Lektor med intresse för religionens plats i vården
Hon har tittat på hur vården handskas med olika religiösa behov och hur interreligiösa grupper formas och agerar i samhället. Från och med höstterminen 2017 undervisar Magdalena Nordin vid Göteborgs universitet.
Magdalena Nordin är nyanställd lektor i religionsvetenskap och nybliven docent. Ett område hon har forskat inom är vilka religiösa, andliga och existentiella behov patienter på svenska sjukhus har i dag.
– D
et handlar om religiös praktik, bön, praktiska saker som mat – på sjukhus kan man låta patienter ta mediciner som innehåller grisrester för att personen ska överleva. Hur ser det ut hos patienter i dag, hur upplever man att personalen tillmötesgår behoven och hur skulle man vilja att det var? säger Magdalena Nordin.
Andlighet på svenska sjukhus
Studien bestod bland annat av intervjuer med patienter. En sak som kom fram var att det finns en ”lätt andlighet” på svenska sjukhus.
– När någon har dött öppnar man fönstret i sjukhussalarna om det går, för att släppa ut själen. Det är en praktik som man ägnar sig åt på sjukhus och som verkar finnas lite överallt. En buddistisk man i studien tyckte att det nog inte behövs, själen kan nog komma ut ändå.
Transpersoner undviker sjukvården
På sin tidigare arbetsplats, Lunds universitet, undervisade Magdalena Nordin om normkritik på läkarprogrammet, om hur vårdpersonal kan se och inkludera individen i vården och vara öppen för olikheter.
– Vi har en väldigt ojämlik vård i Sverige, där transpersoner undviker sjukvården för att de blir illa bemötta. 2017! Och det är bara toppen på ett isberg. Läkarstudenterna behöver få veta det.
Interreligiösa grupper i samhället
Hennes senaste stora forskningsprojekt handlade om hur interreligiösa grupper – det vill säga sammanslutningar av olika religiösa grupper – formas och vad de vill uppnå utöver sitt interna samarbete.
En av slutsatserna var att de interreligiösa grupperna ofta har en vilja att finnas med ute i samhället, att visa ”om vi kan samarbeta måste andra också kunna göra det”.
– Det är också intressant hur myndigheter behöver de här grupperna. Om alla religiösa grupper finns på samma ställe kan man samarbeta med den gruppen i stället för att ha kontakt med fem muslimska församlingar och fyra ortodoxa. Men är det helt självklart att en myndighet ska samarbeta med religiösa parter? Hur gör man det? Politiskt arbete ska ju vara icke-religiöst, samtidigt är man medveten om att man inte kan jobba med till exempel integration utan att involvera de religiösa parterna.
Magdalena Nordin är tillsvidareanställd lektor i religionsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och påbörjade sin anställning höstterminen 2017. Hon undervisar bland annat i religionsbeteendevetenskap och religionssociologi, på lärarutbildningen och är institutionens koordinator för masterprogrammet i global hälsa.