Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Cecilia Pettersson

Universitetslektor

Cecilia Pettersson
Universitetslektor
Teaterstudier/Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Doktor,
cecilia.pettersson@lir.gu.se
031-786 1031
0766-181031

Rumsnummer: H410
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se

Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 405 30 Göteborg

Om Cecilia Pettersson


Cecilia Pettersson (f. 1974) är fil. dr i litteraturvetenskap verksam som forskare och lärare i litteraturvetenskap och teaterstudier vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Han disputerade hösten 2009 på avhandlingen Märkt av det förflutna? Minnesproblematik och minnesestetik i den svenska 1990-talsromanen, utgiven på Makadam förlag (se nedan). Sedan disputationen har hon framför allt forskat inom litteraturvetenskapliga inriktingar som kan relateras till Medicinsk humaniora såsom biblioterapi, dvs litteraturläsning i syfte att främja människors hälsa, dramaterapi och sjukdomsberättelser om förlossningsdepression. Hon har också föreläst om biblioterapi i en rad olika offentliga sammanhang. Hon är en av redaktör till antologin Liv, lust och litteratur. Festskrift för Lisbeth Larsson, utgiven på Makadam förlag 2014.
 

För närvarande är Pettersson en av redaktörerna för det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, vilket syftar till att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon on-line som ska ligga till grund för forskning om svenska betydelsefulla kvinnor från medeltiden till idag. Projektet är ett samarbetsprojekt med forskare från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och forskare från Historiska studier vid Göteborgs Universitet
 

Pågående forskning


Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Projektet tar sin utgångspunkt i det faktum kvinnor endast utgör 5-10 procent av persongalleriet i befintliga stora svenska biografiska lexikon. Om historieskrivningen ska kunna bli mindre missvisande måste således detta förhållande förändras och fler kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författares gärningar göras tillgängliga för forskning.
 

Syftet med projekt är således att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon on-line som länkar till andra arkiv och uppslagsverk om svenska kvinnor på nätet, samt initiera och vidareutveckla forskning med utgångspunkt i lexikonet. Verket skall finnas på svenska och engelska. Det kommer att ligga på webben som en levande och utvecklingsbar databas, och vara gratis tillgängligt. Därmed görs svenska kvinnors insatser i samhället, från medeltid till nutid, tillgängliga också för internationell forskning.


Redaktionens uppgift är att, ur ett mycket stort källmaterial, ta fram lämpliga kvinnor att biografera, att skriva och redigera de biografiska artiklarna samt att lägga upp dem i lexikonet.
Efter projekttidens slut förvaltas databasen av SWE-CLARIN.
 

Biblioterapi
Projektet bygger delvis på de resultat som erhölls i studien ”Kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven” (se nedan under Tidigare forskning). Det som undersöks i detta projekt är en variant av interaktiv biblioterapi, dvs samtal om litteratur och läsning som utförs i grupp under ledning av en cirkelledare. Informanterna utgörs av en grupp kvinnor och män i åldrarna 45-77 år. Samtliga är förtidspensionerade och lider av olika slags psykiskt relaterad ohälsa.
 

Syftet med projektet att dels att undersöka om läsningen och deltagandet i litteraturcirkeln kan bidra till ett ökat psykiskt välbefinnande för den aktuella undersökningsgruppen, dels att undersöka frågor som berör litteraturval, läsvanor och läsningens funktion och sätta detta i relation till egen och andras tidigare forskning inom området. En kombination av kvantitativa metoder (en modifierad variant av SF12) och kvalitativa metoder (semistrukturerade djupintervjuer) har använts vid materialinsamlingen.
 

Berättelser om förlossningsdepression – moderskap, tabu och medier
Syftet med föreliggande projekt är att analysera och diskutera berättelser om förlossningsdepression utifrån frågor som rör moderskap tabu och medier. Autopatografin, dvs den självbiografiska skildringen av en sjukdom, är en genre som har vuxit enormt i olika medier de senaste decenniet och som på senare tid också tilldragit sig ett allt större forskningsintresse. Men precis som Hilary Clark har noterat har forskningen främst intresserat sig för berättelser om sjukdomar som ursprungligen har en somatisk grund, såsom cancer och AIDS. De som skriver om psykisk sjukdom och berättelse är i minoritet. En tänkbar förklaring till detta är att psykisk sjukdom fortfarande är omgärdad av en mängd tabun. Det gäller psykisk sjukdom i allmänhet men kanske fram för allt den specifika form av sjukdom som detta projekt inriktar sig på, förlossningsdepression.
 

