Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avslutade forskningsprojekt

Här finner du information om externfinansierade forskningsprojekt i religionsvetenskap och teologi som avslutats från och med år 2009.

Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som ansvarat för eller arbetat inom projektet. Märk väl att listan inte är fullständig. Mer information om avslutade projekt hittar du i forskarnas egna presentationer under Personal.

Information om doktorsavhandlingar och andra publikationer finner du i institutionens bibliogafi under Publikationer.

Uppror och reformation i Sverige 1525-1544

Syftet med projektet har varit att undersöka samband mellan de förändringar i liturgi, lära och traditionella bruk som reformationen medförde och de uppror som ägde rum i Sverige mellan åren 1525 och 1543. Som en genomgående linje i projektet uppmärksammas den förhandlingsorienterade politiska kultur som präglade samtiden. Den diskussion om relevansen av och hotet mot gamla kyrkliga sedvänjor och bruk som upproren utgjorde kan härvid ses som en del av en längre tids förhandlingar mellan statsmakt och lokalsamhälle om den traditionella religionens berättigande.

  • Projektledare: Martin Berntson
  • Projekttid: 2004-2009
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Viktigaste publikation: Martin Berntson 2010, Mässan och armborstet. Uppror och reformation i Sverige 1525-1544. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Direktlänk GUP

Genus och etnicitet i text och praktik - Interaktion och tolkning kring pedagogiska texter

Fokus på kulturell mening, diskursiva praktiker och subjektspositioner har blivit allt mer framträdande i senare års utbildningsvetenskaplig forskning med kvalitativa data – ofta ur ett klass-, genus- och etnicitetsperspektiv med betoning på ’mångfald’ – detta gäller dock inte ett område som skolans läromedel i text och praktik. Därmed kan föreliggande projekt med syfte att utforska kunskapspraktiker, interaktion och identitetsskapande arbete med pedagogiska texter bidra med viktig kunskapsförmering i forsknings- och utbildningsfältet.

Projektets såväl tvärvetenskapliga ansats som kombination av etnografi och diskursanalys kan också bidra till teori- och metodutveckling användbar inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Dessutom kan projektets praxisnära ansats inriktad på konstruktioner av genus- och etnicitet, 'normalitet', också synliggöra och problematisera hur kunskapspraktiker/ kunskapande kring pedagogiska texter kan bidra till över- och underordning. Frågor kommer att resas kring vilka elevers identiteter som blir möjliga, medan andras blir mindre naturliga.

  • Projektledare: Fil.dr. Marie Carlsson, Institutionen för kultur, estetik och medier, GU
  • Projektmedarbetare: Prof. Dennis Beach, Institutionen för Pedagogik, Högskolan i Borås, Fil.dr. Kerstin von Brömssen, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, GU, Prof. Maj Asplund-Carlsson, Avdelningen för utbildningsvetenskap och språk, Högskolan i Väst
  • Finansiering: Vetenskaprådet
  • Nyckelord: Pedagogical texts, gender, ethnicity, education, learning, pupils, identities

Det goda livet. Samtida föreställningar om människan i arbete och familj

I projektet Det goda livet undersöks föreställningar om familj och arbetsliv som har kommit till uttryck i Sverige under 2000-talet. De dominerande föreställningarna om familjelivet och arbetslivet har genomgått stora omvälvningar, med konsekvenser för hur samhället och nära relationer organiseras. Genom att undersöka hur människan skildras och kategoriseras i olika typer av material som behandlar familj och arbete avser studien synliggöra centrala mönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa mönster analyseras utifrån ett maktkritiskt perspektiv för att granska normsystem, marginaliseringsprocesser och disciplineringseffekter.

Studien avser att bidra med en ökad förståelse för hur religiösa föreställningar och sociala normer alltjämt, men i nya former och på nya, ofta genomgripande sätt, inverkar på arbetslivet, familjelivet och de nära relationernas utformning med allt vad det innebär från barnuppfostran, arbetsliv och ekonomi till sexualitet och samlevnad. Trots att ideologiska, utopiska och religiösa tankeströmningar i hög grad har kommit att inverka på stora delar av det svenska samhället är detta fält påfallande lite utforskat. Föreliggande studie är därför att betrakta som ett bidrag till detta forskningsområde.

Inom projektets ramar undersöker jag för närvarande normer kring familj och arbete, klass och genus i dels mammakrönikor, dels bilderböcker.
Projektet genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa.

Andlig vård i ett mångreligiöst samhälle

Projektet har som syfte att dels kartlägga och analysera hur invandring och en ökad andel icke-kristna klienter i anstalter, fängelser och häkten påverkar det arbete som utförs inom ramen för andligvård, dels ge en kunskapöversikt till forskning om andligvård i mångreligiösa samhällen.

  • Projektdeltagare: Göran Larsson
  • Projekttid: 2010-2011
  • Finansiering: Kriminalvården
     

Projektet resulterade i kunskapsöversikten Andlig vård inom Kriminalvården. Ladda ner eller beställ skriften via Kriminalvårdens webbplats.

