Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Litteraturkurs ger inblickar i samhällets vita norm

Nyhet: 2018-06-12

Under våren 2018 har en ny kurs gått på Göteborgs universitet: Litteratur och vithetskritik.
– Samhället i stort utgår fortfarande ifrån ett slags vit överhöghet, säger studenten Veronica D'Arrò.

Begreppet vithetskritik är relativt nytt och innebär att upptäcka och analysera fördomar och stereotyper byggda på människors utseende, kulturella markörer och ursprung, exempelvis hur en stor del av samhället fortfarande utgår ifrån normen att människan har ljus hy.

Hur fördomar syns i litteratur

I kursen Litteratur och vithetskritik studeras vithetsbegreppet utifrån ett litterärt perspektiv – hur syns dessa fördomar och denna maktordning i böcker?

– Kursen handlar om hur gestaltningar av vithet och ras har formulerats i skönlitterära svenska texter. Att se hur kolonialismen har påverkat vårt samhälle, vårt sätt att tänka, vårt sätt att leva, och hur det fortfarande i dag påverkar hur vi diskuterar saker och ting, säger Veronica D'Arrò.

– Formellt har man kanske avkolonialiserat länder, men idéerna, de västerländska idealen om att vi är störst, bäst, vackrast och vet bäst, lever kvar. Det har reproducerats i skönlitteraturen under väldigt lång tid, säger Filip Hallbäck.

Närläsning av klassiska svenska författare

De två har gått kursen i vithetskritik nu under våren. Utöver teoretisk litteratur har de läst bland annat borgerlig litteratur, arbetarlitteratur, samisk litteratur och migrationslitteratur från 1920-talet fram tills i dag. Det har varit närläsning av klassiska svenska författare som Karin Boye, Selma Lagerlöf, Moa Martinson och Dan Andersson.

– De är produkter av sin tid, och det innebär att det är mycket stoff av rent rasbiologiskt tankegods i deras böcker, eller inbyggda vithetsnormativa strukturer, säger Filip Hallbäck.

– Det blir att man läser om gamla texter med nya glasögon, säger Veronica D'Arrò.

"Ett uppvaknande"

Båda menar att Hjalmar Söderbergs Doktor Glas var den bok som förvånade mest när de läste om den med en ny blick, den och svensk arbetarlitteratur.

– När vi hade läst alla teoretiska texter och sedan började läsa skönlitteratur blev det liksom ”oj”! Ett uppvaknande, säger Filip Hallbäck.

– Jag skulle aldrig ha tolkat de här texterna på det sättet om jag inte haft den teoretiska grunden som jag har fått nu genom kursen. Det är helt fantastiskt, säger Veronica D'Arrò.

Vad var det ni upptäckte i Doktor Glas som ni inte hade sett förut?

– Hela världsbilden: blicken, narrativet, dramaturgin, språket, gestaltningen. Allt detta har sin bas i ett eurocentriskt tankegods, säger Filip Hallbäck.

Nytt perspektiv i samtida texter

Studenterna har också läst samtida texter av författare som Athena Farrokhzad och Johannes Anyuru. Där går det att se ett nytt perspektiv i svensk litteratur.

– Förr pratade man om ”de andra”, men nu reclaimar ”de andra” och börjar tala utifrån sina egna erfarenheter. Det speglar en utveckling, äganderätten till sin egen berättelse, säger Filip Hallbäck.

 

Kursen LV2161 Litteratur och vithetskritik är på 7,5 hp, avancerad nivå.

Frågor om bland annat anmälan och behörighet kan ställas till studievägledare: studiev.litt@lir.gu.se

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?