Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Agneta Rehal Johansson

Universitetslektor

Agneta Rehal Johansson
Universitetslektor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Doktor,
agneta.rehal.johansson@lir.gu.se
031-786 6925
0705-945836

Rumsnummer: D318
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Lundgrensgatan 7 , 412 55 Göteborg
Arbetsuppgifter: Studierektor litterturvetenskap


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
40530 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se

Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 40530 Göteborg

Om Agneta Rehal Johansson

Agneta Rehal (f. 1951) är filosofie doktor i litteraturvetenskap och anställd vid institutionen som universitetslektor sedan oktober 2011. Hon är också studierektor för ämnet litteraturvetenskap. Hon disputerade 2006 på avhandlingen Den lömska barnboksförfattaren. Tove Jansson och muminverkets metamorfoser vid Göteborgs universitet.

Under åren 1998-2011 var hon verksam vid Södertörns högskola, först som adjunkt och från 2007 som lektor i litteraturvetenskap.

Nyckelord

Bildning, romanteori, psykoanalys, barnlitteratur, bilderböcker, muntlig diktning, rocklyrik, Tove Jansson.

Aktuell forskning

Vad händer med berättelsen i den samtida svenska bilderboken?

I en undersökning som startades hösten 2015 studerar jag vad som händer med berättelsen och berättandet i den samtida svenska bilderboken för barn.

Mitt särskilda intresse för berättalsen och berättandet kommer framför allt från Paul Ricœur, som i arbetet Berättelse och tid (Temps et récit) framhållit berättelsens och särskilt intrigens och intrigskapandets förmåga att skapa sammanhang, ge mening i männinskors liv och vidareföra erfarenheter över tid och genom historien. Också psykoanalysen framhåller berättelsens och berättandets betydelse när det gäller att rekonstruera sina tidigaste erfareheter och minnen.

Bilderboken är ju traditionellt en berättande konstform, under 1900-talet också en konstform som vänder sig till barn.  Det är också i dess egenskap av berättelser för barn som jag intresserar mig för bilderboken. Både som forskare och som högläsare av bilderboken för barn har man de senaste åren kunna konstatera att den samtida, konstnärligt syftande bilderboken på ett mycket påtagligt sätt experimenterar med nya berättelseformer och utmanar konstformens traditionella berättelsemönster. I den internationella forskningen talar man också om en ny "postmodern" bilderbok som utmärks av drag som icke-lineariet, "obestämbarhet", "meningsmångfald", "gränsöverskridanden", performativitet, parodi och metafiktion. Mot denna bakgrund ställer undersökningen förljande övergripande frågor:

- Hur byggs berättelserna i de nya postmoderna, icke-episka bilderböckerna upp?

- I vilken utsträckning och på vilka nyskapande sätt förekommer fortfarande bilderbokens traditionella berättelsemönster? Hur berättas postmodernt om de sedvanliga bilderboksmotiven barnets vardagsliv och barnlivets utmaningar?

- Hur används text respektive bild i berättandet?

- Hur kan de nya, icke-traditionella sätten att berätta och komponera berättelser kategoriseras?

- De undersökta böckerna aktualiserar också frågor kring representation - är de nya berättelseformerna till exempel ett sätt att representera nya eller andra aspekter av barns existenser, sfärer eller världar?

- Bilderböcker för barn är också en konstform, vars text är avsedd att läsas högt. En viktig fråga är därför: hur förhåller sig berättandet och greppen i de nya berättelserna till högläsningen och högläsarens roll i framställningen?

Undersökningen aktualiserar också mera grundläggande teoretiska frågeställningar om vad som konstituerar en berättelse, gränsen mellan berättelse och berättande och andra framställningsformer och inte minst frågan om vad som konstituerar det språliga begreppet och förhållningssättet 'konsekvent barnperspektiv'.

