Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pingströrelsens förhållande till judar under kriget kartlagt

Nyhet: 2018-06-18

Hur Svenska kyrkan förhöll sig till "judefrågan" under andra världskriget är väl dokumenterat. Däremot har det inte varit klarlagt hur den svenska pingströrelsen förhöll sig till judarna och förintelsen – förrän nu.

Det har skrivits mycket om Sverige och förintelsen: om hur dagspressen rapporterade om kriget och om hur Svenska kyrkan agerade.

– Svenska kyrkan var ju en offentlig samhällsinstitution vid den här tiden, prästerna var statstjänstemän som till exempel skrev ut äktenskapsbevis – och vissa av prästerna tillämpade frivilligt de tyska raslagarna. Om pingströrelsen och "judefrågan" har det däremot inte skrivits något alls tidigare, säger Lars Netterfors.

Har granskat pingströrelsens tidskrift

Han är journalist och har nu skrivit en kandidatexamen i teologi vid Göteborgs universitet. Där har han granskat samtliga nummer av pingströrelsens tidskrift Evangelii Härold mellan åren 1939 och 1945, en tidskrift som utkom varje vecka.

– Jag har försökt ta reda på hur pingströrelsen skrev om och såg på det judiska folket under krigsåren och förintelsen. Jag ville se om kriget märktes på något sätt, hur de reflekterade över det ur ett kristet perspektiv.

Inte särskilt påverkat av tidens antisemitism

Han slutsats är att pingströrelsen, till skillnad från vissa andra delar av den kristna sfären under 1930- och 1940-talen, inte påverkades särskilt mycket av tidens tyska antisemitism. En anledning kan vara att pingströrelsen är en anglo-amerikansk rörelse, tror Lars Netterfors.

– Svenska kyrkan hade mycket kontakter med Tyskland under den här perioden, det var ju Luthers land och man ansåg att det inte kunde komma något ont därifrån. Svenska teologer hade ofta studerat i Tyskland och hade band dit. Pingströrelsen däremot hade engelska och amerikanska förebilder.

Sympatierna på judarnas sida

Skribenterna i Evangelii Härold använder ord som ”judefrågan” och ”judeproblemet”, de använder också begrepp som ras, folk och nation på ett tidstypiskt sätt. Men när de skriver om judar och nazisternas förföljelser är det helt klart att sympatierna finns på judarnas sida, menar Lars Netterfors.

– Däremot förvånar det mig att de skriver så lite om förintelsen. 1939 har de en text där en pingstvän har besökt Düsseldorf några månader efter Kristallnatten, han beskriver sönderslagna judiska butiker och annat. Men ju värre det blir för judarna desto mindre skriver man. Det har jag svårt att förstå, och har inte heller någon förklaring till.

Spekulationer om Jesu återkomst

Förintelsen i sig blir aldrig ett huvudämne i Evangelii Härold, utan dyker upp då och då, som i förbigående. Däremot gör krigets våldsamhet och nazisternas grymheter att skribenterna alltmer börjar spekulera i om inte Jesu återkomst är nära.

– Händelserna under andra världskriget ses som tecken på att man är nära tidens slut, säger Lars Netterfors.


Om studien

Uppsatsen heter "På Guds högra sida sitter en jude". Bilden av "judefrågan", det judiska folket och förintelsen i Evangelii Härold 1939-45 (PDF, nytt fönster).

Lars Netterfors har sökt ut alla texter som innehåller något om judar och judendom i samtliga nummer av pingströrelsens tidskrift Evangelii Härold under krigsåren 1939–1945. I studien ingår 177 texter.

Tidskriften innehöll i huvudsak material som predikningar, bibelstudier och liknande – men också annat, som rapporter från utsända missionärer och notiser från utlandet.

Kontakt

Lars Netterfors: e-post lars@netterfors.se, telefon 0734-14 58 01

Bilden är tagen av IngMari Freijd.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?