Länkstig

Konferens på Humanisten belyser satir förr och nu

På torsdagen startar en tredagarskonferens på Göteborgs universitet om tidigmodern satir. Det kommer bland annat att handla om kopplingar mellan satir på 1500-, 1600- och 1700-talet och i dag.

Konferensen pågår mellan 2 och 4 november och har titeln Early Modern Satire. Themes, Re-Evaluations, and Practices.

En av arrangörerna är Per Sivefors, docent i engelskspråkig litteratur vid Linnéuniversitetet.

Berätta – vad innebär tidigmodern satir?

– Det som är intressant med tidigmodern satir är att man i den kan se mycket som föregår satir i vår tid. Det handlar om yttrandefrihet och gränser för yttrandefrihet, problemet med vad man får säga och vad man inte får säga. Där förs en förnyad diskussion i dag, inte minst efter vad som hände på tidskriften Charlie Hebdo – där människor mördades för att de gav ut en satirisk tidskrift, säger Per Sivefors.

– Satir är något som sträcker sig över flera gränser, inte minst mediala. Det är lätt att tänka på satir som ren text, men så är det inte alls. Även förr gavs satir ut i bildform, något som gör att det är intressant att utforska även ur en medial synvinkel. Även där finns en koppling till vår tid, med det skiftande mediala landskap vi ser i dag.

Kan du ge några exempel på presentationer som ska ges under konferensen?

– Kronologiskt spänner det över flera hundra år, från tidigt 1500-tal ända fram till 1800-talet, och det kommer inte bara att handla om de konventionellt fina, inte bara litteratur med stor L, utan det blir ett stort genremässigt spektrum.

– Det kommer att handla om allt från imitationer av klassisk satir, romersk-latinsk satir, till olika former av ”populärlitteratur” som pamfletter, tryckta blad och tidningar. På 1700-talet börjar ju nyhetstidningar ges ut i större omfattning. Vi kommer att titta på satir som ett brett samhällsfenomen vid den här tiden.

Per Sivefors kommer själv inte att lägga fram något paper, men arbetar på en bok om gestaltningar av manlighet i elisabetansk verssatir på slutet av 1500-talet.

Konferensen arrangeras av Tidigmoderna seminariet vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.
Huvudtalare är Howard Weinbrot, Victoria Moul och Ola Sigurdson.
Konferensen hålls på Gamla Hovrätten, föreläsningarna är offentliga och alla är välkomna.

Program/schema för konferensen (PDF, öppnas i nytt fönster)

Det blir några smärre ändringar i programmet, exempelvis utgår Francesca Albertis föreläsning den 3 november.