Tidigare forskning

Fiktionslitteratur som kunskap och bildning

På vilka grunder kan man idag hävda att fiktionsberättelser har ett särskilt bildnings- och kunskapsvärde? Vilka didaktiska överväganden och pedagogiska förutsättningar krävs för att dessa värden ska kunna realiseras inom ramen för akademisk undervisning? Detta är de frågor som stått i centrum för ett projekt om litterär fiktion som kunskaps och bildningsform, som jag hållit på med de senaste åren. Bakgrunden är dels den diskussion om bildning i vår tid, som förts bland humanister de senaste decennierna och som också berört fiktionslitteraturens värde i bildningssyftande utbildning, dels den idag allt vanligare användningen av fiktionslitteratur som kunskapskälla i akademiska professionsutbildningar. De kunskapsteoretiska grunderna liksom den didaktiska reflektionen har i båda fallen lyst med sin frånvaro. Mitt projektet är nyss avslutat och en artikel med rubriken "Fiktionslitteratur som kunskapsform och bildning - teoretiska grunder och ett exempel från den högskolepedagogiska praktiken" publiceras höstern 2016 i LIR Journal-antologin Didaktiska omställningar - växelbruk mellan teori och praktik.

Doktorsavhandlingen

Min avhandling Den lömska barnboksförattaren. Tove Jansson och muminverkets metamorfoser handlar om Tove Janssons muminverk som personligt och konstnärlig projekt. Den omfattar egentligen två olika undersökningar. Den ena belyser utvecklingen i muminverket från början till slut i litterära och psykoanalytiska termer. I den visar jag hur Tove Jansson utformar sin mumindal och sin muminfamilj i dialog med idyll- och familjeromantraditionen och samtidigt som ett led i återskapandet och utforskandet av minnet av en barndom "som var ovanligt lycklig" och hur detta kan bidra till förståelsen av den systematiska förändring som såväl verkets båda huvudmotiv som fiktionen genomgår i verket. I den andra undersöker jag, med analytiska redskap hämtade från Paul Ricœur och Michail Bachtin, Janssons tvåfaldiga bearbetningar av de tidiga muminböckerna och beskriver de radikala skillnader i det konstnärliga utformandet av de enskilda böckernas innehåll, som den slutliga bearbetningen innebär och den självförståelse Jansson själv i bearbetningen skrivit in i sitt verk. Jag visar här också hur Tove Jansson i den andra bearbetningen systematiskt format den slutliga 'muminsviten' till en helhetlig, ironisk familjeroman, en åtta böcker lång romansvit om familjeidyllens baksidor och växandets och konstnärskapets villkor.

Avhandlingen fick stor uppmärksamhet i dagspressen och mycket goda recensioner, nämndes till och med som ett exempel på "humanistisk forskning när den är som bäst".

Forskning om rock och om munlig diktning

Jag har också skrivit två artiklar om rock som muntlig diktning i det senmoderna samhället. I den första, kallad "Rocksångaren som vår tids rapsod" (1990) argumenterar jag för att rockartisternas konst på olika sätt påminner om de grekiska rapsodernas. De teoretiska utgångspunkterna är Albert B. Lords The Singer of Tales och Eric A. Havelocks Preface to Plato. I den andra, "Rocksångaren som den offrade sonen och rocken som religion – om rockens funktion utifrån Imperiets sångtexter" (1991), gör jag, som utgångspunkt för en diskussion om rocken som katharsis och "orenhetsrit" i en moderniserad kultur, en analys av motiv och tematik i rockgruppen Imperiets låttexter. Här är de teoretiska utgångspunkterna främst Julia Kristevas och Thomas Ziehes kulturanalytiska arbeten.

Mitt intresse för muntlig diktning kommer också till uttryck i artikeln "Platons Ion och den homeriske rapsodens konst" (1998), där jag gör en läsning av Platons Ion i ett muntlighetsperspektiv.

Övrigt

Jag har också också, tillsammans Anna Forssberg Malm, Julia Kristevas Pouvoirs de l’abjection. Essai sur l’abjection, som med den svenska titeln Fasans makt. En essä om abjektionen kom ut på Daildalos 1991. Jag skrev där också ett förord, som introducerar bokens huvudlinjer och även presenterar Kristevas övriga arbeten.

