Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Arping

Professor

Åsa Arping
Professor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Docent,
asa.arping@lir.gu.se
031-786 4390

Rumsnummer: D316
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se

Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 405 30 Göteborg

Om Åsa Arping

Presentation

Åsa Arping är professor i litteraturvetenskap. Avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt kom 2002 och ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 publicerades 2013. Senaste publikationen är en textkritisk utgåva av Fredrika Bremers emancipationsroman Hertha (1856), utgiven tillsammans med Gunnel Furuland (2016).

I min forskning har jag framför allt intresserat mig för följande områden:

  • Litteratur i relation till genus, klass, intersektionalitet
  • 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk
  • Litteraturkritik och essäistik
  • Litteraturhistorieskrivning och kanonbildning
  • Editionsfilologi

Redan under grundutbildningen väcktes mitt intresse för tidig svensk 1800-talslitteratur ur genusperspektiv, och i synnerhet för Fredrika Bremers författarskap. År 2000, under min forskarutbildning, publicerade jag en textkritisk utgåva av Bremers debutroman Famillen H***, för Svenska Vitterhetssamfundet, och jag har fått i uppdrag att även arbeta fram en utgåva av Bremers klassiska emancipationsroman Hertha (1856), planerad för utgivning 2013–14.

Famillen H*** spelade också en viktig roll i min doktorsavhandling Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt (2002). Min övergripande fråga handlade om hur kvinnor kunde spela en så avgörande roll för den moderna romanens genombrott i vårt land, trots att de officiellt saknade tillgång till såväl marknad som offentlighet. Utifrån läsningar av 1830-talets tre stora romandebuter, förutom Famillen H*** även Sophie von Knorrings Cousinerna och Emilie Flygares Waldemar Klein, avkodas ett intrikat spel, där författarinnorna genom en kombination av anpassning till och uppror mot rådande könspositioner och litterära konventioner – en anspråksfull blygsamhet – både lanserar nya litterära ideal och grundlägger en ny syn på kvinnors plats i den litterära offentligheten.

I studien ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 (2013) undersöker jag hur det gick till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet. Framför allt i det tidigare misskända 1840-talet ser jag en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Snart aspirerade inflytelserika författare och kritiker på samma typ av kändisstatus som kungligheter, skådespelare och sångare.

Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuterar jag tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen framträder som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Pågående projekt

Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century
Delar av min forskning ingår i ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (FD Jenny Bergenmar, docent Gunilla Hermansson, FD Birgitta Johansson och professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet, Forskningen kommer att redovisas i en gemensam antologi där mitt bidrag kommer att behandla lanseringen, spridningen och mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA.

Till hemsidan för projektet ”Swedish Women Writers on Export

Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/

Undervisning och ledningsuppdrag

Jag har undervisat sedan 1999, inom lärarutbildningen, fristående kurser i litteraturvetenskap och ämnesövergripande kurser på LIR-institutionen, samt i kulturvetenskap (Barn- och ungdomskultur och kulturkritik) och journalistik (essäistik). Inom litteraturvetenskap har jag på grundnivå framför allt undervisat i olika moment inom lärarutbildningen samt om litteratur och genus. På avancerad nivå och forskarnivå har jag hållit kurser om litteraturkritik och litteraturteori och haft kursansvar för och medverkat i ämnesövergripande humaniorakurser. Jag handleder på alla nivåer, inklusive forskarutbildning.

Som tidigare utbildningsansvarig och viceprefekt för grund- och avancerad utbildning på institutionen (2011–2016) ansvarade jag bland annat för strategisk utbildningsplanering, kvalitetsfrågor och programutveckling på grund- och avancerad nivå. På den tidigare litteraturvetenskapliga institutionen var jag studierektor för forskarutbildning och avancerad nivå.

Redaktionella och andra uppdrag

Efter disputationen 2002 var jag anställd som redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (2002–2005). Jag har varit medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap (1997–1998), Ord & Bild (2000–2002) och Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet (2008–2010). Jag ingick i redaktionen för den senaste upplagan av Litteraturens historia i Sverige (2009, 2013) och har varit redaktör för institutionens skriftserie (2010/2011). För närvarande är jag ordförande för redaktionsrådet inom Kriterium, och ledamot i styrgruppen. Jag har haft flera uppdrag utanför universitetet, i Kulturrådet, Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen), som föreläsare och moderator i en rad sammanhang. Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet arbetat som kulturskribent, bland annat i Göteborgs-Posten.

