Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nytt sätt att läsa texter av kvinnliga 1800-talsdramatiker

Nyhet: 2019-09-04

Verken av tre svenska kvinnliga 1880-talsdramatiker har kritiserats för sin enkla komposition och sina melodramatiska inslag. Nu visar litteraturvetaren Birgitta Johansson Lindh att de melodramatiska inslagen fyller en funktion för dramernas radikala feministiska innehåll.

I den nyutkomna boken Som en vildfågel i en bur har Birgitta Johansson Lindh analyserat nio dramer av tre svenska dramatiker: Alfhild Agrell, Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Verken skrevs på 1880-talet och räknas in i den moderna genombrottsdramatiken.

– Det betraktas som en period då kvinnor på bred front fick dramer utgivna och scenen blev ett genusdebatterande forum. Agrell, Benedictsson och Leffler var de mest framgångsrika, säger Birgitta Johansson Lindh.

Fokus på de kvinnliga huvudpersonerna

porträttbild birgitta johansson lindhMen deras verk har kritiserats för sin enkla komposition, trots att det finns få grundläggande analyser gjorda: vissa av dramerna har inte studerats alls. Det har litteraturforskaren Birgitta Johansson Lindh nu gjort.

I Agrells, Benedictssons och Lefflers dramatik finns ett stort fokus på de kvinnliga huvudpersonerna. Det är den kvinnliga huvudpersonens ”sak” som är handlingen och det är henne man ska sympatisera med.

– Därför har de kallats ”tendensdramer” och på ett nedsättande vis ”indignationsdramer”. Men ett fokus på de kvinnliga huvudpersonerna är nödvändigt för dramernas gestaltning av känslomässig och kroppslig erfarenhet. Lästa på det sättet har de en brinnande aktualitet.

Delvis dolda, radikala budskap

Samtliga tre dramatiker har melodramatiska inslag i sina verk, och det är just dessa som Birgitta Johansson Lindh har tittat närmare på. De melodramatiska dragen går att läsa på två sätt, och däri går det att hitta feministiska – på sin tid utmanande – inslag. Eftersom budskapen delvis är dolda, är radikaliteten i verken inte uppenbar.

– Dramerna hade inte kunnat sättas upp om de var alltför provokativa, särskilt inte eftersom det var kvinnor som skrivit dem.

Kampen för en egen identitet

omslagsbildBirgitta Johansson Lindhs nya läsning av verken visar att de kvinnliga huvudpersonerna ofta lever i ett slags bristtillstånd, vilket tycks vara konsekvensen av att kvinnorna bara har ett värde som en funktion för andra människor: som hustrur eller mödrar.

– Här syns också kvinnornas kamp för en egen identitet, att bli erkända som personer som har ett värde i sin egen rätt och inte som funktioner i andras liv.

Marknadstänkande påverkar kärleken

Dramerna bryter också ny mark genom att visa hur marknadstänkande och pengar påverkar hur den heteronormativa kärleken mellan man och kvinna är konstruerad.

– I de här verken upprättas ett slags vision om en annan socialitet som kärleken och andra mänskliga relationer ska bygga på. Dessutom framgår att kvinnorna har en egen sexualitet, det var inte respektabelt att visa på teaterscenen under 1880-talet.

 

Birgitta Johansson Lindh är universitetslektor, fil. dr. i litteraturvetenskap/teaterstudier vid Göteborgs universitet.
E-post: birgitta.johansson.lindh@lir.gu.se
Telefon: 031-786 5219 och 0707-462305

Bilder:
Omslagsbild Som en vildfågel i en bur
Porträtt Birgitta Johansson Lindh, bild: Cornelia Wadstedt

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?