Hedersdoktorn Ulrika Knutson varnar för akademisk kris

Det är lördagsförmiddag på hotell Gothia Towers, och kvällen innan har Ulrika Knutson promoverats till hedersdoktor vid Göteborgs universitet vid en ceremoni på Svenska mässan. Dagarna dessförinnan har gått till förberedelser och repetitioner.

– Det har varit otroligt trevliga dagar. Jag hade trott att det skulle bli kul, men inte så roligt! Att få vara med om promoveringen var en stor upplevelse. Ceremonin präglades av värdighet och värme. Och artisterna, alla studenter, var fantastiska, säger Ulrika Knutson.

Trodde att det var ett skämt

Titeln hedersdoktor har hon fått för att hon i sitt arbete har främjat litteratur och humanistisk forskning genom åren. Enligt motiveringen har Ulrika Knutson varit ”en av de senaste decenniernas mest inflytelserika och betydelsefulla kulturförmedlare”. Men när hon i våras fick ett mejl om utmärkelsen trodde hon först att det gällde någon annan. Sedan trodde hon att någon skojade med henne.

– Men när jag hade konstaterat att det inte var något skämt blev jag jätteglad! Lite chockskadat glad. Det är hedrande och fint.

Hon är född i Göteborg men uppvuxen i Kalmar, med en mamma som var lärare i svenska och engelska och en pappa som var läkare. Att Ulrika Knutson senare skulle börja läsa litteraturvetenskap var självklart för henne redan som barn.

– Det var egentligen det enda jag visste, att jag skulle läsa litteraturhistoria. Jag tyckte att det var spännande, det var roligt att inse att litteraturen var så gammal. Att människor hade sysslat med att skriva dikter och skådespel och böcker sedan urminnes tider, och att de ser olika ut, det tyckte jag var intressant.

Ville jobba med både kultur och journalistik

Senare blev hon intresserad av journalistyrket, och insåg att hon inte behövde välja: hon kunde jobba med både kultur och journalistik. Efter gymnasiet flyttade Ulrika Knutson till Uppsala för att studera. Där läste hon många kurser i litteraturvetenskap, och hann även börja på forskarutbildningen. Men då tog det stopp.

– Jag upptäckte att det där att sitta still och hålla på med en sak, det är väldigt svårt när man inte är stillasittande och vill syssla med många saker på en gång.

I stället följde kurser inom flera andra ämnen: estetik, nordiska språk, filmvetenskap och engelska, innan hon så småningom började arbeta som journalist. Hon jobbade för radio, tv och tidningar, bland annat som programledare för SVT:s Filmkrönikan och som kulturredaktör på Månadsjournalen, och skapade sig ett namn både i branschen och utanför den.

Starka kopplingar till Göteborgs universitet

År 2004 blev hon utsedd till gästprofessor i praktisk journalistik vid Göteborgs universitet, och även på andra sätt har Ulrika Knutson starka kopplingar till staden och universitetet. Hon tillbringade till exempel mycket tid i KvinnSams arkiv när hon skrev boken Kvinnor på gränsen till genombrott. Om Fogelstadkvinnorna (utkom 2004).

Hon tror att boken, med sitt grupporträtt av kvinnor från olika håll – politiken, medicinen, journalistiken och konsten – har gett en rikare bild av kvinnorörelsen under 20-talet och framåt.

– När man studerar den här perioden är man ofta så sektoriserad: antingen sysslar man med den politiska historien och medborgarbegreppet, eller så sysslar man med litteraturhistorien och ser hur Elin Wägner, Klara Johanson och Emilia Fogelklou skriver. I min bok låter jag kvinnorna interagera med varandra hela tiden, jag blandar politisk historia med medicinhistoria, litteraturhistoria, mediehistoria, personhistoria och konsthistoria. Jag vet att mitt grepp sedan inspirerade några historiker att göra liknande saker.

Skriver helst om yttrandefrihetsfrågor

De senaste åren har Ulrika Knutson börjat skriva mer om samtidspolitiska och samhälleliga områden, bland annat som krönikör i Fokus. Allra helst skriver hon om yttrandefrihetsfrågor, när yttrandefriheten hamnar i konflikt med andra intressen.

