Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Arping

Professor

Åsa Arping
Professor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Docent,
asa.arping@lir.gu.se
031-786 4390

Rumsnummer: D316
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se

Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 405 30 Göteborg

Om Åsa Arping

Presentation

Åsa Arping är professor i litteraturvetenskap. Avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt kom 2002 (på Symposion) och ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 publicerades 2013 (Makadam). Senaste publikation är ett kapitel om perioden 1800–1870 i Nordens litteratur (Studentlitteratur, 2017) skrivet tillsammans med Gunilla Hermansson.

I min forskning har jag framför allt intresserat mig för följande områden:

  • Litteratur i relation till genus, klass, intersektionalitet
  • 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk
  • Litteraturkritik och essäistik
  • Litteraturhistorieskrivning och kanonbildning
  • Editionsfilologi

Redan under grundutbildningen väcktes mitt intresse för tidig svensk 1800-talslitteratur ur genusperspektiv, och i synnerhet för Fredrika Bremers författarskap. År 2000, under min forskarutbildning, publicerade jag en textkritisk utgåva av Bremers debutroman Famillen H***, för Svenska Vitterhetssamfundet, och jag har fått i uppdrag att även arbeta fram en utgåva av Bremers klassiska emancipationsroman Hertha (1856), planerad för utgivning 2013–14.

Famillen H*** spelade också en viktig roll i min doktorsavhandling Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt (2002). Min övergripande fråga handlade om hur kvinnor kunde spela en så avgörande roll för den moderna romanens genombrott i vårt land, trots att de officiellt saknade tillgång till såväl marknad som offentlighet. Utifrån läsningar av 1830-talets tre stora romandebuter, förutom Famillen H*** även Sophie von Knorrings Cousinerna och Emilie Flygares Waldemar Klein, avkodas ett intrikat spel, där författarinnorna genom en kombination av anpassning till och uppror mot rådande könspositioner och litterära konventioner – en anspråksfull blygsamhet – både lanserar nya litterära ideal och grundlägger en ny syn på kvinnors plats i den litterära offentligheten.

I studien ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 (2013) undersöker jag hur det gick till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet. Framför allt i det tidigare misskända 1840-talet ser jag en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Snart aspirerade inflytelserika författare och kritiker på samma typ av kändisstatus som kungligheter, skådespelare och sångare.

Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuterar jag tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen framträder som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Pågående projekt

Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century
Delar av min forskning ingår i ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (FD Jenny Bergenmar, docent Gunilla Hermansson, FD Birgitta Johansson och professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet, Forskningen kommer att redovisas i en gemensam antologi där mitt bidrag kommer att behandla lanseringen, spridningen och mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA.

Till hemsidan för projektet ”Swedish Women Writers on Export

Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/

Undervisning och ledningsuppdrag

Jag har undervisat sedan 1999, inom lärarutbildningen, fristående kurser i litteraturvetenskap och ämnesövergripande kurser på LIR-institutionen, samt i kulturvetenskap (Barn- och ungdomskultur och kulturkritik) och journalistik (essäistik). Inom litteraturvetenskap har jag på grundnivå framför allt undervisat i olika moment inom lärarutbildningen samt om litteratur och genus. På avancerad nivå och forskarnivå har jag hållit kurser om litteraturkritik och litteraturteori och haft kursansvar för och medverkat i ämnesövergripande humaniorakurser. Jag handleder på alla nivåer, inklusive forskarutbildning.

Som tidigare utbildningsansvarig och viceprefekt för grund- och avancerad utbildning på institutionen (2011–2016) ansvarade jag bland annat för strategisk utbildningsplanering, kvalitetsfrågor och programutveckling på grund- och avancerad nivå. På den tidigare litteraturvetenskapliga institutionen var jag studierektor för forskarutbildning och avancerad nivå.

Redaktionella och andra uppdrag

Efter disputationen 2002 var jag anställd som redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (2002–2005). Jag har varit medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap (1997–1998), Ord & Bild (2000–2002) och Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet (2008–2010). Jag ingick i redaktionen för den senaste upplagan av Litteraturens historia i Sverige (2009, 2013) och har varit redaktör för institutionens skriftserie (2010/2011). För närvarande är jag ordförande för redaktionsrådet inom Kriterium, och ledamot i styrgruppen. Jag har haft flera uppdrag utanför universitetet, i Kulturrådet, Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen), som föreläsare och moderator i en rad sammanhang. Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet arbetat som kulturskribent, bland annat i Göteborgs-Posten.

