Länkstig

Göran Larsson: "Humaniora bör vara som all annan vetenskap"

Forskare inom humanistiska ämnen måste bli bättre på att redovisa sina metoder och resultat för att undvika svepande och orättvis kritik. Det menar Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, i en ny essä.

Göran Larsson tycker att forskning inom humanistiska ämnen, till exempel genusvetenskap, alltför ofta får generaliserande kritik: om ett enda forskningsprojekt är svagt döms gärna hela forskningsområdet ut.

porträtt Göran larsson– Den externa kritiken är ofta rätt bisarr, det kan vara en enskild forskare eller en enskild text som får representera en hel fakultet eller alla medarbetare, säger Göran Larsson.

– Men att säga att alla forskare som intresserar sig för genus är dåliga bara för att en enskild studie är dålig, det är bara dumt. Självklart finns det mer eller mindre bra studier, men när Macchiarini begick de fel han gjorde var det ingen som drog slutsatsen att vi måste stoppa allt stöd till medicinsk forskning. Där blir det en enskild händelse.

"Väldigt orättvist att det ser ut så här"

Forskare inom humanistiska ämnen kan få höra att de inte håller på med vetenskap, att det är flummigt, att resultaten styrs efter forskarens personliga åsikter.

Att det blir så kan bero på att forskare inom humaniora arbetar med ämnen som de flesta människor kan ha erfarenhet av, tror Göran Larsson: de flesta har till exempel läst ett antal böcker, och kan därför tycka att de "kan" ämnet litteraturvetenskap.

– Den igenkänningsfaktorn leder ofta till att människor kan säga att "det där behöver man väl inte forska om". Samma kritik skulle man aldrig rikta mot annan forskning, eftersom de flesta av oss inte kan förklara varför vissa får cancer, eller hur en kärnreaktor fungerar. Det är väldigt orättvist att det ser ut så här, men detta faktum betyder att vi måste bli tydligare med hur vi kommer fram till våra resultat.

Skillnad mellan vetande och tyckande

Göran Larsson menar att forskare inom humaniora generellt måste bli bättre på att redovisa hur de gör när de studerar något, och även hur resultatet blev. Först därefter går det att föra en diskussion om huruvida det är bra forskning eller inte.

– Jag tycker att man bör sträva efter en likhet mellan vetenskaperna. De flesta forskare har en grund i vad som till exempel skiljer vetande från allmänt tyckande. Den frågan är det centrala för universitetet, och den är det centrala för vår trovärdighet. Om vi inte kan leva upp till de kraven har vi problem.

Viktigt att hålla sig neutral

För att undvika svepande kritik menar Göran Larsson också att det är viktigt att försöka hålla sig neutral i sin forskning, att lämna de personliga åsikterna utanför akademin.

– Många skulle säga att det är naivt att tro att vi kan vara objektiva, samtidigt menar jag att vi måste sträva efter det. Det är också ett krav och en förväntan som allmänheten kan ha på oss.

Kontakt:

Göran Larsson är professor i religionsvetenskap och prodekan vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.

Telefon: 031-786 53 15, e-post: goran.larsson@lir.gu.se