Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i teaterstudier

Här finns beskrivningar av pågående forskningsprojekt i ämnet teaterstudier. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som ansvarar för eller forskar inom projektet.

Göteborg spelar roll – fria gruppers scenkonst i Göteborg 1960–2000

Fria grupper har skapat scenkonst för unga sedan slutet av 60-talet, scenkonstnärer lyfte den fysiska dimensionen i dess olika aspekter och dansgrupper intog stadens gator och torg på 80-talet. Grupperna har med bland annat nya berättelser och platsspecifika iscensättningar bidragit till en mängd av estetiska uttryck. Därmed står de fria gruppernas verksamhet för ett fundamentalt bidrag till mångfalden i Göteborgs kulturliv.

Det här projektet arbetar med att dokumentera, kartlägga och beskriva de fria gruppernas scenkonst. Vi undersöker a) när och var de olika grupperna verkade, b) vilka drivkrafterna var, c) vilka teman som var centrala, hur spelstil och konstnärligt uttryck såg ut samt d) vilka målgrupperna var. Dessutom studerar vi verksamhetens förutsättningar i Göteborgs urbana rum, institutioner och kulturpolitik samt gruppernas medverkan i regionala, nationella och internationella nätverk.

Projektet leds av en styrgrupp som består av: Yael Feiler (lektor i teaterstudier) och Astrid von Rosen (lektor i konst- och bildvetenskap). Till den hör en arbetsgrupp bestående av lärare och forskare i teaterstudier vid Göteborgs universitet. Projektet samverkar med Göteborgs stadsmuseums Teaterhistoriska samlingar samt med Centrum för digital humaniora och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, båda vid Göteborgs universitet.

Nedslag i 1600-talslibrettots historia och formvärld

I centrum för projektet står teater- och smaksociologiska, liksom litteratur-, mentalitets-, teater- och smakhistoriska frågeställningar och resonemang. Undersökningen baseras på läsningen av 200 libretti på italienska, tyska, franska och engelska. Projektet avses avsätta en monografi över det europeiska 1600-talslibrettot, med bland annat en specialstudie över dess förhållande till Sverige och svenskarna.

Pehr Henrik Lings dramatik

Detta projekt är en brett upplagd studie over den svenske romantikern Pehr Henrik Lings (1776-1839) dramer. Dessa har hittills ägnats föga förståelse av litteraturhistorikerna, som avfärdat dem såsom ointressanta och amatörmässiga. Lings dramatik är emellertid en veritabel guldgruva, fylld med intressanta och originella inslag. Projektet behandlar alla Lings dramer, de flesta med fornnordiska och medeltida ämnen. Normalt rör det sig om handlingar som tematiserar den våldsamma övergångsfasen mellan hedendom och kristendom i Sverige. Tidigare forskning har trott att det rör sig om renodlade talpjäser, när det i själva verket snarast är fråga om libretton till musikdramer. Projektet utgår från att detta missförstånd är ett av skälen till den snäva bedömningen av Lings banbrytande dramer.

  • Projektledare: Dag Hedman
  • Projekttid: 2013-2018
  • Finansiering: internt (Göteborgs universitet)

Känsla och frigörelse – sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet

Syftet med projektet är att omvärdera och ge en ny bild av den svenska dramatiken i det moderna genombrottet, genom att belysa hur drag från en sentimental och melodramatisk teatertradition omsattes. Jag avser att visa vilken betydelse de hade dels för att dramatikerna skulle få sin pjäser spelade och dels för den ideologi som uttrycks i dramerna. I fokus står pjäser av några av tidens mest lästa och spelade dramatiker i Norden, nämligen Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson.

Hur medverkar traditionens betoning av känslor till idéerna om frigörelse i deras dramatik? Vilka berättelser om genus och modernitet bidrar de melodramatiska och sentimentala dragen till? Vilken roll spelade dessa inslag för spridningen av dramerna i översättningar och på scener Norden och övriga Europa?

Projektet befinner sig inom både litteraturvetenskap och teaterstudier.

Brytningspunkter och kontinuitet

Detta projekt leds från Stockholms universitet, men två forskare vid Göteborgs universitet driver varsitt delprojekt inom det:

Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925.
Kvinnliga dramatiker på teatern och i dagstidnings- och tidskriftsreceptionen (Birgitta Johansson Lindh)

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Birgitta Johansson Lindh att undersöka några av Alfhild Agrells, Anne Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons pjäser på nordiska teatrar och i dagstidnings- och tidskriftsrecensioner under 1800-talets två sista decennium. Hur navigerade dessa kvinnliga dramatiker i ett teaterlandskap under förändring: Vilka scener spelades deras pjäser på och hur tolkades deras pjäser på teatrarna? Hur bedömde kritiker uppsättningarna?

Operett som brytpunkt och kontinuitet (Mikael Strömberg)

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Mikael Strömberg att undersöka operetten, en genre som tillhörde en av de mest populära och som spelades på allt från Kungliga operan i Stockholm till resande teatersällskap ute i landsbygden. Han undersöker operettartisters rörelse mellan olika genrer så som opera, operett och talteater. Det perspektivet ger anledning att ifrågasätta uppdelningen mellan fin- och populärkultur.

I projektet ingår sju forskare från olika ämnesområden, under ledning av professor Lena Hammergren vid institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. De sju delprojekten tillsammans avser att belysa perioden 1880–1925 ur ett nytt perspektiv och lyfter fram genrer och företeelser som tidigare varit negligerade i teaterhistorieskrivningen. De lyfter fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Alla studierna tar sin utgångspunkt i detaljerade arkivstudier.

Postdok-projekt om friluftsteater, folklustspel och buskis

Forskaren Mikael Strömberg har ett tvåårigt postdok-projekt som studerar folklig underhållning med fokus på friluftsteater, folklustspel och buskis. Projektet gör olika tematiska nedslag från 1910 fram till i dag. Exempel på delstudier inbegriper den moderna friluftsteaterns etablering i Sverige, Strindbergs folkkomedi Hemsöborna, Viran Rydkvists arbete som skådespelerska och direktris vid Lilla teatern i Göteborg, Jubel i busken och buskis av Stefan & Krister. Projektet inbegriper dessutom ett arbete med en definition av underhållning och dess funktion utifrån ett samtida perspektiv.

Utöver det har Mikael Strömberg fått Stockholms Arbetareinstitutsförenings stipendium för fördjupade studier om svenskt folkbildningsarbete 2016 för en studie om Tantolundens friluftsteater.

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2016-12-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?