Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projekt om omdiskuterat begrepp får forskningsmedel

Nyhet: 2015-11-06

Andreas Nordlander, lektor i tros- och livsåskådningsvetenskap, har fått medel från Vetenskapsrådet för tre års forskning. Han ska ägna tiden åt ett begrepp som vetenskapen och religionen har bråkat länge om.

Torsdagen den 5 november tillkännagav Vetenskapsrådet vilka ansökningar som får medel i årets stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt fick forskarna vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, cirka 26 miljoner kronor, varav ett projekt finns på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion: Andreas Nordlander får nästan 1,5 miljoner för det treåriga projektet Naturlig teleologi: Den nya dialogen mellan religion och vetenskap i ljuset av självorganisation och evolutionär konvergens.

I centrum för projektet står termen teleologi, som kan översättas med ändamålsenlighet, syfte.

– Det här är ett jätteknepigt begrepp som fanns inom filosofin, vetenskapen och religionen redan på grekernas tid. När den moderna vetenskapliga revolutionen bröt fram förkastades teleologin allmänt som förklaringsmodell, och i synnerhet för den evolutionära biologin har det redan från början varit viktigt att markera att den inte är en form av teleologi, utan tvärtom. De allra flesta evolutionsteoretiker har menat att livet på jorden inte känner några mål, utan att utvecklingen ytterst beror på rena tillfälligheter, säger Andreas Nordlander.

Teleologin användes för att bevisa Guds existens

Vetenskapsmän och forskare på 1600- och 1700-talet, som Newton och Linné, använde teleologin som ett bevis för Guds existens. Ett vanligt förekommande exempel var ögat: eftersom det mänskliga ögat måste vara så oerhört komplext konstruerat för att kunna se, måste det finnas en ”arkitekt” bakom – Gud.

Sedan kom Darwin och slog undan alla sådana tankar, och menade att ögat har fått sin sinnrika funktion genom det naturliga urvalet, en gradvis process i små, små steg. Det teleologiska argumentets popularitet dalade. Därefter har debatten mellan religion och vetenskap kring det här begreppet varit full av motsättningar och missförstånd, menar Andreas Nordlander.

– Den moderna vetenskapens premiss är att inte alls använda teleologiska begrepp. Samtidigt är vissa områden, som etik, svåra att diskutera om man inte blandar in mål och syften. Om jag läser en utbildning med målet att få ett visst jobb, då finns ju ett syfte med det jag gör – det finns ett syfte med mycket mänskligt handlande. Och om människan är en ändamålsinriktad varelse, då är det kanske märkligt om naturen inte alls är det. I det perspektivet blir en del nyare teoribildningar inom evolutionär biologi intressanta att studera också för en humanist.

Ska bygga karta över begreppet

I sitt projekt ska Andreas Nordlander bygga en tvärvetenskaplig begreppsmodell, en sorts karta, över begreppet teleologi, vad det kan få för betydelse i olika sammanhang och hur dessa betydelser hänger ihop och skiljer sig åt.

– Modellen ska kunna användas för diskussioner om hur man rent intellektuellt kan förstå det här begreppet inom till exempel etiken, teologin, filosofin och biologin.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?