Länkstig

Nytt lexikon synliggör betydelsefulla svenska kvinnor

Den 8 mars lanseras Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, som lyfter fram tusen kvinnor och deras insatser i det svenska samhället under århundradena. Och framöver blir det tusen kvinnor till – minst.

Nästan 400 experter har bidragit till projektet, som har pågått under drygt två år och letts av en forskargrupp vid Göteborgs universitet.porträtt Lisbeth Larsson

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon blir en motvikt till alla uppslagsverk i historien som mest har framhållit män.

– Tanken har funnits mycket länge, det har bara varit en fråga om tid och pengar. Från början var planen en bok, men eftersom det dröjt så länge har vi gjort en databas i stället och det är jag mycket glad över. Så mycket mer tillgänglig och användbar, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och en av projektledarna.

Fritt tillgängligt på svenska och engelska

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon presenteras den 8 mars och kommer att finnas fritt tillgängligt på både svenska och engelska. Vem som helst kan använda det – från en intresserad allmänhet till yrkesgrupper som lärare, forskare och journalister.

Databasen består av tusen artiklar om kvinnor som på något sätt har gjort betydande insatser i det svenska samhället, från medeltiden fram till i dag. Många av kvinnorna som skildras är pionjärer inom sitt område, exempelvis första kvinnliga läkaren och prästen.

Starkt engagemang för samhällets utsatta

I övrigt visar materialet att kvinnors engagemang för samhällets utsatta har varit starkt genom historien, menar Lisbeth Larsson. Under 1800-talet blev till exempel många kvinnor lärare, missionärer och sjuksköterskor.

– Man kan se deras idoga och imponerande kamp för att utbilda, upprätta skolor, barnhem, vårdinrättningar och andra sociala institutioner. Hur de helt enkelt bygger välfärden innan samhället var berett och ger sig ut i världen för att läka de sår och mildra umbärandena under de stora krigen. Under 1900-talet mångfaldigas yrkesvalen, men samma tendens finns där. Kvinnor är alltid beredda att rycka ut.

Tusen kvinnor till

Arbetet med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon tar inte slut i och med lanseringen.

– Vi kommer att arbeta vidare och lägga in ytterligare tusen kvinnor de närmaste åren. Sedan får förmodligen andra ta över. Det finns hur mycket som helst att göra!

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Från och med den 8 mars går det att söka i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, som finns här: www.skbl.se
Databasen får användas fritt, men källa måste anges.

Välkommen till presentationen!

När: klockan 15.00 den 8 mars, internationella kvinnodagen.
Var: Universitetsbiblioteket (UB), Humanistiska fakulteten, Renströmsgatan 4.
Bland talarna finns Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, Maria Sjöberg, professor i historia, Marie Demker, dekan och professor i statsvetenskap, och Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi.

Kontakt
Lisbeth Larsson, projektledare, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet,
e-post: lisbeth.larsson@lir.gu.se, telefon: 0708-16 30 58

Lisbeth Larsson om ett exempel ur Svenskt kvinnobiografiskt lexikon:

"Anna-Britt Agnsäter, som var chef för KF:s provkök 1946-1980, är en person som de flesta säkert inte har hört talas om, men som vi lever med varje dag. Hon kom från Älmhult och utbildade sig till hushållslärare. Först arbetade hon som hushållsansvarig för den kända Medborgarskolan på Fogelstad. Sedan alltså på KF:s provkök, där hon satte igång att konsumenttesta och provlaga och började en storartad uppfostran av svenska folket när det gäller matvanor. Det var hon som bestämde att en matsked är 15 milliliter och en tesked 5 milliliter. Hon skapade bilden av matpyramiden, som grund för vårt ätande och som vi fortfarande har i bakhuvudet. Hon skrev 30 kokböcker, bland annat Vår kokbok, som kom 1951 och finns i de flesta svenska hem. Den har tryckts i tretton upplagor".

Bilden på Lisbeth Larsson är tagen av Johan Wingborg.