Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i idé- och lärdomshistoria

Här finner du beskrivningar av pågående forskningsprojekt i idé- och lärdomshistoria. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Museologiska inramningar av islam i Europa

Museiutställningar av islam omges sedan den 11 september 2001 av tal om kulturell dialog och tolerans, samtidigt som urvalet av föremål i dessa utställningar ofta förblivit oförändrade och konstanta. Vad betyder det? Det finns en spänning mellan långsamma museala traditioner och skiftande sociopolitiska situationer som tidigare inte har varit föremål för forskning i relation till islam i Europa.

Projektet Museologiska inramningar av islam i Europa undersöker utställandet av islam i Tyskland och Storbritannien under perioden 1945-2016. Projektet studerar offentliga kulturarvspolicy-dokument från UNESCO, ICOM (international council of Museums), EU och lokala myndigheter, samt kataloger, dokumentation och recensioner, dessutom görs utställningsanalyser. Materialet analyseras utifrån framing-teorier (som handlar om hur individer, grupper, institutioner och samhällen organiserar, förstår, generaliserar och kommunicerar olika ämnen och fenomen). Detta för att kunna svara på frågan hur museers representationer av islam har sett ut och förändrats under den period då islam genom arbetskraftsinvandring och migration från före detta kolonier blivit en mer synlig del av Europa. Materialet analyseras utifrån delfrågor som: Hur ramas islam in på museerna? Vad är islam? Var är islam? När är islam? Vem är islam? Vilket kön har islam? Vilka är de islamiska nyckelobjekten? Vilken är islams plats i Europa, historiskt, i samtiden och i framtiden? Hur har till exempel avkolonisering, migration, "oljekrisen", den islamiska revolutionen i Iran och kriget mot terrorn påverkat museernas utställningar?

Projektet studerar relationen mellan diskussioner om kulturarv, identitet och islam å ena sidan och utställningar om islam å den andra: hur denna förändrats sedan 1945 fram till i dag. Vi undersöker också vad specifika utställningar vid de utvalda museerna faktiskt visat och visar när de organiserar permanenta och temporära utställningar om islam och muslimer. Detta för att bredda förståelsen om europiska bilder av islam och därmed om den brännande frågan om islams framtida plats i Europa.

  • Projektledare: Klas Grinell
  • Övriga forskare vid institutionen: Göran Larsson
  • Projekttid: 2015-2018
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: islam, museer, Europa, utställningar, framing

Kommunikativa praktiker i svensk amatörastronomi: Kunskapsflöden, informationsteknologier och kärlek till stjärnorna

Detta projekt är ägnat åt den svenska amatörastronomins historia från dess formering decennierna efter sekelskiftet och fram till vår egen tid. Fallet används för att undersöka mer generella frågor om hur framväxten av det moderna kunskapssamhället kontinuerligt omskapat förutsättningarna för den publika kunskapsbildningen kring vetenskapliga ting och samtidigt omformat relationen mellan forskare och lekmän. Amatörastronomin är synnerligen lämpad för detta ändamål, då den till sin karaktär är en ytterst informationsberoende, aktivt kunskapsbildande och intensivt kommunicerande kultur.

Projektet kommer att lämna ett substantiellt bidrag till den svenska amatörvetenskapens historia, ett område som är i stort sett outforskat, men kommer också att bidra till den diskussion som förs på det forskningsområde som brukar betecknas som "Public Engagement in Science". Här intresserar man sig för hur kunskaper rör sig mellan forskare och en större allmänhet och hur människors förståelse av, och engagemang i, vetenskapliga ting gestaltar sig. Området är i huvudsak fokuserat på rådande förhållanden och man har föga intresse för historiska omständigheter. Vi menar emellertid att det historiska perspektivet är nödvändigt för att förstå den situation vi befinner oss i idag. Dessutom är man i första hand intresserad av politiskt impregnerade områden som exv miljö och hälsa, och bortser därför från andra typer av engagemang, som amatörens oförblommade kärlek till sitt vetenskapsområde.

Montessorirörelsen: Pedagogik och propaganda i mellankrigstidens Europa

Projektet skildrar mellankrigstidens Montessorirörelse och –debatt med fokus på utvecklingen i den italienska, svenska och engelska kontexten. Rörelsens ideologiska ambivalens i denna tid av politisk turbulens lyfts fram. I rörelsens kulturkritik uppmärksammades generationsklyftan, ”kriget” mellan barn och vuxna. Man menade sig tillhandahålla en uppfostringsmiljö och pedagogisk teknik som tillät barn att själva utveckla sina förmågor utan de vuxnas intervention. Därvid distanserade man sig från den mer konventionella Fröbelpedagogiken, i Italien representerad av systrarna Agazzi, i Sverige av systrarna Moberg. Självuppfostran var Montessorirörelsens motto, men även normalisering. De emancipatoriska tankegångarna var nära sammantvinnade med disciplinära tendenser. Denna barnets självdisciplinering till skötsamhet kan ses som en variant av den ”osynliga” formningsstrategi som Basil Bernstein beskrivit, indirekt men likväl effektiv. Rörelsens tjuskraft kan även ha hängt samman med det utopiska budskapet om den nya människan. Montessoribarnen presenterade ju i rörelsens skrifter som ”de nya barnen”, något som väckte genklang i såväl höger- som vänsterradikala kretsar.

  • Projektledare: Christine Quarfood
  • Projekttid: 2005 – pågående
  • Finansiering: Jubileumsfonden 2005-2006
  • Nyckelord: Montessori, Fröbel, Key, Agazzi, Gentile, Lombardo-Radice, Moberg, Myrdal, Köhler, Montessorimetiden, Casa dei bambini, Opera Nazionale Montessori, sinnestränande pedagogik, självuppfostran, fredsuppfostran, normalisering, den nya människan, de nya barnen, generationsklyftan, pedagogik och ideologi

Historiska lärdomar som bruk och missbruk. Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska lärdomarnas etik

Historia används ständigt för att motivera lärdomar i historieundervisning och i offentligheten. För att vidga och fördjupa förståelsen av lärdomar analyseras vad som karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar vad gäller kunskapsbegrepp, användningsområde och risker för missbruk.

Utifrån denna ram undersöks hur lärdomar av 1900-talets historia formuleras och underbyggs i ett antal verk som utkom kring sekelskiftet 2000. Vilka och vilken typ av historiska lärdomar av 1900-talets historia uttrycks i böckerna? Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de lärdomsformer som identifierats?

Två centrala invändningar mot idén om historiska lärdomar är dels att de innebär en instrumentalisering och förvanskning av det förflutna, dels att det är godtyckligt vilka lärdomar som dras. Hur kan denna kritik bemötas? Hur står sig de former av lärdomar som undersökts mot denna kritik? Hur skulle de kunna utvecklas för att bemöta kritiken? Problemen med förvanskning och godtycklighet aktualiserar frågan om historikerns etiska ansvar för lärdomarnas utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Hur kan godtyckligheten hanteras?

Projektet avser att bidra till en större medvetenhet om hur historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och främja ett konstruktivt och ansvarsfullt bruk av historiska lärdomar. Dessa frågor är relevanta inte bara för historielärare och historiker utan också för andra sorters historiebrukare i samhället.

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2016-11-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?