Det handlar inte om att det finns en god och en ond sida, utan mer att det är sammanvävt. Med den här boken vill jag visa att det här inte är den onda kraften, men slutsatsen av det är inte heller att det är den goda kraften.

Gülenister rekryterades av staten

Klas Grinell menar att anklagelserna mot rörelsen bygger på en konflikt med regeringen som kommit smygande de senaste åren. När Erdoğan och hans AK-parti tillträdde anställdes många med koppling till Gülen-rörelsen in i statsapparaten. De var välutbildade och delade regeringens syn på islam.

– Partiet menade att det här var deras ämbetsmän, de skulle vara lojala. Men för fem-sex år sedan började man uppfatta att man inte hade så delade värderingar som det framstod i början. Det uppfattades som ett svek. Sedan eskalerade det, retoriken höjdes och regeringen uppgav att det här var personer som försökt infiltrera staten och velat upprätta en parallellstat med egna intressen. Häromåret övergick regeringen till att prata om ”den gülenistiska terrorrörelsen”.

130 000 har avskedats från offentlig tjänst

Efter kuppförsöket har regeringen sett till att Gülen-rörelsen i Turkiet har ”oskadliggjorts”: tillgångar har konfiskerats, rörelsens skolor har förbjudits och anhängare har fängslats och trakasserats. 130 000 personer med koppling till Gülen-rörelsen har avskedats från sina arbeten i offentlig tjänst. Detta trots att det inte är fastställt vem som egentligen låg bakom statskuppen.

Den parlamentariska kommission som skulle utreda vad som egentligen hände har lagts ner. Klas Grinell menar att det troligaste scenariot är att delar av militären var inblandade i kuppen, men att militären och regeringen nu förhandlat sig fram till fortsatt förtroende för varandra. I det läget är det enkelt att ha en tredje part att skylla händelserna på.

– Det är väldigt tydligt att de där 130 000 före detta offentliganställda inte har något med någon statskupp att göra, även om det är möjligt och rentav troligt att det bland kuppmakarna fanns gülenister med. Men inget tyder på att rörelsen som sådan har stått bakom, säger Klas Grinell.

Fakta/Fethullah Gülen

Född i en by i nordöstra Turkiet 1938 eller 1941, uppgifterna går isär. Författare och predikant, förespråkar utbildning, vetenskap och dialog mellan olika religiösa grupper.

Bor numera i Pennsylvania, USA. Den turkiska regeringen menar att Gülen är terrorist och kräver att han ska utlämnas från USA. Gülen-rörelsen kallas också Hizmet.

Klas Grinell är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborg universitet och intendent på Världskulturmuseet i Göteborg. Han har tidigare skrivit flera böcker, som Islam och jag (2011) som bland annat behandlar Fethullah Gülen som tänkare. Grinell har ägnat sig åt frågor om Turkiet under hela sitt vuxna liv: som reseledare, som Turkietsamordnare på Amnesty, som forskare och även som sekreterare i Nordic Gülen institute.

Kontakt: klas.grinell@lir.gu.se, 010-456 12 08.