Ett urval publikationer


Böcker

  • 2013: ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50, Stockholm/Göteborg: Makadam (350 s)
  • 2002: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)


Redaktörskap

  • 2016: Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia, textkritisk utgåva med inledning och kommentar av Åsa Arping & Gunnel Furuland, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet
  • 2016: ”inte kan jag berätta allas historia?”. Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, red. Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson, Göteborg: LIR.Skrifter
  • 2016: Humaniora i fält. Metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia
  • 2014: En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia (239 s)
  • 2013: Litteraturens historia i Sverige, sjätte upplagan, red. Olsson, Algulin et al, Lund: Studentlitteratur (640 s)
  • 2010: Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (259 s)
  • 2009: Litteraturens historia i Sverige, red. Olsson, Algulin et al, Stockholm: Norstedts (640 s)
  • 2008: Kritikens dimensioner. En festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)
  • 2008: Moderniteter. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)
  • 2005: Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (472 s)
  • 2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora: Gidlunds förlag (295 s)
  • 2001: Ung och stolt. Antologi, sammanställd av Åsa Arping, Anna Nordenstam och Anna Williams, Stockholm: Almqvist & Wiksell (208 s)
  • 2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkritisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (242 s)

 

Senaste publikationer

Arbetarlitteraturens döda vinkel - hemarbete och klassmedvetande i Kristina Sandbergs ”Att föda ett barn” (2010)
Åsa Arping
Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartleggning og forskningstradisjon, red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen, Anemari Neple, Bergen, Alvheim & Eide Akademisk Forlag, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Förmyndaren
Åsa Arping
Tjänstemannen i skönlitteraturen. Bilder av goda och mindre goda byråkrater, red. Anders Björnsson & Björn Rombach, Stockholm, Santérus, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Sammanfattning
Åsa Arping, Gunilla Hermansson
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

I samhället – realism och tendens
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Nya författar- och skribentroller
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Politisering – liberalism och konservatism
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

I salongen – litteraturen mellan privat och offentligt
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Poesi och politik 1800–1870
Åsa Arping, Gunilla Hermansson
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Krop + sprog = politik. Nordisk lyrik ved årtusindskiftet
Åsa Arping
Nordisk kvindelitteraturhistorie. Over alla grænser 1990–2015, red. Anne-Marie Mai, Odense, Syddansk Universitetsforlag, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

En annan Hertha? Från radikalitet till pragmatism i Fredrika Bremers manuskript
Åsa Arping
Hertha – ”en växel dragen på framtiden”, Haninge, Årstasällskapet för Fredrika Bremet-studier. Skriftserien, 9, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Visar 101 - 110 av 116

2001

”Men vi måste nödvändigt ha ett företal”. Författare och förord i svensk 1830-talsprosa
Åsa Arping
Carl Jonas Love Almqvist - diktaren, debattören, drömmaren, red. Lars Burman, Hedemora, Gidlunds förlag, Kapitel i bok 2001
Kapitel i bok

Den vilseförda läsarinnan. Ett motiv i det tidiga 1800-talets svenska prosa
Åsa Arping
Kvinnan, kärleken och romanen i kvinnliga 1800-talsförfattares texter, red. Yvonne Leffler, Karlstad, Karlstads universitet, Kapitel i bok 2001
Kapitel i bok

”Främst bland alla författande damer”. Bremer, kritiken och familjeromanens uppgång och fall
Åsa Arping
Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora, Gidlunds, Kapitel i bok 2001
Kapitel i bok

I kritikens lilla kryddgård. Sophie von Knorring och ’Hrr Recensenter’
Åsa Arping
Skönhet men jämväl förnuft. Festskrift till Sverker Göransson, red. Anna Forssberg Malm, Mats Jansson, Niklas Schiöler, Eslöv, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Kapitel i bok 2001
Kapitel i bok

Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår
Åsa Arping, Birgitta Ahlmo-Nilsson
Hedemora, Gidlunds, Samlingsverk 2001
Samlingsverk

2000

Den benådade barndomen. Hur flickan blir författarinna i det tidiga 1800-talets självbiografi
Åsa Arping
Gudar på jorden. Festkrift till Lars Lönnroth, red. Stina Hansson och Mats Malm, Eslöv, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Kapitel i bok 2000
Kapitel i bok

Famillen H*** av Fredrika Bremer
Åsa Arping
Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Textkritisk utgåva 2000
Textkritisk utgåva

1999

Bakom manlighetens mask. Sophie von Knorring, Cousinerna och spelet med författarrollen
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 1999
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 101 - 110 av 116

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?