Länkstig

Luther på axeln - ett uttryck från proggmusiken?

Att ”ha Luther på axeln” är ett talesätt som beskriver vårt ständigt närvarande dåliga samvete, en påminnelse om att vi ska sköta våra plikter. Religionsprofessor Martin Berntson beslöt sig för att söka dess ursprung – och fann svar på oväntat håll.

Martin Berntson, nybliven professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, tycker att uttrycket har börjat användas i allt högre utsträckning de senaste åren.

– När jag är ute och föreläser om reformationen, både bland studenter och bland allmänheten, får jag ofta frågan ”hur är det egentligen med Luther på axeln, varför har vi Luther på axeln?”. Jag tyckte att det var intressant att försöka komma åt ursprunget till uttrycket, säger Martin Berntson.

Sökte i gamla dagstidningar

HMartin Berntsonan började söka i dagstidningsarkivet på Kungliga biblioteket, och kunde snart se vissa tendenser: under sent 70- och tidigt 80-tal dök det upp en negativ, kritiskt granskande syn på Luther i medierna som inte hade funnits där innan.

– Det börjar föras en kritisk diskussion kring Luther, hans kvinnosyn och hans ofta väldigt inställsamma förhållningssätt till den världsliga makten. Det ligger lite i den tidens diskurs, att vara maktkritisk och ifrågasätta allehanda auktoriteter.

Ett "väldigt svenskt uttryck"

I samband med den debatten dök fraser som ”att ha Luther på axeln” och ”att ha Luther i ryggmärgen” upp, varav den förstnämnda har levt kvar.

– Det intressanta är att detta är ett väldigt svenskt uttryck, ett svenskt synsätt som vi inte hittar på samma sätt i andra lutherska länder. Exakt varför Sverige är speciellt där vet jag inte, det återstår att fördjupa sig i. Det kanske handlar om ett behov av att ta på sig en offerroll eller hitta någon syndabock.

Proggskiva från 1981

Men vem skapade då talesättet med axeln? Martin Berntsons efterforskningar visar att allra första gången formuleringen dyker upp i en tidning är i en recension av LP-skivan Med Luther på axeln och fan i fötterna, som gavs ut av proggbandet Bromans övertonskapell år 1981.

– Jag kan inte slå fast till hundra procent att de verkligen myntade uttrycket, men det är min bedömning. Jag kan inte hitta något annat.

Tämjandet av det vilda

Martin Berntson kontaktade bandmedlemmarna, och kunde bekräfta bilden av att det här med att kritisera Luther och andra auktoriteter låg i tiden. Men själva hade de inte bara arbetsmoral och dåligt samvete i åtanke när de namngav sin skiva.

– De tänkte på väckelsemiljöer, om hur vissa väckelsepredikanter rensade ut mycket av de vildvuxna inslagen i folkmusiken på 1800-talet. I det här sammanhanget ska Luther mer ses som ett slags uttryck för tämjandet av det vilda. Så tolkar jag deras tanke kring den här den här ganska fyndiga titeln.

Historien kring uttrycket finns med i efterordet av Martin Berntsons Kättarland (hösten 2017), en bok om hur reformationen etableras i Sverige och hur den togs emot av folket.

Bild: Johanna Hillgren.