Ett urval publikationer


Böcker

  • 2013: ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50, Stockholm/Göteborg: Makadam (350 s)
  • 2002: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)


Redaktörskap

  • 2016: Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia, textkritisk utgåva med inledning och kommentar av Åsa Arping & Gunnel Furuland, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet
  • 2016: ”inte kan jag berätta allas historia?”. Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, red. Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson, Göteborg: LIR.Skrifter
  • 2016: Humaniora i fält. Metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia
  • 2014: En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia (239 s)
  • 2013: Litteraturens historia i Sverige, sjätte upplagan, red. Olsson, Algulin et al, Lund: Studentlitteratur (640 s)
  • 2010: Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (259 s)
  • 2009: Litteraturens historia i Sverige, red. Olsson, Algulin et al, Stockholm: Norstedts (640 s)
  • 2008: Kritikens dimensioner. En festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)
  • 2008: Moderniteter. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)
  • 2005: Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (472 s)
  • 2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora: Gidlunds förlag (295 s)
  • 2001: Ung och stolt. Antologi, sammanställd av Åsa Arping, Anna Nordenstam och Anna Williams, Stockholm: Almqvist & Wiksell (208 s)
  • 2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkritisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (242 s)

 

Senaste publikationer

Sammanfattning
Åsa Arping, Gunilla Hermansson
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

I samhället – realism och tendens
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Nya författar- och skribentroller
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Politisering – liberalism och konservatism
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

I salongen – litteraturen mellan privat och offentligt
Åsa Arping
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Poesi och politik 1800–1870
Åsa Arping, Gunilla Hermansson
Nordens litteratur, red. Margareta Petersson & Rikard Schönström, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Krop + sprog = politik. Nordisk lyrik ved årtusindskiftet
Åsa Arping
Nordisk kvindelitteraturhistorie. Over alla grænser 1990–2015, red. Anne-Marie Mai, Odense, Syddansk Universitetsforlag, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

En annan Hertha? Från radikalitet till pragmatism i Fredrika Bremers manuskript
Åsa Arping
Hertha – ”en växel dragen på framtiden”, Haninge, Årstasällskapet för Fredrika Bremet-studier. Skriftserien, 9, Kapitel i bok 2017
Kapitel i bok

Inledning
Åsa Arping
Hertha, eller En själs historia, utgiven av Åsa Arping och Gunnel Furuland, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

Textkritisk kommentar
Åsa Arping
Hertha, eller En själs historia, utgiven av Åsa Arping och Gunnel Furuland, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

Visar 41 - 50 av 110

2012

2011

Att göra skillnad. Klass, kön och etnicitet i några av det nya seklets svenska uppväxtskildringar
Åsa Arping
Från Nexø till Alakoski. Aspekter på nordisk arbetarlitteratur, Lund, Absalon. Skrifter utgivna vid Språk- och litteraturcentrum, Kapitel i bok 2011
Kapitel i bok

Att sätta medelklassens problem under debatt. Samtidspolitik, etik och klassmedvetande i Sara Kadefors Fågelbovägen 32 (2006)
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2011
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2010

Folkhemmet tur och retur. Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000-talsromaner
Åsa Arping
Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2010
Kapitel i bok

Genusvetenskapliga litteraturanalyser
Åsa Arping, Anna Nordenstam
Lund, Studentlitteratur, Samlingsverk 2010
Samlingsverk

”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i 1840-talets svenska press och parnass
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2010
Artikel i vetenskaplig tidskrift

När ”poesien blef pjunk”. Winter-Bladet och ”fruntimmerslitteraturen” 1844–45
Åsa Arping
GDH, red. Dick Claésson, Christer Ekholm, Lotta Lotass, Staffan Söderblom, Göteborg, Autor, Kapitel i bok 2010
Kapitel i bok

2009

Wendela Hebbe
Åsa Arping
Genus. Aktuellt magasin från Nationella sekretariatet för genusforskning, Artikel i övriga tidskrifter 2009
Artikel i övriga tidskrifter

Visar 41 - 50 av 110

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?