Anton Jansson ny föreståndare för sällskap om ateism
För tillfället håller han på med en kartläggning över ateistiska och sekulära organisationer i Göteborg under 1900-talet. Från och med nu är också Anton Jansson, forskare i idé- och lärdomshistoria, en av två nya föreståndare för ett internationellt sällskap om ateismens och religionskritikens historia.
Anton Jansson, du är en av de nya föreståndarna för International Society for Historians of Atheism, Secularism, and Humanism. Vad är det?
– ISHASH är ett nätverk av historieforskare som är intresserade av ateismens och religionskritikens historia. Samfundet startade 2014 av två yngre historiker verksamma i Skottland och Kanada. De arbetade båda med ateismens historia i sina avhandlingar och hade insett att det var ett forskningsfält som expanderade ganska kraftigt och tänkte att det kunde vara en bra idé att försöka dra samman verksamma forskare, säger Anton Jansson.
– Än så länge är nätverkets verksamhet relativt blygsamt. Det mesta går ut på att via nätet försöka samla och sprida information om forskare som är aktiva och forskning som bedrivs på fältet. 2016 hölls dock en konferens i London som lockade forskare från tre kontinenter, bland annat deltog de ledande brittiska forskarna på området. Jag var där och tycker att det var en väldigt givande konferens, så jag hoppas vi ska kunna arrangera fler framöver.
Varför blev du föreståndare och vad innebär det för dig?
– Jag blev glad över att bli tillfrågad, de tidigare föreståndarna är lite på väg ut ur forskningsfältet och ville ha yngre forskare som snarare är på väg in, så jag och en lektor från Kanada fick äran att ta över. Det kommer väl betyda att jag ska försöka vara spindeln i nätet i spridandet av information, genom att uppdatera hemsida och sociala medier. Vi kommer till exempel försöka att regelbundet lägga ut intervjuer med forskare på hemsidan; jag ska nu intervjua en historiker som just kommit ut med en väldigt spännande bok om ateismen i Sovjetunionen. Sedan kan det bli lite mer jobb om vi får till en konferens någon gång de närmsta åren.
Hur blev du själv intresserad av frågor om ateism?
– Jag är som sagt ganska ny på det specifika forskningsområdet som sysslar just med ateismens och fritänkandets historia. Men jag har egentligen ända sedan studenttiden på olika sätt varit intresserad av sekularisering och relationen mellan religion och det moderna samhället, och då är det naturligt att man blir intresserad av dem som aktivt vänder sig ifrån religion. Jag drogs väl in i det genom att jag på konferenser träffade några forskare som höll på med det här och vars arbeten fascinerade mig. Sedan insåg jag att forskningen om ateismens historia i Sverige var ganska sparsmakad, så det kändes inspirerande att arbeta med.
Vad kan du berätta om ditt pågående forskningsprojekt?
– Nu håller jag på med att göra en kartläggning över ateistiska och sekulära organisationer lokalt i Göteborg under 1900-talet. Det har funnits några sådana föreningar som varit baserade i Göteborg och jag försöker titta på deras aktiviteter, deras idéer och visioner för samhället och vad den lokala förankringen inneburit. Förhoppningsvis kommer jag att publicera något om detta under nästa år. Det arbetet är finansierat av Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond. Sedan har jag också ett par andra småsaker igång, bland annat ska jag skriva ett kapitel om Sverige till en internationell antologi som handlar om fritänkare i Europa kring förra sekelskiftet, säger Anton Jansson.