Studie och inventering av det svenska muslimska landskapet

Göran Larsson bedriver från och med hösten 2012 till och med årsslutet 2013 forskning för Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund (SST). Forskningen som bedrivs på 30% har som syfte att öka SST:s kunskap om det muslimska landskapet i Sverige.

Göteborgs religiösa geografi – det offentliga rummets omvandling

Allt sedan staden grundades har Göteborg varit en plats där möten präglade av handel, invandring och religioner ägt rum: holländarna anlade våra kanaler; engelska och skotska familjer investerade kunskap och pengar i staden; ester, finnar, jugoslaver, chilenare, somalier, vietnameser och thailändare är bara några av alla de nya medborgare som kommit att prägla staden på senare tid. Göteborg blev tidigt en plats för människor med olika religionstillhörigheter. Vid sidan av anglikaner, pietister, kalvinister var även judiska minoriteter närvarande. Efter andra världskriget öppnas världen ytterligare och idag är Göteborg en plats där samtliga världens religioner finns närvarande. Moskéer, gurdwaras, orientaliska kyrkor, hinduiska och buddhistiska tempel står idag sida vid sida av kyrkor från alla delar av världen. Trots denna mångfald så saknas det forskning om Göteborgs religiösa geografi.

Syftet med pilotprojektet är att undersöka hur den religiösa geografin och det offentliga rummet har förändrats med hänsyn till religion under perioden 1920 till 2020.

Med tre historiska nedslag, år 1923, år 1973 och år 2013, vill vi undersöka hur den religiösa geografin och det offentliga rummet har förändrats. Med utgångspunkt i tre av stadens nuvarande stadsdelar (Västra Hisingen, Centrum och Angered) vill vi söka svar på frågor:

- Vilka religiösa grupper finns representerade i Centrum, Västra Hisingen och Angered under de tre utvalda perioderna?
- Hur har religion varit synlig i de tre stadsdelarna under de valda perioderna?

Qumranöversättningsprojektet

Projektet syftar till att ge ut en översättning av en representativ samling av Qumrantexterna till svenska. Behovet av en sådan översättning framgår av att i Norge och Finland arbetar man med översättningar med sikte på en bred norsk respektive finsk läsekrets och i Danmark har den andra, reviderade och utvidgade utgåvan av en dansk översättning av Qumrantexterna kommit ut.

Staffan Olofsson översätter delar av tempelrullen i Qumran (11QT)

  • Projektledare: Håkan Bengtsson, Mikael Winninge, Eva Strömberg Krantz, Bo Isaksson, Mats Eskhult, Stig Norin, Tord Fornberg
  • Projekttid: 2005–2007
  • Finansiering: Nordisk Forskarakademi

Thailändsk buddhism i Sverige – religion, genus och migration

Runt om i Sverige etableras allt fler thailändska buddhistiska tempel. Thailändarna utgör den 15:e största invandrargruppen i Sverige, och gruppen ökar stort; på bara tio år har antalet thai ökat från 11 000 till 31 000 individer. Merparten utgörs av kvinnor som kommit hit genom relationer med svenska män, men sedan 2008 - när Sverige fick liberalare lagar för arbetskraftsinvandring - toppar thailändarna även statistiken bland de som kommer hit för att arbeta.

Till skillnad från andra invandrargrupper som ofta koncentreras till olika orter, finns thailändarna utspridda över hela riket - i både storstäder och på landsbygd. Därför är det inte förvånande att thailändarna idag utgör den största buddhistiska gruppen och att deras tempel nyetableras från norr till söder på orter som Fredrika, Borlänge, Linköping, Karlstad, Göteborg och Eslöv. Det som förvånar är däremot att vi vet så lite om asiater i Sverige (nästan ingen forskning har utförts på thailändare, och det lilla vi vet härrör från statistiska undersökningar om giftermålsmigration eller från en studie om mediabilden av thai-svenska par), och om vilken roll deras religion spelar för dem. Forskningsprogrammet vill därför närstudera två thailändska buddhistiska tempel - ett i storstad och ett i glesbygd - och undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt templen medverkar till att underlätta för thailändarna att etablera sig i sitt nya hemland Sverige.

Gruppens sammansättning (fyra av fem thailändare är kvinnor) särskiljer sig från andra buddhistiska invandrargrupper som vanligtvis kommer som hela familjer, vilket medför att speciellt fokus kommer att ligga på genus (kvinnors och mäns könsroller), religion och migration. Studien är banbrytande, i det att den belyser asiatiska buddhisters livssituationer och erfarenheter i Sverige, och bidrar med ny empirisk kunskap om buddhism och asiatisk invandring.

Studien vill även utveckla teoretiska diskussioner kring religioners betydelse för invandrares deltagande i det civila samhället genom att undersöka om ett analytiskt perspektiv som är framtaget i studier av kristna invandrarkyrkor i USA, även kan tillämpas på icke-kristna religioner. Studien kan därför få betydelse för hur svenska myndigheter kan förstå och relatera till icke-kristna religioner.

