Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jonatan Bäckelie

Doktorand

Jonatan Bäckelie
Doktorand
Religionsvetenskap
jonatan.backelie@lir.gu.se
031-786 1559

Rumsnummer: D330
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se

Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 405 30 Göteborg

Om Jonatan Bäckelie

Jag heter Jonatan Bäckelie och är doktorand i religionsvetenskap sedan september 2012. Akademiskt brinner för jag framför allt för religionshistoria med fokus på islam, statsvetenskap (framför allt politisk filosofi) och (framför allt politisk) teologi, som på vår institution går under namnet tros- och livsåskådningsvetenskap. Till min stora glädje har jag också lyckats bli antagen med ett avhandlingsprojekt som kombinerar alla dessa tre inriktningar. Utöver detta har jag också ett stort intresse för postmodern teoribildning i allmänhet, genus- och queerteoretiska perspektiv och den amerikanska politiska filosofen William E. Connolly.

Avhandlingsprojekt

Religion i politiken? Unga människors syn på religiösa anspråk i det politiska i ett postsekulärt samhälle.

Det talas idag om att vi lever i ett postsekulärt tillstånd eller samhälle. Det vill säga där idéer om samhällets sekularisering också betraktas som en position bland många möjliga och där religiösa röster på många sätt blivit synliga igen eller på nya sätt.

Så hur pratar unga människor om religion och politik i ett sådant samhälle? Och vad händer när människor hämtar sin inspiration från religiöst håll; upplevs detta som illegitima skäl att delta i det politiska livet? Genom fokusgruppsintervjuer är ambitionen att i min avhandling undersöka hur medlemmar från tre svenska partier samt tre religiösa organisationer ser på de här frågorna.

Mitt intryck är att den akademiska litteraturen kring liberalismens roll i ett postsekulärt samhälle ofta fokuserar på problemen med liberala praktiker, eller levd liberalism, medan detta ofta ställs mot teologiska, dogmatiska eller teoretiska tolkningar – det vill säga inte mot "levd religion". Detta område verkar än så länge vara underutvecklat och min avhandling hoppas vara ett empiriskt inriktat bidrag på det området.

Nyckelord: levd liberalism, levd religion, politisk teori, postsekularitet, partipolitik, svenska kyrkan, pingstkyrkan, Sveriges Unga Muslimer, Sverige, Connolly

Uppsatser

Magisteruppsats: Liberalism och religionspolitik: en analys av imamutbildningsutredningen

Svenska universitet ska vara "konfessionsneutrala". Detta innebär bland annat att vi kan utbilda präster men inte bidra med de delar av utbildningen som kräver någon form av konfession. Men vad är en konfession? Vilka vetenskapliga och politiska förutsättningar har akademin att rätta sig efter?

För att belysa den frågan är det viktigt att gå tillbaka till nationalstatens framväxt och förstå hur det religiösa separerades från det sekulära för att möjliggöra att medborgarnas lojalitet flyttades från kyrka till stat. Moderna definitioner av religion som begrepp är också tätt sammankopplat med den utvecklingen. I uppsatsen är en poäng att politik och religion delar många egenskaper som gör att det är möjligt att tala om politik i termer av "konfession" på ett sätt som komplicerar det akademiska förhållandet mellan religion och politik.

Med detta som utgångspunkt analyserar jag statens offentliga utredning "Staten och imamerna" (SOU 2009:52) för att se hur samspelet ser ut mellan religion och politik när frågan på bordet är om vi, vid sidan av en prästutbildning, också borde ha en imamutbildning vid svenska universitet? Jag analyserar också kritiskt hur utredarna närmat sig ämnet med avstamp i de agonistiska demokratiteoretikerna Chantal Mouffe och William E Connolly.

Läs magisteruppsatsen on-line (direktlänk till GUPEA - Göteborgs universitets publikationer – elektroniskt arkiv)

Nyckelord: imamer, imamutbildning, Sverige, liberalism, Mouffe, Connolly

Kandidatuppsats: Svenska unga muslimers relation till vänster-högerskalan

Hur ser svenska muslimer på svensk partipolitik? Hur är ser kunskaper om politik, intresse för den och förtroende för partier och politiker ut? Genom en enkätundersökning genomförd på Sveriges Unga Muslimers årliga ungdomskonferens 2009 försöker jag ge svar på hur medlemmar från Sveriges största sunnimuslimska ungdomsförbund ser på de här frågorna.

Många av svaren ger en långt mer komplex bild av svenska muslimer än hur porträtteringen i media ser ut. Bland studiens respondenter fanns en stor variation gällande socio-ekonomiska faktorer, boendeförhållanden, utbildningsgrad med mera. Intresset för svensk politik var också stort, jämfört med förtroendet för svenska politiker. Framför allt uppgav väldigt få respondenter att de favoriserade något av allianspartierna. Samtidigt fanns det en minoritet sakfrågor där respondenterna inte tyckte likadant som de partier (framför allt S och MP) som de favoriserade. Med andra ord så tycktes det inte finnas något parti som helt och fullt representerar det "åsiktspaket" som var vanligt förekommande hos studiens deltagare. Detta göra att frågor om vänster-högerskalan, samt om hur representativ vår representativa parlamentarism verkligen aktualiseras.

Läs kandidatuppsatsen on-line (direktlänk till GUPEA)

Kandidatuppsatsen har även arbetats om till ett kapitel i boken Islam och Politik, skrivet tillsammans med Göran Larsson, professor i religionshistoria vid institutionen.

Nyckelord: Sveriges Unga Muslimer, vänster-höger, partipolitik, representation, statistik

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?