Från hösten 2007 till hösten 2011 var jag medlem i redaktionsrådet för Barnboken. Tidskrift för barnlitteraturforskning.

Undervisning och ledningsuppdrag

Jag har undervisat i litteraturvetenskap på fristående kurser och inom lärarutbildningen sedan början av 1990-talet, först på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, mellan 1998 och 2011 på Södertörns högskola och sedan höstterminen 2011 här på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Sedan vårterminen 2012 är jag studierektor för ämnet litteraturvetenskap.

Under min tid på Södertörns högskola var jag mycket engagerad i det uppbyggnads-, utvecklings- och kvalitetsarbete, som det innebar att etablera det nya lärosätet. Så var jag till exempel redan från början med i att bygga upp både svensklärarutbildningen och lärarutbildningen i sin helhet. Jag hade också en rad olika förtroende- och ansvarsuppdrag så som programansvar för olika utbildningsprogram, ledamot i Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap i två perioder varav den ena som prodekan, ledamot i Lärarutbildningsstyrelsen.

2007 fick jag Södertörns högskolas studentkårs pedagogiska pris, "Gullegripen".

Publikationer

Böcker

  • Den lömska barnboksförfattaren. Tove Jansson och muminverkets metamorfoser (Diss.), Göteborg/Stockholm 2006.

Översättning och förord

  • Kristeva, Julia, Fasans makt. En essä om abjektionen (Pouvoirs de l’abjection. Essai sur l’abjection). Översättning: Agneta Rehal & Anna Forssberg. Förord av Agneta Rehal, Göteborg 1991. 238 s.

Tidskrifts- och antologibidrag

  • " Ethics and artistic methods in Tove jansson's Moomin suit", Studia Culturae. 3 (Volume 25) 2015, s. 119-135.
  • "Tove Jansson. The Trixter Childrens Literature Author", i Tove Jansson. Collection of Critical Essays, s. 15-28, Cambridge 2007.
  • "Platons Ion och den homeriske rapsodens konst", i Tidskrift för litteraturvetenskap 3-4/1998, s. 19-37.
  • "Som i en sorgeprocess – några nedslag i Tove Janssons muminsvit med Melanie Klein och D.W. Winnicott", i Konsten att berätta för barn, Stockholm 1996, s. 209-230.
  • "Rocksångaren som den offrade sonen och rocken som religion – om rockens funktion utifrån Imperiets sångtexter", i Ungdom i rörelse. En antologi om ungdomars levnadsvillkor, Göteborg, 1991, s. 181-219.
  • "Rocksångaren - vår tids rapsod?", i Ungdomskultur, Svensklärarföreningens årsskrift 1990, s. 191-204. 

Publikationsämnen

Ett fel uppstod vid JSON-tolkning. Meddelande: : null

Senaste publikationer

Ethics and artistic methods in Tove Jansson's Moominsuite
Agneta Rehal-Johansson
Studia Culturae, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Tove Jansson: The Trixter Children's Author
Agneta Rehal-Johansson
Tove Jansson Rediscovered, Cambridge, Cambridge Scolars Publishing, Kapitel i bok 2007
Kapitel i bok

”Platons Ion och den homeriske rapsodens konst”
Agneta Rehal-Johansson
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 1998
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Ett fel uppstod vid JSON-tolkning. Meddelande: : null

Visar 1 - 5 av 5

2017

2015

Ethics and artistic methods in Tove Jansson's Moominsuite
Agneta Rehal-Johansson
Studia Culturae, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2015
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2007

Tove Jansson: The Trixter Children's Author
Agneta Rehal-Johansson
Tove Jansson Rediscovered, Cambridge, Cambridge Scolars Publishing, Kapitel i bok 2007
Kapitel i bok

2006

1998

”Platons Ion och den homeriske rapsodens konst”
Agneta Rehal-Johansson
Tidskrift för litteraturvetenskap, Artikel i vetenskaplig tidskrift 1998
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 5 av 5

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?