Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Han ska granska förfalskningar av forntida sagor

Nyhet: 2017-11-21

Under stormaktstiden i Sverige dök det upp förfalskade forntida sagor, med syfte att framställa det historiska Sverige som mäktigare än det var. Forskaren Philip Lavender ska under två års tid titta närmare på dessa texter.

På 1600- och 1700-talet började svenska forskare och samlare intressera sig för forntida sagor och andra handskrifter från medeltiden. Det blev tydligt att det inte fanns så mycket stoff från Sverige och Danmark som det fanns från Island.

– Det var då folk började förstå att det fanns en stor skattkammare i de isländska sagorna, som svenskar och danskar kunde använda för att bättre förstå sin fornhistoria och vad som hade hänt i forntida, förkristlig perioder, säger Philip Lavender, postdoktor vid Göteborgs universitet.

Spänt mellan Sverige och Danmark

Det här var under Sveriges stormaktstid, gränserna mellan Sverige och Danmark skiftade och läget mellan länderna var spänt. Med gamla berättelser om medeltida svenska kungar och forntida hjältar ville Sverige framställa sig som en skandinavisk stormakt även historiskt sett.

– Danmark å sin sida menade att när vi tittar tillbaka på forntiden, kan vi se att Danmark var kärnan av skandinavisk kultur. Det handlade om att använda forntiden för att bekräfta fantasier i nutiden om framtiden, det vill säga "vi har varit en stormakt i forntiden, och det vill vi vara igen".

Förfalskningar dök upp

Men många gånger fanns inte "rätt" berättelser, som kunde bevisa det man så gärna ville tro. Som en följd av det började det dyka upp förfalskningar för att stödja teorier om ett storslaget medeltida Sverige.

– Vi vet inte så mycket om de här förfalskningarna, det är därför jag har planer på att granska dem. Fram tills i dag har vi inte tyckt att det har varit viktigt, vi har bara velat titta på historiskt korrekta källor. Men jag tror att det är mycket intressant att forska i förfalskningarna också, för de visar hur man ville att forntidsperioden skulle ha varit. Vi kan lära mycket om de idéer som folk ville se bakåt i tiden.

Såg förfalskningarna som sin plikt

Philip Lavender menar att de som skapade eller beställde förfalskningarna inte behöver ha gjort det för att vilseleda omvärlden – snarare kan de ha trott så starkt på sina teorier att de såg det som sin plikt att också få fram material som stärkte dem. Dåtidens syn på historiska källor var också helt olik dagens.

Ett exempel är när Olof Rudbeck d.ä, historiker och professor i medicin på 1600-talet, försökte bevisa att det sjunkna Atlantis låg i Sverige. Det fanns inte särskilt mycket i de gamla sagorna som – med dagens sätt att se på en trovärdig källa – kunde bekräfta det, men så småningom dök det upp några förfalskningar som stödde hans teorier.

– Hur kunde han läsa Platon och titta på kvarlevor i Uppsala och ens komma på tanken att Uppsala var Atlantis? Det är ren inbillning! Men han använde de metoder man använde då. I dag tycker vi att han använde mycket fantasi för att komma fram till de här teorierna, men då fanns inte en klar linje över hur folk använde fantasi och vetenskapliga metoder.

Pengar spelade in

I sitt forskningsprojekt kommer Philip Lavender bland annat att försöka bena ut i vems intresse förfalskningarna gjordes: hur mycket var en nationalistisk idé och hur mycket handlade om personliga idéer, forskare som ville ha ryggdunkningar av sina kolleger och sätta avtryck i historien?

– Det finns också en ekonomisk del av det hela, för det ser ut som att det fanns människor som tjänade mycket pengar på att skapa eller sälja de här förfalskningarna, säger Philip Lavender.

– Det måste också sägas att de bästa förfalskningarna kanske aldrig blir avslöjade. Om en förfalskning är mycket bra gjord kanske vi fortfarande inte vet att det är en förfalskning. Det är ett intressant ämne att forska i!

 

Philip Lavender har en tjänst som postdoktor i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet mellan 2017 och 2019. Närmast kommer han från en postdoktortjänst vid Köpenhamns universitet, där han också skrev sin avhandling. Även där arbetade han med forntidssagor. Grundutbildningen läste han vid University of Oxford.
 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?