Idéhistoriker som forskar om amatörastronomins historia

Stjärnfall, norrsken och kometer. Idéhistorikern Gustav Holmberg har studerat hur vi människor har betraktat himlen genom århundradena. Hemma har han två egna teleskop.

Gustav Holmberg är nyanställd lektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och undervisar på alla nivåer inom ämnet. Hans forskning har däremot främst varit fokuserad på ett område: astronomi.

Hans avhandling (Lunds universitet, 1999) handlade om astronomins historia i Sverige mellan åren 1860 och 1940. Det var en period när astronomin moderniserades, bland annat genom att fototekniken kom. Med den ökade kapaciteten att kunna samla in och skapa data radikalt.

– I stället för att astronomerna tittade på en stjärna åt gången, kunde de nu fotografera stjärnorna genom ett teleskop. Då fick de en fotoplåt med tusentals bilder, som sedan kunde analyseras på kontorstid av andra yrkesgrupper. De anställde assistenter, personer som inte var astronomer men som jobbade på observatorier med att till exempel räkna, säger Gustav Holmberg.

Forskar om amatörastronomer

Det är där hans stora intresse ligger: hur människan har arbetat rent praktiskt med astronomi genom tiderna, och hur tekniska och arbetsmässiga förändringar har påverkat området. De senaste åren har Gustav Holmberg haft ett forskningsprojekt om amatörastronomins historia tillsammans med Johan Kärnfält, också idéhistoriker vid Göteborgs universitet. De har studerat vad amatörastronomer gör och deras olika subkulturer.

– De bygger teleskop, organiserar astronomiklubbar, sköter observatorier, gör astronomiska upptäckter och är ibland med och utvecklar ny astronomisk kunskap i samarbete med professionella astronomer. Hur det samarbetet går till tycker jag är väldigt intressant, hur amatörer kan bidra till kunskapsbildningen. Men de är också intresserade av astronomi som en naturupplevelse – det sublima, det vackra, det fantasieggande, att stå under stjärnhimlen och känna sig liten.

Studerar variabla stjärnor

Gustav Holmberg är själv amatörastronom på fritiden och har två teleskop hemma. Han ingår i ett observatörsnätverk som studerar variabla stjärnor – stjärnor som varierar i ljusstyrka – och så fort det är stjärnklart åker han ut och tittar. Observationerna sammanställer han och rapporterar till två olika databaser: en nationell och en internationell.

– Det finns hundratusentals kända variabla stjärnor. De flesta professionella astronomer sysslar inte med sådana, utan det har fallit på amatörastronomernas lott att följa de här variationerna. Det finns data från mer än hundra år tillbaka, så man kan se hur de här objekten beter sig över tid. En del stjärnor är lite oregelbundna, och då kan det ibland bli spännande astronomi genom att vi försöker förstå varför de här objekten ändrar sig.

Vilken är din häftigaste upplevelse av att titta i teleskop?

– Får jag säga tre? I mitten på 90-talet dök det upp två väldigt ljusstarka kometer, Hyakutake och Hale-Bopp. Riktiga bamsekometer, man behövde inget teleskop för att se dem. De hade svansar som sträckte sig över halva himlen. Det var coolt! En annan spännande händelse var när det dök upp en nova, en ny stjärna, i augusti 2013. Det är en tidigare okänd stjärna som plötsligt exploderar, och just den här upptäcktes av en japan på natten. Tack vare internet kände vi till den och kunde vara med och observera redan från början. En tredje grej var att jag var med att upptäcka en tidigare okänd förmörkelsevariabel, ett tidigare okänt fenomen som vi publicerade som en astronomisk forskningsrapport, säger Gustav Holmberg.

Han tillägger att det rent känslomässigt kan vara lika omtumlande att vara med om även mindre ovanliga händelser.

– Det är något med att stå där under stjärnhimlen, oavsett om man håller på med vetenskapsastronomi eller om det handlar om att se ett norrsken. Det är väldigt fascinerande.

Gustav Holmberg är tillsvidareanställd lektor på institutionen på litteratur, idéhistoria och religion sedan den 1 januari 2016. Han kommer närmast från idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet där han arbetat de senaste åren. Tidigare har han bland annat arbetat på Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet och varit lektor på Högskolan i Halmstad.

Han skriver två bloggar, en egen och en om amatörastronomins historia tillsammans med Johan Kärnfelt. Dessutom är Gustav Holmberg ledamot av International Astronomical Union och har tidigare suttit i Nationalkommittén för teknik och vetenskapshistoria.