Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Hon ska undersöka grannskapets innebörd i en rörlig värld

Nyhet: 2018-12-04

Vad innebär det att vara granne och därmed medmänniska i dagens globaliserade värld? Det undersöker litteraturvetaren Irina Hron vid Göteborgs universitet, med utgångspunkt i texter av författare som Herta Müller och Marlene Streeruwitz.

Irina Hron har nyligen påbörjat en tvåårig postdoktortjänst vid Göteborgs universitet där hon ska skriva en bok med arbetstiteln Grannskapets poetik.

– Där undersöker jag olika kulturspecifika föreställningar om hur man kan leva i närheten av varandra, leva i grannskap, och därmed i en gemenskap, säger Irina Hron.

En fråga på liv och död

porträtt irina hronUtöver en litteraturvetenskaplig ram använder Irina Hron en del teori från fälten teologi, traumatologi och sociologi. En av de centrala frågorna i boken är "vad innebär grannskap i dag?"

– Det är en högst aktuell problemställning och eftersom litteraturen oftast speglar samhälleliga utmaningar hoppas jag kunna bidra till att öka kunskapen om hur vi hanterar de samhälleliga förändringar vi bevittnar i dag, såsom främlingsfientlighet och rädsla inför den akuta flyktingsituationen i Europa, säger Irina Hron.

– Frågan om vem som är min granne, vem som är min nästa, blir för många en fråga på liv och död. Får de här personerna komma in i Europa, får de bli våra grannar? Och hur engagerar den samtida litteraturen sig i dessa frågor?

Europeisk samtidslitteratur

Frågan om grannskap utforskar Irina Hron genom en närläsning av europeisk samtidslitteratur med fokus på författare som Herta Müller, rumänsk författare som skriver på tyska, Marlene Streeruwitz, en av Österrikes främsta intellektuella röster, och norska Hanne Ørstavik, som samtliga berör spänningsförhållandet mellan närhet och avstånd mellan människor i sina författarskap.

– Grannskap berör alla! Alla har en hållning till det, alla börjar prata och komma med berättelser bara man nämner ordet.

Beredd att känna sig hemma i Göteborg

Irina Hron själv är flerspråkig och har rötter i både Österrike och Norge, hon har jobbat i Stockholm, Kristiansand och München, har lägenhet i Wien och bor nu i Göteborg.

Var känner du dig mest hemma?

– Det beror på om jag svarar som akademiker eller som privatperson. Jag har vistats i helt skilda akademiska traditioner och undervisningssystem, på tyska, svenska och norska lärosäten, och känslan av att höra hemma är något som blir till när jag är i ett meningsfullt sammanhang. Jag trivs väldigt bra här i Göteborg, och är tacksam över att jag kunde flytta hit med min lilla familj. Just nu är jag beredd att känna mig hemma här. Och det handlar faktiskt också om olika sorters grannskap: kolleger, de nya grannarna hemma och alla "medmänniskor" som rör sig här i den for mig fortfarande nya staden.

Text: Elin Widfeldt

Irina Hron påbörjade sin postdoktjänst, finansierad av Anna Ahrenbergs fond, vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet den 15 oktober. Förutom en bok är tanken att Irina Hrons forskningsprojekt ska utmynna i en internationell konferens i Göteborg om grannskap och agápe (kärlek till sin nästa), troligen våren 2020.

Hron disputerade 2012 på en avhandling som undersöker förhållandet mellan skapelsen, konstnärligt skapande och modernitet. I avhandlingen, som publicerades som bok 2013, belyser hon växelverkningar mellan litterära, religiösa, naturvetenskapliga och genealogiska föreställningar om skapandet hos bland andra Hamsun, Strindberg och Rilke.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?