– Där är vi fortfarande – journalister, forskare och opinionsbildare – yrvakna och inte så redo att tackla problemen. Vi är för yttrandefrihet, men ser samtidigt de här otroliga hatstormarna i sociala medier som omöjliggör samtal och hänger ut enskilda. Det drabbar inte bara profilerade feminister, utan även helt anonyma skolflickor. De mänskliga och kulturella förlusterna är mycket stora, men vi har ändå en yttrandefrihet. Hur ska yttrandefriheten handskas med det här?

Journalistikens kris kan bli akademins kris

Ulrika Knutson tror att den typen av konflikter bara kommer att bli fler, samtidigt som förtroendet för traditionella medier sjunker och det offentliga samtalet i allt högre grad sker någon annanstans. Den kris som har drabbat mediebranschen de senaste åren, med prenumerationstapp, nedskärningar och uppsägningar, tror hon bara är början på en än mer drastisk minskning av journalistiken – vilket kan leda till helt andra konsekvenser.

– Det blir mindre traditionell journalistik och journalistiken kommer att förlora sin självklara position och status. Vilket också kommer att gälla akademins värld, naturligtvis. Ibland tycker jag att akademin borde vara mer medveten om att förändringarna i medielandskapet och nedrustningen av journalistikens intellektuella arenor nog bara är förlöpare till vad som kan drabba universiteten i framtiden. Till exempel humaniora och samhällsvetenskapen. Vem vill betala för att det sitter en massa humanister och snackar?

Humaniora har haft hjälp av journalistiken

Ulrika Knutson menar att humaniora som område fram tills nu har haft god hjälp av journalistiken att förklara sitt existensberättigande, humaniora har rentav levt i ett beroendeförhållande till traditionella mediers kulturredaktioner. När den arenan nu börjar vittra sönder kommer akademin att drabbas.

– De humanistiska ämnena måste i större utstäckning förklara varför de är oumbärliga. Om man ska leva upp till middagstalens fina ord om att man är samhällets minne och historia, måste man göra det väldigt klart både för allmänheten och för politikerna.

ULRIKA KNUTSON

Född: 1957 (på kvinnodagen, den 8 mars) i Göteborg.

Gör: skriver i Expressen, Fokus, Göteborgs-Posten, medverkar i SR:s Kulturradion. ”Jag har ett projekt som jag aldrig har kommit till skott med. Jag skulle vilja skriva litegrann om några herrar ungefär vid samma tid som Fogelstadskvinnorna, men det ligger i träda än så länge.”

Läser just nu: Sven-Eric Liedmans biografi om Karl Marx.

Aktuell: promoverades till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten den 16 oktober, en titel som gäller livet ut. ”Jag är så bortskämd, jag har fått så väldigt mycket priser och utmärkelser under mitt yrkesliv att hälften måste ha hamnat fel. Men de två finaste utmärkelserna är nog gästprofessuren vid JMG och hedersdoktoratet. Och båda är från Göteborgs universitet!”

MOTIVERING:

Hedersdoktor Ulrika Knutson – karismatisk gestalt i kulturens centrum

"Ulrika Knutson är en av de senaste decenniernas mest inflytelserika och betydelsefulla kulturförmedlare. I en rad olika former och medier har hon inspirerat och upplyst det svenska folket om kulturens goda alltsedan 1980-talet. Hennes verbala och stilistiska skicklighet, bildning, goda omdöme och karismatiska person har gjort henne till en kulturell centralgestalt.

Ulrika Knutson inledde sin verksamhet på 1980-talet. 1988 blev hon programledare för TV:s stora satsning Kulturen, 1991 för Filmkrönikan. 1993–2002 var hon kulturredaktör på tidningen Månadsjournalen. 2009 utsågs hon till ordförande för Publicistklubben. Hon är numera verksam som kritiker och krönikör i Expressen och i SR:s kulturradio. 2004–2005 innehade hon JMG:s gästprofessur i praktisk journalistik. Till Ulrika Knutsons mest uppmärksammade böcker hör Kvinnor på gränsen till genombrott. Om Fogelstadkvinnorna (2004). Hon har mottagit flera priser och utmärkelser som Stora journalistpriset 2001, Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik 2005, Längmanska kulturfondens stora kulturpris 2009, Jolopriset 2010 samt Karin Gierows pris 2011."

Bilden på Ulrika Knutson är tagen av Pär Nordlund.