Ny utbildning ska ge litteraturkunniga redaktörer

Redaktionell praktik vid Göteborgs universitet är en ny litteraturvetenskaplig kandidatutbildning på tre år där studenterna ska få en mångsidig redaktionell kompetens – med tonvikt på rollen som redaktör.

– Det blir mer praktik än vad vi är vana vid i litteraturvetenskapliga sammanhang. Här skriver man inte bara utan läser även andras texter, kommenterar och ger ändringsförslag. Det är också en kompetens – att diskutera texter, ge konstruktiv kritik och utveckla texter så att de blir bättre, säger Åsa Arping, utbildningsansvarig på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Utbildningens första läsår består av grund- och fortsättningskursen i litteraturvetenskap, som ger en historisk överblick och en vana av att analysera texter. Under andra läsåret, det så kallade Redaktionsåret, varvas teori och praktik. Kurserna fångar det litterära samhället i hela dess vidd: de tar upp kulturpolitik och mediefrågor och låter studenterna pröva olika skrivsätt, bland annat inom litteraturkritik.

I ett avslutande projektarbete kan studenterna redovisa sina alster på olika sätt – i form av en tryckt produkt, ett evenemang eller kanske en poddcast.

Fältarbete på Bokmässan

En kurs utgår från den årliga Bokmässan i Göteborg, där studenterna genom fältarbete får inblick i hur litteratur produceras, marknadsförs och distribueras. Utbildningen kommer genomgående att vara väl förankrad i nya medieformer och nya sätt att sprida information.

– De historiska kunskaperna, genretänkandet och insikterna i kanonbildning som studenterna har med sig från grund- och fortsättningskursen skapar en plattform som krävs för att kunna manövrera i det nya. Samtidigt placeras allting in i ett väldigt tydligt litteraturvetenskapligt sammanhang, säger Åsa Arping.

Det tredje kandidatåret innehåller, förutom ett examensarbete, en hel termins praktik på exempelvis en redaktion, ett bibliotek, ett förlag eller ett bildningsförbund. Efter utbildningen är tanken att studenterna ska kunna jobba på liknande arbetsplatser som redaktörer, projektledare, kritiker, skribenter eller förlagsredaktörer.

Kan skapas nya yrken inom kultur och litteratur

Att till exempel tidningsbranschen krisar behöver inte inverka negativt på studenternas möjligheter att få jobb efter examen, tror de kursansvariga.

– Litteraturens arenor håller på att förändras. För tjugo år sedan kopplades litteraturvetenskap till biblioteket, nu är nätet minst lika viktigt. I och med det blir redaktörsrollen viktigare, det krävs ett nytt förhållningssätt till text och idéer, säger Camilla Brudin Borg, studievägledare på institutionen, och fortsätter:

– Jag tror att det kommer att skapas nya yrken inom kultur, litteratur och film. Den kulturkonsumistiska branschen växer, den genomgår en massiv expansions- och omvandlingsfas just nu.

Åsa Arping håller med:

– Redaktörsrollen kommer att bestå, de här kunskaperna blir minst lika gångbara den dag texten kanske bara finns digitalt. Det krävs kunniga personer som koordinerar och håller uppe kvaliteten i texterna, som strukturerar texter på olika sätt och dessutom förstår hur man uttrycker sig i de digitala sammanhangen.

Redaktionell praktik (år två i utbildningen) startar höstterminen 2016. Förkunskapskrav är avslutad grund- och fortsättningskurs i litteraturvetenskap. Den som läser alla tre år får en kandidatexamen i litteraturvetenskap.

Utbildningen är en rekommenderad studiegång, vilket innebär att fristående kurser har satts samman till en tänkt examen. Den som följer rekommenderad studiegång måste själv söka varje enskild kurs. Den som inte vill läsa hela utbildningen kan ta flertalet kurser som fristående. För att läsa Redaktionell praktik 2 krävs dock ett godkänt betyg i Redaktionell praktik 1.

I centrum för hela utbildningen står redaktören som roll, funktion och praktik.

Från vänster: studievägledare Camilla Brudin Borg, samverkansansvarig/koordinator Nils Olsson och utbildningsansvarig Åsa Arping.