Världens första handbok i konspirationsteorier är här
Konspirationsteorierna har gjort comeback, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors vid Göteborgs universitet. Han har varit med och tagit fram en bok som belyser olika aspekter av konspirationsteorier, från franska revolutionen och framåt.
– Boken är ett resultat av ett flerårigt EU-projekt där 60 forskare från 15 europeiska länder har sammanförts för att göra den första handboken i konspirationsteorier någonsin, säger Andreas Önnerfors, docent i idé- och lärdomshistoria.
Populism, sexualitet och urbana legender
I projektet ingår bland annat litteraturvetare, statsvetare, psykologer och historiker, och boken består av 680 sidor om området konspirationsteorier kopplat till bland annat populism, kön och sexualitet, antisemitism och urbana legender.
– Vi historiskt inriktade humanister försöker ge en lägesbild bakåt, och menar att konspirationsteorierna föddes under franska revolutionen, som en politisk förklaring till det som hände.
Ökat senaste decenniet
Andreas Önnerfors menar att 11 september-attacken var startpunkten för vad han kallar ”den nya tidens konspirationsteorier”, och det senaste decenniet har de bara ökat.
– Konspirationsteorierna har sen ungefär tio år tillbaka gjort comeback, framförallt på den politiska scenen med presidentvalet i USA, Brexit och ryska påverkanskampanjer. Alternativa förklaringar är något som slår an en sträng hos människor, man vill hellre tro på det än på vetenskapliga, rationella förklaringar.
Söker enkla svar
Det finns en rad skäl till det, exempelvis att samtidens politiska händelser ofta är komplexa.
– Då letar människor gärna efter enkla förklaringar. Det finns en tro på att stora händelser aldrig kan ske utan orsak, och då ger de enkla svaren en förklaring.
Från rykten till sociala medier
Andreas Önnerfors själv är medredaktör för en avdelning i boken som handlar om hur konspirationsteorierna har spritts genom åren – de började som rykten, flyttade till den tryckta pressen, över till litteratur, bilder och bildkonst, senare till film och tv-serier för att nu färdas genom sociala medier.
Tillsammans med en konsthistoriker har han också skrivit ett kapitel om hur bilder används för att förmedla konspirationsteorier eller för att leta efter ”sanningen”.
– Man letar gärna efter bevis på de mest gryniga foton, till exempel från JFK-mordet. Om ett hörn på en bild är suddigt kan man i det hörnet hitta bevis för att det är ett UFO som har landat där och sköt Kennedy. Man letar efter belägg, inte i det tydliga utan i det grumliga.
Konspirationsteorier kan bli farliga
Och konspirationsteorier kan bli farliga, inte bara när det gäller en stor grupp som påverkas utan även om en enskild individ går till handling. Ett exempel är mannen som trodde på ryktet att Hillary Clinton skulle ha drivit handel med barnporr i källaren under en pizzeria i Washington DC.
– Han satte sig i sin bil och körde många mil till Washington, väl där började han skjuta in i pizzerian. Han trodde verkligen att det var sant.
Försöker förklara Corona
Nu under Corona-pandemin är det många som söker förklaringar, och nya konspirationsteorier dyker upp om hur allt hänger ihop och vem som kommer att vinna på det.
– Det handlar bland annat om virusets ursprung och spridning, vem som blir utvald att överleva och vem som blir lämnad att dö. Konspirationsteorier är inget nytt, men påståendena blir mer och mer bisarra, säger Andreas Önnerfors.
Text och bild: Elin Widfeldt
Redaktörer för Routledge Handbook of Conspiracy Theories är Michael Butter och Peter Knight. Andreas Önnerfors är medredaktör
för avdelningen Media and Transmission och medförfattare för kapitlet Conspiracy Theories and Visual Culture.
Boken riktar sig till studenter, forskare och andra intresserade som vill få en överblick över området konspirationsteorier.