Det finns dock vissa tecken på att detta tabu långsamt håller på att förändras. Ett är att kunskapen om förlossningsdepression har börjat spridas utanför sjukvården och den medicinska forskningens strikta gränser. På senare år har det kommit några uppmärksammade skönlitterära skildringar där kvinnor som drabbats av förlossningsdepression självutlämnande skriver om sin sjukdom (t ex Brooke Shields När regnet faller (2005), Pia Hintze Baby Blues, Lotta Lindeborgs En mekanisk mamma (2012) och Helena Askéns Moderslycka. Vart tog glädjen vägen, (2012), Josefin Barndell Hertz Eftervärkar) men även en mängd bloggar där de som drabbats av sjukdomen delar med sig av sina erfarenheter.
 

De frågor som föreliggande projekt mer specifikt riktar in sig på är sådana som berör relationen mellan förlossningsdepression, moderskap, tabu, medium och berättelse. Hur ser de olika förlossningsdepressionsberättelserna ut som publiceras i bokform och på internet idag? Vad är i fokus i berättelserna och hur är de skrivna? Vad är det för tabun som tangeras och/eller bryts? Och spelar själva mediet någon roll för vad som kan berättas?
 

Dramaterapi
Syfte med projektet är att vitalisera den svenska forskningen om dramaterapi genom att beskriva, systematisera och diskutera den dramaterapeutiska verksamhet som finns i Sverige idag. Hur ser denna verksamhet ut? I vilka sammanhang utövas den? Vem riktar den sig till? Vad har den för teoretiska och metodologiska utgångspunkter? Vilka av teaterns verkningsmedel utnyttjas i det dramaterapeutiska arbetet och vilken funktion anses de ha? Målet är att ge en samlad bild av det dramaterapeutiska fältet i Sverige idag och analysera de föreställningar om teater och dess terapetiska funktion som manifesteras här.
 

I förlängningen syftar projektet till en större, empiriskt inriktad studie, vars ambition är att anlägga ett teatervetenskapligt perspektiv på dramaterapi och undersöka och diskutera hur teaterns olika uttrycksmedel används i ett konkret dramaterapeutiskt sammanhang och vilken funktion de har i det terapeutiska arbetet.
Projektet genomförs med medel från bl a Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk forskning.
 

Tidigare forskning

Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven
Skönlitteraturens betydelse för människors psykiska välbefinnande har varit en brännande fråga ända sedan antikens dagar. Aristoteles betraktade litteraturen som läkemedel för själen och genom hela litteraturhistorien går en stark tilltro till litteraturläsningens positiva betydelse för människans utveckling. Under 1900-talet har det vuxit fram en behandlingsform som har tagit tillvara denna syn på skönlitteraturen, biblioterapin.

Behandlingsformen och forskingen om biblioterapi har främst utvecklats i USA och Storbritannien. I ett svenskt sammanhang är området nästan helt outforskat. En samlad forskningsinsats har dock gjorts genom det tvärvetenskapliga forskningsprojekt ”Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven”, vilket utfördes av Cecilia Pettersson (institutionen för litteratur, idéhistoria och religion) och Lena Mårtensson (institutionen för neurovetenskap och fysiologi/arbetsterapi) under 2011-2013.


Projektet har fokuserat på kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under deras tid som sjukskrivna. Sammantaget intervjuades åtta kvinnor i arbetsför ålder, som hade varit sjukskrivna för cancer, post-traumatisk stress, utmattningssyndrom, depression och psykos. Sjukskrivningstiden varierade mellan fyra och 36 månader.
De viktigaste resultaten ur det litteraturveteskapligt perspektiv som Pettersson anlade var att den skönlitteratur som föreföll bidra till en förbättrad hälsa för kvinnorna var sådan som inte var för krävande på ett språkligt plan. Detta resultat tydliggör vikten av att ta hänsyn till personen i frågas hälsotillstånd och eventuella biverkningar av sjukdom vid val av litteratur i biblioterapi, en fråga som inte uppmärksamamts i tidigare forskning. Vidare framstod den läsning som utgick från egna litteraturval, som baserade sig på lust och som gav möjlighet till identifikation, reflektion och/eller självförglömmelse som den läsning som hade mest konstruktiv inverkan på kvinnornas hälsa. Det samlade resultatet av studien tydliggör också att de medverkande kvinnornas läsmönster och behållning av sin läsning stämmer mycket bra överens med forskning om hur kvinnor har läst genom historien. Det litteraturvetenskapliga perspektivet i studien tydliggör därmed också vikten av att anlägga ett genusperspektiv på biblioterapi.
 

Projektets resultat har rönt stor uppmärksamhet i medierna. För intervjuer och artiklar relaterade till projektet, se http://lir.gu.se/biblioterapi/projektets-resultat/mediarapportering.
Projektet har genomförts med anslag från Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga ändamål.
 

