Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i litteraturvetenskap

Här finner du beskrivningar av pågående forskningsprojekt i litteraturvetenskap.

Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940

I projektet Läsarnas Lagerlöf ska ett unikt material utforskas, nämligen de cirka 40 000 breven till Selma Lagerlöf. Samlingen är inte bara säregen på grund av sin storlek. Eftersom alla var läs- och skrivkunniga i Sverige på Lagerlöfs tid är den också ovanligt heterogen. Merparten av breven härrör från allmänheten. Avsändarna är av olika ålder och kön, tillhör olika sociala skikt och kommer både från stad och landsbygd. Detta stora empiriska material ska användas för att kartlägga och analysera läsarter. Forskningen har kunskap om offentlighetens mottagande av Lagerlöf men betydligt mindre om folkets. Vad gav Lagerlöf ett sådant genomslag? Hur lästes böckerna och vad reagerade läsarna på? Varför tillskrevs författaren? Utöver sådana frågor, som rör författarrollen och författarskapet, ska frågor med större räckvidd utredas: Vilka var läsningens drivkrafter? Vem läste och i vilket sammanhang? Hur användes litteraturen? I hög grad belyser breven också frågan om hur Lagerlöfs publik svarar på den bild av henne som förmedlas i media: i bilder och intervjuer i pressen, reportage från offentliga framträdanden, framträdanden i radio etc. Hur ser relationen mellan författaren Selma Lagerlöf och celebriteten Selma Lagerlöf ut? Vilken bild av Selma Lagerlöf var det som nådde ut till allmänheten under hennes livstid?

  • Två forskare deltar: Jenny Bergenmar, litteraturvetenskap, Göteborgs universitet samt Maria Karlsson, projektledare, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet
  • Projekttid: 2008- (pågående)
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: Receptionsstudier, reader-response, läsarbrev, författarroll, Selma Lagerlöf, läshistoria, genus, celebrity studies

Känsla och frigörelse – sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet

Syftet med projektet är att omvärdera och ge en ny bild av den svenska dramatiken i det moderna genombrottet, genom att belysa hur drag från en sentimental och melodramatisk teatertradition omsattes. Jag avser att visa vilken betydelse de hade dels för att dramatikerna skulle få sin pjäser spelade och dels för den ideologi som uttrycks i dramerna. I fokus står pjäser av några av tidens mest lästa och spelade dramatiker i Norden, nämligen Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson.

Hur medverkar traditionens betoning av känslor till idéerna om frigörelse i deras dramatik? Vilka berättelser om genus och modernitet bidrar de melodramatiska och sentimentala dragen till? Vilken roll spelade dessa inslag för spridningen av dramerna i översättningar och på scener Norden och övriga Europa?

Projektet befinner sig inom både litteraturvetenskap och teaterstudier.

Brytningspunkter och kontinuitet

Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925.
Kvinnliga dramatiker på teatern och i dagstidnings- och tidskriftsreceptionen

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Birgitta Johansson Lindh att undersöka några av Alfhild Agrells, Anne Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons pjäser på nordiska teatrar och i dagstidnings- och tidskriftsrecensioner under 1800-talets två sista decennium. Hur navigerade dessa kvinnliga dramatiker i ett teaterlandskap under förändring: Vilka scener spelades deras pjäser på och hur tolkades deras pjäser på teatrarna? Hur bedömde kritiker uppsättningarna?

I projektet ingår sju forskare från olika ämnesområden, under ledning av professor Lena Hammergren vid institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. De sju delprojekten tillsammans avser att belysa perioden 1880–1925 ur ett nytt perspektiv och lyfter fram genrer och företeelser som tidigare varit negligerade i teaterhistorieskrivningen. De lyfter fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Alla studierna tar sin utgångspunkt i detaljerade arkivstudier.

  • Projektledare: Lena Hammergren, dans- och teatervetenskap, Stockholms universitet
  • Projektmedarbetare inst. för litteratur, idéhistoria och religion: Birgitta Johansson Lindh
  • Projekttid 2015-2018
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Till hemsidan för projektet Brytningspunkter och kontinuitet

Kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska

Varför finns inga kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författare? Den frågan väcks så snart konstens, litteraturens, medicinens eller filosofins historia ska skrivas. Bakgrunden är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexika, där kvinnor har gjort få avtryck. I stora svenska biografiska lexika utgör kvinnor endast 5-10 procent av persongalleriet. Om historieskrivningen ska kunna bli mindre missvisande måste således utgångspunkten – källmaterialet – förändras.

Syftet med föreliggande projekt är således att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon on-line som länkar till andra arkiv och uppslagsverk om svenska kvinnor på nätet, samt initiera och vidareutveckla forskning med utgångspunkt i lexikonet. Verket skall finnas på svenska och engelska. Det kommer att ligga på webben som en levande och utvecklingsbar databas, och vara gratis tillgängligt. Därmed görs svenska kvinnors insatser i samhället, från medeltid till nutid, tillgängliga också för internationell forskning.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Maria Sjöberg, institutionen för historiska studier, och Lars Borin, språkbanken vid institutionen för svenska språket
  • Övriga projektmedarbetare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion: Cecilia Pettersson
  • Projekttid: 2016–2017 (med möjlighet till förlängning under 2018)
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Projektets webbplats
  • Projektet på Facebook

Att förhandla litterärt värde

Projektets syfte är att undersöka och beskriva hur litterärt värde skapas i dagens föränderliga och medialiserade litterära offentlighet, där gränsen mellan vad som räknas som hög eller låg litteratur har blivit alltmer oskarp. Skönlitteraturen har i det moderna samhället genomgående tillmätts ett stort samhälleligt, kulturellt och existentiellt värde. Detta värde har vanligen härletts ur texten själv, dess "originella stil" eller "drabbande innehåll". Utgångspunkten för detta projekt är istället att litteraturens värde är resultatet av en ständigt pågående förhandling mellan enskilda aktörer, grupper av läsare eller institutioner som definierar värdet utifrån sina skiftande behov, intressen och resurser.

