Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

LIR:s nästa prefekt gillar tvärvetenskap och problemlösning

Nyhet: 2018-05-09

Nybliven professor och blivande prefekt. Katarina Leppänen är en idéhistoriker som uppskattar tvärvetenskap och intresserar sig för allt från genus, ekokritik och världslitteratur till Europafrågor och nationalism.

Nyligen blev Katarina Leppänen befordrad till professor, något hon både ser som ett erkännande och som en möjlighet att ta sig an uppdrag där en professorstitel krävs, exempelvis vissa sakkunniguppdrag.

– I dag är det ganska få kvinnor som kan ta sig an dem, och det är viktigt att vi blir fler. Då kanske bedömningarna också blir lite mer varierade, säger Katarina Leppänen.

Skulle forska inom psykologi

Hon har alltid haft ett intresse för genusfrågor, det kom redan under uppväxten i Vasa, Finland. Men när Katarina Leppänen började plugga på Umeå universitet var avsikten att bli forskare inom psykologi. Efter en termin på psykologprogrammet kändes ämnet ändå inte rätt och hon bytte till sociologi och så småningom idéhistoria.

– Jag ville hålla på med människor, hur människor tänker och funkar, det kan både vara idéhistoria och psykologi. Idéhistoria handlar ju om hur människor har tänkt, hur människan försöker förstå sin omvärld och skapar olika idéer och teorier om hur det är att leva.

Avhandling om Elin Wägner

Det blev där hon började forska i stället: avhandlingen skrev hon vid Göteborgs universitet och handlar om Elin Wägner.

– Jag var intresserad av ekologisk teori och feminism och då passade Elin Wägner väldigt väl som studieobjekt, speciellt boken Väckarklocka. Hos henne finns en tidig idé av en koppling mellan kvinnorörelsen och miljörörelsen. Hon kopplar också ihop kvinnofrågan och rasfrågan: förtryck utifrån ras, förtryck mot kvinnor och förtryck av naturen. Det finns ett slags makttänkande hos henne som är väldigt tidigt.

Forskar om världslitteratur

Sedan dess har Katarina Leppänen bland annat forskat om kvinnor och bildning, Europafrågor, kvinnors arbete i Nationernas förbund, gräsrotsrörelser, trafficking, finsk och estnisk nationalism, nationer, kanonbildning och suffragetter. Hon uppskattar tvärvetenskapliga projekt och rör sig själv i gränslandet mellan idéhistoria, litteraturvetenskap och genusvetenskap.

Just nu arbetar hon i ett stort program om världslitteratur som leds från Stockholms universitet, med medel från Riksbankens jubileumsfond. Tanken är att undersöka världslitteratur ur ett perifert perspektiv och inte utifrån de stora världsspråken engelska och franska.

– Det är ett slags problematisering av världslitteraturen, där jag ska göra något teoriutvecklande kring Norden och Baltikum som region. Man tänker på Paris som litterärt centrum runt sekelskiftet 1900, men i Norden och Baltikum fanns en rad små nationer som etablerades, med språk och litteraturer, och det fanns en inre dynamik i regionen som inte nödvändigtvis relaterade till något större litterärt centrum.

Vad är det som driver dig i din forskarroll?

– Att det är ungefär som att lösa en gåta. Jag intresserar mig för själva problemet, problemlösningen. Det blir en utmaning, man ser något och tänker ”wow, varför är det så? Det här måste jag titta närmare på!”. Det är en nyfikenhetsgrej.

Inblick i andra delar av universitetet

Från och med den 1 juli är Katarina Leppänen ny prefekt på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Det var inte självklart att tacka ja, hon vet att arbetsbördan är enorm, men hon ser fram emot utmaningen, och möjligheten att få inblick i andra delar av universitetet.

Till en början kommer prefektbytet inte att märkas så mycket för de anställda, tror Katarina Leppänen.

– Mitt syfte är inte att riva upp allting och att skapa någon nyordning, utan som jag ser det är prefektskapet en funktion på institutionen, och är den välfungerande finns ingen anledning att göra några radikala förändringar. Ledningsgruppen kommer att sitta kvar i ett år, och först därefter kommer jag att göra en utvärdering och se vad jag eventuellt vill förändra. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med proprefekten Arne Rasmusson!

 

Katarina Leppänen är professor i idé- och lärdomshistoria. Hon är redaktör för tidskriften Lychnos (Årsbok för idé- och lärdomshistoria) och har tidigare varit redaktör för Tidskrift för genusvetenskap och suttit i redaktionsgruppen för Ideas in History. Hon har arbetat på Åbo akademi, Uppsala universitet och på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, bland annat som biträdande föreståndare för Centrum för Europaforskning (CERGU).

Den 1 juli slutar Cecilia Rosengren som prefekt på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion efter sex år. Proprefekt Arne Rasmusson stannar kvar ytterligare en period.
 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?