  • Projektledare: Katarina Plank
  • Projekttid: 2012-2013
  • Finansiering: Vetenskapsrådet (post dok)

Religion, kultur och hälsa

Syftet med forskningsprogrammet ”Religion, kultur och hälsa” – ett delprojekt inom Göteborgs universitets profilområde ”Kultur och hälsa” – är anknyta till ”tredje folkhälsorevolutionens” betoning av livskvalitet genom att studera sambandet mellan kultur, hälsa och religion som livstolkning. I vår tid vinner religiösa fenomen och rörelser en allt större samhällelig synlighet. Samtidigt talar forskare om frånvaron av meningsgivande berättelser, riter och symboler och WHO definierar hälsa inte bara som frånvaro av sjukdom utan något som rör hela människans existens. När frågor om religion och hälsa åter berör varandra (liksom de gjort historiskt) blir det viktigt att undersöka vilken roll religion spelar för förståelsen av kultur och hälsa och tvärtom. En diskussion om kultur och hälsa som inte tar hänsyn till religionens såväl konstruktiva och som destruktiva potential riskerar att försumma utforskningen av viktiga dimensioner av människans verkliga situation i dag.

Forskningsprogrammet leds av en senior forskargrupp bestående av tre forskare från Göteborgs universitet, statsvetaren Marie Demker, litteraturvetaren Yvonne Leffler samt teologen Ola Sigurdson och kommer också att involvera ett antal juniora forskare. Dessutom har programmet ett vetenskapligt råd bestående av professorerna KG Hammar (Lund), Werner Jeanrond (Glasgow), Ingela Krantz (Skövde), Fredrik Svenaeus (Södertörn), Anders Bäckström (Uppsala) och Eva Haettner Aurelius (Lund).

Forskningsprogrammets unika profil består innehållsligt i dess betoning av religion som konkret fenomen, intimt förknippat med samtida föreställningar om kultur och hälsa, akademiskt i samverkan mellan litteraturvetenskap, statsvetenskap och teologi samt praktiskt i dess inriktning mot en konkret dialog med olika relevanta institutioner i samhället.

Projektledare: Ola Sigurdson
Projektmedarbetare: Yvonne Leffler (litteraturvetenskap) och Marie Demker (statsvetenskap)
Projekttid: 2008-2016
Finansiering: Stena Olssons stiftelse för forskning och kultur

Slavoj Žižeks teologiska förvandlingar

Projektet ”Slavoj Žižeks teologiska förvandlingar” avser att presentera en kritisk läsning av Žižeks filosofi framför allt med hänsyn till hans användning av teologi, och mot bakgrund av det ökade intresset för konstruktiva teologiska frågeställningar inom filosofin i stort såväl som bland prononcerat ”icketroende” filosofer. Den monografi som projektet ämnar resultera i är tänkt att inledningsvis idéhistoriskt och begreppsanalytiskt undersöka Žižeks tänkande för att gå vidare med en kritisk undersökning av Žižeks användning av teologi i relation till både postsekulär filosofi och ”modernitetens legitimitet”. Till sist skall den mynna ut i en konstruktiv systematisk-teologisk diskussion av Žižeks syn på kristendom och kultur. Denna konstruktiva del skall genomföras med hjälp av en ömsesidigt kritisk korrelation mellan Žižeks tolkning av teologin och samtida kristen teologi.

  • Projektledare: Ola Sigurdson
  • Projekttid: 2008-2011
  • Finansiering: Vetenskapsrådet

Teologi och mänskliga rättigheter

Under 2009 har Sigurdson avslutat ett forskningsprojekt om teologi och mänskliga rättigheter som resulterat i monografin Det postsekulära tillståndet: Religion, modernitet, politik vilken kom ut i september 2009 på Glänta produktion. Projektet behandlar den roll religion kommit att spela inom politisk filosofi den senaste tiden och diskuterar utifrån ett teologiskt perspektiv hur en religiös tradition kan förhålla sig till centrala moderna värden som universalitet, frihet, tolerans och mänskliga rättigheter. Dess huvudsakliga filosofiska och teologiska tes är att en fruktbar förståelse av religionen ser den som en central politisk resurs för att kritiskt fördjupa dessa moderna världen snarare än ett hot mot dem, men att detta kräver en omförhandling av förståelsen av relationen mellan religion, politik och sekularitet; insikten om modernitetens religiösa genealogi bör leda till en omförhandling av förhållandet mellan religion och politik i vår samtid. De teoretiska perspektiven är hämtade från aktuell politisk filosofi, politisk teologi, religionssociologi och systematisk teologi

  • Projektledare: Ola Sigurdson
  • Projekttid: 2006-2009
  • Finansiering: Svenska kyrkans forskningsenhet, Teologiskt Forum, Centrum för studier av religion och samhälle, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Kultursamverkan
  • Viktigaste publikation: Ola sigurdsson, Det postsekulära tillståndet: Religion, modernitet, politik, Glänta produktion, 2009
     

Läs mer om boken på förlagets webbplats 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2016-11-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?