Öppen föreläsning om människans jakt efter liv i rymden
Finns det liv i rymden? Idéhistorikern Gustav Holmberg har studerat människans jakt efter levande väsen på andra planeter under 1800- och 1900-talen. Tisdagen den 26 november håller han en öppen föreläsning på Stadsbiblioteket.
Höstens andra föreläsning i serien Ett HUM om, med forskare från olika humanistiska ämnen, hålls av idéhistorikern Gustav Holmberg och heter Finns det liv i rymden?
Hur länge har människan letat efter liv i rymden?
– Idén om att det finns liv utanför jordklotet är gammal, men i min föreläsning koncentrerar jag mig på de senaste 150 åren ungefär.
Hur har letandet förändrats över tid?
– Det konkreta sökandet har ofta använt samtidens frontlinjeteknologier, så sökandet har förändrats i takt med den astronomiska observationstekniken. Från det sena 1800-talet användes stora optiska teleskop och lite senare spektroskopi, från ungefär 1960 började man använda radioteleskop och därefter rymdsonder. De senaste årtiondena har sökandet efter exoplaneter, det vill säga planeter runt andra stjärnor än solen, varit ett fokuserat område. Det är också aktuellt i och med årets Nobelpris i fysik till Didier Queloz och Michel Mayor.
Har du någon favorit bland människans teorier om liv i rymden?
– Jag är egentligen mer intresserad av de observationella och empiriska delarna än teorierna, men om jag skulle välja en teori är ju panspermihypotesen för livets uppkomst spännande. Utvecklad av intressanta forskare som Svante Arrhenius och Fred Hoyle säger den i korthet att livet inte uppstod här på jorden en gång i tiden, utan att det kom utifrån i form av mikroorganismer från rymden.
Föreläsningen Finns det liv i rymden? hålls tisdagen den 26 november mellan klockan 18 och 19 på Stadsbiblioteket i Göteborg.
Gustav Holmberg är docent och lektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han kommer att föreläsa om astrobiologins vetenskapshistoria och det vetenskapliga sökandet efter liv i rymden inom 1800- och 1900-talens astronomi och rymdforskning. Vad har man funnit efter två hundra års letande?
Föreläsningen ingår i serien Ett HUM om som arrangeras av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Det innebär öppna föreläsningar på Stadsbiblioteket, Världskulturmuseet och Frölunda Kulturhus fram till våren 2020. Du får träffa forskare, studenter och studievägledare, kan ställa frågor och få perspektiv på nya utbildningsmöjligheter och framtida arbetsmarknad.
Ett demokratiskt och framgångsrikt samhälle behöver innovation och kreativitet för att skapa nya idéer – men också eftertanke och analys. En humanist kan bidra med kunskap om språk, kultur och historia, och är tränad att ställa relevanta frågor, analysera och kommunicera. Dagens humanister arbetar också med ämnesområden som teknik, miljö, digitalisering och medicin.