Tre forskningsprojekt får medel från Riksbankens jubileumsfond

Åsa, Arping, professor i litteraturvetenskap, har fått 1 210 000 kronor för projektet Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa (2000–2020):

”Projektet undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa. Med utgångspunkt i skönlitteraturens förmåga att avtäcka och omförhandla såväl samhälleliga som känslomässiga och konstnärliga processer, utforskas hur klass laddas med nya innebörder och uttryck. Syftet är fördjupad kunskap om konstens politiska roll och relation till det postindustriella samhällets allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras. Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och kultursociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt perspektiv med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet. Flera förstudier har publicerats. Förutom utvidgning av dessa tillkommer i projektet två nya kapitel och ett teoretisk ramverk. Slutmålet är en vetenskaplig volym på svenska och en syntetiserande, fackgranskad tidskriftsartikel på engelska för internationell spridning. Projektet inkluderar en månads vistelse vid forskningsprogrammet 'The Uses of Literature', Syddansk Universitet, Odense. Samarbetet ger möjlighet att vässa de teoretiska verktygen i en internationell tvärvetenskaplig miljö och att placera svenska klasskildringar i transnationella sammanhang. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett långsiktigt utbyte inom kursutveckling och undervisning.

Stödform: RJ Sabbatical
Ämne: litteraturvetenskap

Mats Andrén, professor i idé- och lärdomshistoria, har fått 1 629 000 kronor för projektet Att förstå Europa: enhet, gränser, kriser.

"En fundamental sida av europeisk historia rör människors föreställningar om Europa. Därför behövs en djupgående analys av begreppet Europa och idén om europeisk gemenskap. Att förstå Europa är en idéhistorisk undersökning av förutsättningarna för europeisk integration. Här klargörs på ett innovativt sätt idéers långtidsverkande kraft och presenteras en ny analys grundad på begreppshistorisk och transnationell metod som undersöker en lång rad exempel från stora delar av Europa. Här klargörs gemensamma processer och utvecklingslinjer, liksom skiftande politiska visioner och olika intressen. Framställningen utarbetar en till väsentliga delar ny bild av hur Europa formas under ett dynamiskt och dramatiskt samspel mellan drömmar om enhet, längtan efter gränser och rädsla för kriser. Analysen visar effekter från tidigt 1800-tal till efterkrigstiden på integrationsbegreppet, debatter om europeisk identitet och den samtida idén om europeisk kris."

Projektform: RJ Sabbatical
Ämne: idé- och lärdomshistoria

Dessutom får Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap, 1 165 000 kronor för att driva projektet "Vårvindar friska" som produktiv utmaning till litteraturhistorien.

"Projektet ställer 'Vårvindar friska' som en produktiv utmaning till litteraturhistorien efter den transnationella vändningen. Olika sångpraktiker har gjort Julia Nybergs visa från 1828 till en av de få svenska romantiska dikterna som fortfarande lever i dagens populärkultur. Den har mött publiker i de flesta världsdelar, från manskörernas och de kvinnliga operastjärnornas turnéer på 1800-talet, över Ingrid Bergmans insats i Hollywood 1945, till 2000-talets rock- och jazztolkningar som laddats upp på YouTube. Från början blev 'Vårvindar friska' associerad med svenskhet på sätt som gjorde den öppen för användning inom helt olika politiska, ideologiska och kommersiella agendor, i officiella sammanhang såväl som i olika subkulturer. Det som översättarna, redaktörerna, sångarna och deras publiker har interagerat med är inte så mycket en dikt av Nyberg som olika föreställningar om svenskhet och ursprung. Detta är också det som ger 'Vårvindar friska' en unik möjlighet att bidra med helt avgörande insikter i hur och varför litteratur cirkulerar över lands- och språkgränser. Forskningen kring världslitteratur i ett historiskt perspektiv har nästan enbart haft fokus på romangenren och på redan kanoniserade författarskap. Detta projekt börjar i stället i populärkultur och (sång)lyrikens sociala funktioner, i specifika bruk och missbruk. Att följa en sådan texts transformationer i olika medier och olika kulturer utgör ett nytt sätt skriva litteraturhistoria."

Stödform: RJ Sabbatical
Ämne: litteraturvetenskap

Utöver dessa tre får Jonas Ingvarsson, docent i litteraturvetenskap på institutionen, med flera – bland andra Daniel Brodén – 6 784 000 kronor för projektet Kritikens nya ordning: mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel. Projektet är förlagt vid Centrum för digital humaniora.

"I studien Kritikens ordning: Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 undersökte Lina Samuelsson bland annat den kritiska textens normerande diskurser – vad konstituerar en recension, vilka nyckelbegrepp genomsyrar den kritiska texten? Arbetet bestod, trots en räcka självvalda begränsningar, i en betydande materialinsamling. I projektet Kritikens nya ordning: mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel ämnar vi nu göra en metodologisk och kunskapsteoretisk undersökning av motsvarande material med hjälp av digitala verktyg. Samuelssons diskursanalys kommer prövas i en språkteknologisk komparation. Med »motsvarande material» menas dels Samuelssons egna transkriptioner, men framförallt att göra så uttömmande genomsökningar som möjligt av det litteraturkritiska materialet för de valda åren. Ett nytt nedslag, i år 2016, kommer också genomföras inom projektets ram. Vi ämnar också utveckla ett interaktivt gränssnitt för att visualisera – och operationalisera – symbiosen mellan "text mining" och mera traditionella forskningsmetoder. Projektet kommer på detaljnivå kunna jämföra analoga och digitala analyser av samma historiska nedslag. Undersökningen innebär flera metodutvecklande utmaningar för den tekniska språkanalysen, och belyser flera metodologiska metaperspektiv i skärningspunkten mellan traditionell humaniora, språkteknologi och kunskapsteoretiska perspektiv på digitaliseringen."

Stödform: Mixade metoder
Ämne: jämförande språkvetenskap och lingvistik