Ny universitetskurs om rasism och förtryck i litteraturen
Strukturell rasism, motstånd, migration, rasförtryck, vithetsnormer – det förekommer i litteraturen på samma sätt som i samhället. Nu startar Göteborgs universitet en ny kurs om litteratur och vithetskritik, om hur makt och rasifiering kan analyseras i litterära texter.
Begreppet vithetskritik är relativt nytt och innebär ett kritiskt perspektiv där vi studerar rasifiering – fördomar och stereotyper byggda på människors utseende och ursprung – med fokus på hur vithet görs.
Kolonialism och rasism
Eftersom förtryck och rasism också skildras i böcker och andra texter, används begreppet även inom litteraturvetenskapen. Där studeras hur bland annat kolonialism, rasism och motstånd framträder i litteraturen, både i äldre texter och i samtida.
– Den litteraturvetenskapliga vithetskritiken tittar på hur vithet görs i litterära texter, både genom hur berättelser skrivs fram och vad de berättar. Jag tror att vi på så vis kan lyfta fram estetiska och existentiella aspekter av vitheten, som kan vara relevanta även för livet bortom litteraturen, säger Therese Svensson.
Borgerlig litteratur och arbetarlitteratur
Therese Svensson är ansvarig för Litteratur och vithetskritik, en ny universitetskurs på avancerad nivå som ger 7,5 högskolepoäng.
– På kursen studerar vi svenskspråkig litteratur, både borgerliga och arbetarlitterära texter och mer aktuell litteratur som tematiserar migrations- och urfolkserfarenheter i Skandinavien. Vi tittar på hur fenomen som vithet, rasifiering och kolonialitet framträder i texterna, men också hur de utmanas och hur avkolonisering kan ske.
Från Hjalmar Söderberg till Athena Farrokhzad
Kurslitteraturen innefattar namn som Toni Morrison, Hjalmar Söderberg, Athena Farrokhzad, Moa Martinson, W.E.B Du Bois, Ann-Helén Læstadius, Sara Ahmed, Dan Andersson, Selma Lagerlöf och Johannes Anyuru – en blandning av skönlitteratur och teori från olika tider och rum.
– Huvudfrågan kretsar kring vad litteraturen säger oss om de sätt på vilka vithet, rasifiering och kolonialitet både upprätthålls och utmanas i världen. Vi tittar på hur fenomen som vithet, rasifiering och kolonialism framträder i texterna, men också hur avkolonisering kan ske.
Vithetskritik
I den anglosaxiska världen växte vithetskritik fram som ett forskningsfält på 1990-talet. I Sverige är det ett relativt nytt område som forskare från framförallt humanistiska och samhällsvetenskapliga områden har börjat arbeta med.
Therese Svensson är doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes avhandlingsarbete handlar om vithet och kolonialitet i svensk litteratur från början av 1900-talet, bland annat hos Selma Lagerlöf, Moa Martinson och Hjalmar Söderberg. Therese Svensson undervisar på kursen tillsammans med Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik som just nu forskar på ras och vithet i samtida svensk migrationslitteratur, och Vuokko Hirvonen, professor vid Sámi University i Tromsö som forskar om samisk litteratur.
Litteratur och vithetskritik är en kurs på avancerad nivå, 7,5 hp.
Startar vårterminen 2018. Kursen ges på fredagar kl 10-13 under perioden 23 mars till 1 juni 2018. Den är öppen för alla sökande med en kandidatexamen, oavsett ämne.
Kursen ges av institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.
Kontakt med studievägledare: studiev.litt@lir.gu.se