Välbesökt dag om humanistiska ämnen

– Jätteintressant och lärorikt, jag skulle vilja börja läsa vissa kurser, sa Juliana Almeida i publiken.

Det var institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (LIR) som bjudit in elever från Schillerska, Polhemsgymnasiet, Angeredsgymnasiet, Falkenbergs gymnasieskola och Kvinnofolkhögskolan under en förmiddag. Tanken var att eleverna skulle få större kunskap om humanistiska ämnen och vad de kan ge.

Blev idéhistoriker av en slump

Stora hörsalen på Humanisten var så gott som fullsatt när prefekten (chefen för institutionen) Cecilia Rosengren inledde dagen med att berätta att hennes egen väg in universitetsvärlden var allt annat än spikrak. Hennes föräldrar ville att hon skulle läsa kemi, men i stället började hon läsa litteraturvetenskap av en slump. Så småningom blev hon idéhistoriker.

– Det brukar gå bra i slutänden om man gör det man känner att man vill göra, om man väljer efter egna önskemål, väljer något man brinner för. Man ska fundera över vilken miljö man skulle kunna trivas i. Själv kan jag inte tänka mig en bättre plats att vara på än den här, varken som student eller som anställd.

"Utan humaniora förlorar vi en dimension"

Både Cecilia Rosengren och andra som talade under dagen kom in på den kritik som ibland riktas mot humaniora: till vilken nytta är det? Får man något jobb efteråt?

– Jag tycker att det är ett farligt instrumentalt sätt att se på det. Ett samhälle utan humaniora – utan litteraturvetenskap, teaterstudier, idéhistoria, utan reflektion kring teologi och religion – är ett samhälle som inte är värt att leva i. Utan humaniora förlorar vi en dimension, en pågående diskussion om våra kulturarv, våra minnen och våra språk. Utan detta förlorar vi kontakt med vår plats i världen, vår riktning. Vi blir som rön för vinden.

Berikande

Cecilia Rosengren menade också att oavsett om man att läser en enda termin av något humanistiskt ämne eller väljer att bygga hela sin karriär på området, finns det något väldigt berikande i det.

– Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum brukar säga att man får tre färdigheter med sig genom humanistiska studier: för det första en förmåga till kritisk granskning och självkritik, för det andra en förmåga att se sig själv som en del av mänskligheten, en del i ett större sammanhang, och för det tredje att kunna fantisera, att kunna se världen ur en annan människas perspektiv och därmed utveckla sin förmåga att göra ansvarsfulla omdömen.

Professor och studenter berättade

Under dagen berättade också studievägledarna Kristina Svensson och Maria Janmark om vikten av humanistiska studier, och religionsprofessorn Henrik Bogdan och teatervetaren Mikael Strömberg gav glimtar av sina ämnen och berättade hur de hamnat där de är i dag.

Förmiddagen avslutades med att fyra studenter berättade om sina erfarenheter från universitetet: Adam Lindgren från kandidatprogrammet Kultur, Jessica Strömberg (bilden) som läser till lärare i religion och svenska, Amanda Cardmarker från det teologiska programmet, och Elin Göthe från masterprogrammet Kritiska studier.

Trots olika bakgrund och ämnen var de eniga om några saker: 1) det är roligt att studera på universitetet, 2) det är viktigt att tidigt lära sig en bra studieteknik, och 3) man ska välja ett ämne som man själv gillar – inte något som föräldrarna tycker.

Ur publiken: Vad tycker du om LIR-dagen?

Juliana Almeida, 21 år, samhällsprogrammet på Kvinnofolkhögskolan:

– Jätteintressant och lärorikt, jag skulle vilja börja läsa vissa kurser. Vissa områden inom humaniora tycker jag om ända sedan jag var liten – jag tycker om att läsa om människor, det fördolda och okända, kultur, människans arv, var olika språk härstammar ifrån, hur de är besläktade med varandra och hur de har flyttats.

Daniel Magnil, 18 år, samhällsprogrammet på Polhemsgymnasiet:

– Det är intressant att veta att det finns sådana här kurser, jag har inte hört talas om det innan. Jag funderar på att börja läsa samhällsvetenskap,  kanske på globala studier. Jag vet inte om jag kommer att läsa något humanistiskt ämne, men det är väl alltid nyttigt. Det ger mer än att bara leda till ett jobb – det ger en helhetsbild av samhället.

Matilda Söderqvist, 20 år, samhällsprogrammet på Kvinnofolkhögskolan:

– Det är väldigt intressant. Nu vet jag vad man kan läsa här, jag har inte varit så insatt i det förut. Jag skulle vilja läsa latin, religionsvetenskap eller genusvetenskap.