Projektet avser att på empirisk grund utveckla teoretiska och metodiska verktyg för att analysera och förstå hur litterära texter ”görs” värdefulla i vår kultur. Det är utformat som en fallstudie av den svenska bokhösten 2013 med särskilt fokus på Bokmässan i Göteborg. I centrum står värdeförhandlingens huvudaktörer: författarna, handel/förmedling och olika typer av läsare, både professionella kritiker och "amatörer".

  • Projektmedarbetare: Lisbeth Larsson och Christian Lenemark. Projektet bedrivs tillsammans med forskare från Lunds universitet
  • Projekttid: 2013–2016
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond

Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet

I konstruktionen av det nationella kulturarvet är den inhemska litteraturen central. I svensk litteraturhistorieskrivning har därför intresset framför allt riktats mot importen av skönlitteratur och svensk litteratur i förhållande till internationella litterära strömningar.

Avsikten med detta projekt är att i stället undersöka exporten av svensk skönlitteratur under 1800-talet. Här granskas därför transkulturella spridningsmönster och receptionen av ett urval svenska författarskap. Med särskilt tonvikt på kvinnliga författare granskas spridningen och receptionen av deras texter med hjälp av såväl kvantitativa metoder hämtade från digital humaniora, som kvalitativa närläsningar av recensioner, introduktioner, översiktsartiklar och andra typer av receptionstexter.

Projektet kommer därför att ge ny kunskap om hur det litterära distributionssystemet förändrades under 1800-talet och därmed leda till en omvärdering av svensk och europeisk litteraturhistoria. Det ger också en fördjupad förståelse av hur kvinnor har fungerat som kulturförmedlare över nationsgränser.

Fem författarskap har valts för att illustrera 1800-talets perioder, strömningar och dominerande genrer: Julia Nyberg (romantisk poesi), Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén (idealrealistisk roman), Anne-Charlotte Leffler (moderna genombrottets dramatik) och Selma Lagerlöf (nyromantisk prosa vid sekelskiftet 1900).

Kön och vetenskap. Kvinnolitteraturforskningens framväxt i Sverige 1965–1985

Syftet med projektet ”Kön och vetenskap” är att kartlägga och analysera kvinnolitteraturforskningens framväxt i Sverige 1965–1985. Projektet ämnar vidare granska begreppet kvinnolitteraturforskning samt föreställningarna om en specifik sådan. Genom en undersökning av fältets utveckling – från könsrollsanalys till kvinnolitteraturforskning – ger studien en ny bild av ett högaktuellt kunskapsområde som hittills är outforskat.

Med två strategiska nedslag beskrivs könsrollsseminariet i Uppsala 1967-1977, som var en central mötesplats för kvinnoforskning och kvinnofrågor och de s.k. kvinnolitteraturprojekten 1978-1981. Här analyseras verksamheternas tillkomsthistoria, seminarieserier, nätverk, konferenser etc. Ett unikt och inte tidigare undersökt källmaterial om Westman Berg används i studien och frågor om historiografi, genus och arkiv diskuteras. Projektets andra syfte är att analysera de texter som tillkom i dessa verksamheter: antologier, programskrifter, föreläsningar och centrala begrepp som könsrollsanalys, feminologi och kvinnolitteraturforskning. Projektet för en diskussion kring vetenskap och ideologi och frågar hur relationen mellan den aktuella kvinnorörelsen, statlig jämställdhetspolitik och akademin såg ut under denna period.

  • Projektledare: Anna Nordenstam
  • Finansierat av Vetenskapsrådet 2008–2010
  • Projekttid: 2008–2017
  • Nyckelord: litteraturhistorieskrivning, genus, kvinnolitteratur, könsroll, arkiv, kvinnorörelse, tidskrifter

Mamma hursomhelst. Litterära, vårdrelaterade och mediala berättelser

Projektet kombinerar områdena litteraturvetenskap, genusvetenskap, medicin och reproduktiv hälsa, och det övergripande syftet är att belysa olika föreställningar om moderskap i samtiden. Totalt ingår sex forskare i projektet. Cecilia Pettersson vid Göteborgs universitet kommer bland annat att arbeta inom fältet biblioterapi och göra en större studie som undersöker om läsning av skönlitteratur kan fungera som en väg till tillfrisknande och återhämtning för kvinnor som har drabbats av förlossningsdepression.

  • Projektledare: Anna Williams, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
  • Projektmedarbetare vid Göteborgs universitet: Cecilia Pettersson
  • Projekttid: 2017– 2019
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Projektets webbplats
Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2016-11-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?