Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny kurs om kvinnliga tänkare i 1600-talets Europa

Nyhet: 2019-03-18

1600-talet var en tid för nya idéer om natur, moral, konst och politik – men det var mest männen som hördes i den offentliga debatten. I en ny kurs på Göteborgs universitet lyfts kvinnliga filosofer och författare från tidsperioden fram.

– Deras texter kan kännas friare, roligare och mer upproriska, säger idéhistorikern Cecilia Rosengren.

Hon är docent i idé- och lärdomshistoria och kursansvarig för Kvinnor och intellektuellt liv i det tidigmoderna Europa, som startar på Göteborgs universitet i höst (avancerad nivå, 7,5 hp).

porträtt cecilia rosengren– Kursen gör en djupdykning i det långa 1600-talet, en mycket spännande och turbulent period i europeisk idéhistoria. Perioden kallas tidigmodern för att den på flera sätt föregriper den moderna värld vi nu lever i. Det var också en tid – och här kan man kanske dra en parallell med vår samtid – då traditionell kunskap utmanades av nya omvälvande idéer om natur, moral, konst och politik. Vad som gör kursen speciell är att vi studerar periodens intellektuella liv utifrån ett antal kvinnliga filosofers och författares verk, säger Cecilia Rosengren.

Kursen inriktar sig på fyra olika områden – vilka?

– Kvinnor med intellektuella ambitioner intresserade sig för samma frågor som sina manliga motparter. De teman som vi kommer att studera rör därför allmänna områden: politiskt tänkande och frågor om makt, röst och den nya offentlighet som tar form under tidigmodern tid; den naturvetenskapliga revolutionens implikationer för synen på natur, kunskap och perception; tidens intresse för mänskligt känsloliv och passionernas kraft; framväxten av en modern individuppfattning i spelet mellan publikt, socialt och privat. Huruvida kvinnors resonemang skiljer sig från mäns är ett ämne för kursens deltagare att diskutera. Utan kvinnors röster haltar dock vår förståelse av tidigmodern idévärld.

Är det några specifika kvinnor ni fokuserar på?

– Det finns så många intressanta kvinnliga filosofer och författare att lyfta fram! Tyvärr får vi bara rum med ett litet antal på kursen. Min övertygelse är att det är viktigt få följa ett resonemang från början till slut, att läsa hela verk och inte bara korta utdrag. Under höstens kurs kommer vi att läsa Marie de Gournay, som försvarar kvinnors rätt att tala i det offentliga och agera som intellektuella. Vi kommer också att studera Margaret Cavendishs kunskapsteoretiska argumentation och kritik mot den framväxande naturvetenskapen. För diskussionen om moral och passioner kommer vi bland annat att läsa Emelie du Châtelets tankeväckande essä om lyckan.

Hur mottogs dessa kvinnor och deras verk av sin samtid?

– Att som kvinna verka som filosof och författare i det tidigmoderna Europa var inte enkelt. Lite generaliserande kan man säga att det då fanns tre fullfärdiga roller för kvinnor – jungfru, hustru och änka, alla kopplade till hushållets sfär och uppgiften att föda barn. Det var få som tyckte att flickor behövde gå i skola. Det fanns mycket liten efterfrågan på bildade kvinnor. De som trots allt framträdde med intellektuella anspråk och publicerade texter av hög komplexitet uppfattades antingen som märkliga undantag och sattes på piedestal, eller bara som konstiga och svårbegripliga, inga röster att ta på allvar. Och även om deras texter väckte viss uppmärksamhet i samtiden, så glömdes de snabbt bort och saknar följaktligen den verkningshistoria som manliga kanoniska filosofer i den västerländska idéhistorien fått.

moderata fonteVad kan vi lära oss av dessa kvinnor i dag?

– Det finns en energi som inte går att undvika. Dessa intellektuella kvinnor verkade liksom utomparlamentariskt, oftast i marginalen av det filosofiska samtalet och exkluderade från lärdomsinstitutionerna vilket gör att deras texter kan kännas friare, roligare och mer upproriska. Intressant är att studera hur de argumenterade för sin sak och var de hittade resurser för att kunna verka som intellektuella. Utan att glorifiera deras situation kan vi kanske inspireras av deras viljestyrka.

Kan man dra några paralleller mellan dessa kvinnor och dagens kvinnliga intellektuella?

– Det gör det säkert, men situationen har ju förändrats på ett fundamentalt vis under 1900-talet. Kampen för jämställdhet har resulterat i att kvinnor och män i Europa har lika rätt till högre utbildning och tillträde till vetenskapliga institutioner. Kvinnor får och kan ta plats i det offentliga samtalet. Samtidigt finns tecken på att villkoren i praktiken fortfarande ser olika ut, som att kvinnliga intellektuella är mer utsatta än män för hatkampanjer på sociala medier. Det är också så att traditionella föreställningar om kvinnors och mäns intellektuella kapaciteter riskerar att reproduceras, även om ambitionen är den motsatta. Trots försök att ändra på saken har det till exempel visat sig svårt att inkludera kvinnor på våra grundkurser i idéhistoria eftersom kvinnors filosofiska och vetenskapliga bidrag fortfarande är obekant och saknas i kurslitteraturen, eller bara presenteras summariskt.


IL2114 Kvinnor och intellektuellt liv i det tidigmoderna Europa
, 7,5 högskolepoäng, (Women and Intellectual Life in Early Modern Europe, 7.5 credits) ges på avancerad nivå (Second cycle) under höstterminen 2019, läsperiod 2 (nov-januari) 50 % dagtid. Kursen ges på engelska.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?