Avhandling: Märkt av det förflutna? Minnesproblematik och minnesestetik i den svenska 1990-talsromanen
Cecilia Petterssons avhandling tar sin utgångspunkt i det stora intresse för minnet som präglar 1990-talets konst, litteratur, film, samhällsdebatt och vetenskapliga forskning. Genom att studera fem svenska romaner från perioden 1991-2000 (Per Olov Enquists Kapten Nemos bibliotek 1991, Niklas Rådströms Medan tiden tänker på annat 1992, Bodil Malmstens Nästa som rör mig 1996, Marie Hermanssons Musselstranden 1998 och Cilla Naumanns Dom 2000) samt ett antal för det sena 1900-talet centrala minnesteorier undersöker Pettersson hur vi idag föreställer oss minnet. Ett resultat av undersökningen är att det framför allt är de problematiska aspekterna av minnet som varit i fokus på senare år – svårigheterna att minnas och minnets briser och tillkortakommanden. Men i avhandlingen modifieras också denna bild genom att den idag mer undanskymda frågan om minnets betydelse och funktion i människors liv lyfts fram.
I avhandlingen tydliggörs att det pågår en kamp om hur minnet bäst ska förstås i vår tid. I den vetenskapliga teoribildningen framställs minnet företrädesvis som skört, bristfälligt och opålitligt medan det i den samtida skönlitteraturen beskrivs på ett mer tvetydigt och mångfacetterat sätt.

 

Ett fel uppstod vid JSON-tolkning. Meddelande: : null

Senaste publikationer

Women’s Experience of Reading Fiction while on Sick Leave
Cecilia Pettersson
LIR.journal, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Begär, besvär och komplexa kvinnor
Cecilia Pettersson
Liv, lust och litteratur : festskrift till Lisbeth Larsson / red.: Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson, Göteborg , Makadam , Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

Biblioterapi i ett litteraturvetenskapligt perspektiv
Cecilia Pettersson
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Minnesmönster. Självframställning, minne och trauma i Magnus Florins Ränderna
Christian Lenemark, Cecilia Pettersson
Aiolos. Tidskrift för litteratur, teori och estetik, Artikel i övriga tidskrifter 2014
Artikel i övriga tidskrifter

Barnblivande. Om barnet och den vuxnes dubbelexponeringar i Magnus Florins Ränderna
Cecilia Pettersson
Arche. Tidskrift för humaniora, psykoanalys och arkitektur, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

”I lust och nöd. Den terapeutiska läsningen”
Cecilia Pettersson
Läsning / red. Jenny Björkman & Björn Fjæstad, Göteborg , Makadam, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

Minnesberättelser på internet
Cecilia Pettersson
Litteraturens nätverk. Berättande på internet, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2012
Kapitel i bok

Det förflutnas dunkla kraft - om minnets betydelse i Bodil Malmstens prosa
Cecilia Pettersson
Litteratur och språk : forskning vid institutionen för humaniora, Artikel i övriga tidskrifter 2011
Artikel i övriga tidskrifter

Ett fel uppstod vid JSON-tolkning. Meddelande: : null

Visar 1 - 10 av 12

2016

Women’s Experience of Reading Fiction while on Sick Leave
Cecilia Pettersson
LIR.journal, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2016
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2014

Begär, besvär och komplexa kvinnor
Cecilia Pettersson
Liv, lust och litteratur : festskrift till Lisbeth Larsson / red.: Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson, Göteborg , Makadam , Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

Biblioterapi i ett litteraturvetenskapligt perspektiv
Cecilia Pettersson
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Minnesmönster. Självframställning, minne och trauma i Magnus Florins Ränderna
Christian Lenemark, Cecilia Pettersson
Aiolos. Tidskrift för litteratur, teori och estetik, Artikel i övriga tidskrifter 2014
Artikel i övriga tidskrifter

2013

Barnblivande. Om barnet och den vuxnes dubbelexponeringar i Magnus Florins Ränderna
Cecilia Pettersson
Arche. Tidskrift för humaniora, psykoanalys och arkitektur, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

”I lust och nöd. Den terapeutiska läsningen”
Cecilia Pettersson
Läsning / red. Jenny Björkman & Björn Fjæstad, Göteborg , Makadam, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

2012

Minnesberättelser på internet
Cecilia Pettersson
Litteraturens nätverk. Berättande på internet, Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2012
Kapitel i bok

2011

Det förflutnas dunkla kraft - om minnets betydelse i Bodil Malmstens prosa
Cecilia Pettersson
Litteratur och språk : forskning vid institutionen för humaniora, Artikel i övriga tidskrifter 2011
Artikel i övriga tidskrifter

2009

Visar 1 - 10 av 12

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?