Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Moral och bildning viktigt när Maria Sandel skildrade arbetare

Nyhet: 2020-01-30

Hon skildrade kvinnliga fabriksarbetares vardag, men skrev också om tabubelagda ämnen som pedofili, prostitution och barnamord. Litteraturvetaren Beata Agrell har skrivit den första boken om arbetarskildraren Maria Sandels författarskap, där inte bara klassolidaritet utan också bildning och moral är viktiga teman. Det fanns ett skäl till det.

Maria Sandel (1870–1927) brukar kallas Sveriges första kvinnliga proletärförfattare. Hon föddes i en fattig arbetarfamilj och fick själv börja jobba efter bara fyra år i skolan. Men hon fortsatte att bilda sig, både på egen hand och inom arbetarrörelsens bildningsverksamhet.

porträtt  Beata Agrell– Hon var tidigt intresserad av att lära sig nya saker och en flitig besökare på arbetarbiblioteket, hon var medlem i Socialdemokratiska arbetarepartiet och i olika bildningsintresserade kvinnoorganisationer, säger Beata Agrell, professor emerita i litteraturvetenskap.

Moral och skötsamhet

Agrell har skrivit Maria Sandel och folkbildningen, en bok som fokuserar på bildningens betydelse i Sandels författarskap. Bildning var kring förra sekelskiftet inte bara en fråga om kunskap och kultur, utan även om moral och skötsamhet.

– Moral och skötsamhet inom arbetarklassen är grundläggande teman i Maria Sandels författarskap. Hon skildrar olika aspekter av bildning och skötsamhet i arbetarens liv: böcker, läsning och deltagande i arbetarrörelsen, men också musik, hantverk, ett välskött hem och framför allt klassolidaritet. Men lika ofta skildrar hon de skadliga effekterna av bristen på bildning och skötsamhet inom arbetarklassen.

Beskriver mord på utomäktenskapligt barn

Maria Sandel blandar olika litterära traditioner: proletära, borgerliga, populärlitterära och religiösa. Hon återanvänder bibelcitat i nya oväntade sammanhang och lånar av den moralpedagogiska exempelberättelsens mönster i sina karaktärsskildringar. Men berättelserna är inte svart-vita, Beata Agrell menar att Sandels berättande är inkännande och dömande på en och samma gång.

– Hon skildrar till exempel en kvinna som begår barnamord på ett utomäktenskapligt barn. Maria Sandel beskriver hur kvinnan föder i lönndom, helt ensam nere i en källare, hon ger en bild av den här kvinnans situation och hur ont det gör, och att det finns en förklaring till varför hon gör som hon gör.

Ett led i kampen för rösträtt

Det fanns en anledning till att Maria Sandel återkommande tog upp bildning och moral när hon skrev om arbetare. Hon liksom många andra såg att det krävdes för att politiker och andra med makt skulle lyssna på dem.

– Den allmänna rösträtten infördes först 1919. Dessförinnan saknade kvinnor rösträtt och män behövde en viss inkomst för att få rösta, och då föll de flesta i arbetarklassen bort. Inom arbetarrörelsen bedrevs en intensiv bildningsverksamhet som ett led i kampen för politiskt förtroende, rösträtt och riksdagsplatser. Inom etablissemanget ansågs arbetarna som barbarer, fullständigt obildbara, och de behövde visa att de var bildade och civiliserade för att få rösta.

Väjde inte för tabuer

Beata Agrell tycker att Maria Sandel var en mångsidig och skicklig författare, dessutom modig. Hon väjde inte för att skildra sådant som var förbjudet eller tabubelagt, till exempel homosexualitet, aborter, prostitution, våldtäkt och pedofili.

– Trots sin starka moraliska medvetenhet drog hon sig inte för att skildra omoral in i minsta detalj, det var ingen söndagsläsning. Men hon var hela tiden solidarisk med arbetarklassen, säger Beata Agrell.

Text: Elin Widfeldt

Bild: Ulf Janson

Maria Sandel bodde på Kungsholmen i Stockholm. I 25-årsåldern blev hon döv, senare drabbades hon även av en grav synnedsättning. Hon arbetade mestadels som trikåstickerska. omslag maria sandel och folkbildningenSandel gav ut sex böcker och i romaner som Familjen Vinge (1909) och Virveln (1913) beskrev hon vardagen för både kvinnliga och manliga arbetare på ett nytt sätt. Hon skrev också annat, som artiklar och dikter i arbetarpressen.

Maria Sandel och folkbildningen. Inte bara vett och vetande – bildningens betydelse i Maria Sandels författarskap har skrivits på uppdrag av Maria Sandelsällskapet och är den första monografin över författaren. Det finns två versionen av boken: en pappersversion utan noter och källhänvisningar, och en vetenskaplig utgåva som finns fritt tillgänglig på Maria Sandelsällskapets webbplats.

Kontakt:

Beata Agrell, professor emerita i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet

Telefon: 072-188 18 80, e-post: beata.agrell@lir.gu.se

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://lir.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//moral-och-bildning-viktigt-nar-maria-sandel-skildrade-arbetare.cid1673340?feedbackForm=true&keepArticle=true&returnAddress=http%3A%2F%2Flir.gu.se%2Faktuellt%2FNyheter%2Ffulltext%2F%2Fmoral-och-bildning-viktigt-nar-maria-sandel-skildrade-arbetare.cid1673340&recipientName=Elin+Widfeldt&encodedEmail=ZWxpbi53aWRmZWxkdEBsaXIuZ3Uuc2U
Utskriftsdatum: 2020-07-09