Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Så gick det till när Sverige slutade med lokala tider

Nyhet: 2019-09-26

Förr fanns det fyra sorters tid att förhålla sig till i Sverige: lokal soltid, järnvägstid (Göteborgstid), telegraftid och navigationstid. Två forskare vid Göteborgs universitet har kartlagt hur det gick till när vi fick en enda, gemensam tid.

johan kärnfeltPå 1800-talet levde svenskarna mestadels efter hur solen syntes över den lokala orten, det var inte mer med det.

– Soltiden var den vanliga tiden. I den mån människor hade klocka ställde de den efter solen – när den passerade rakt i söder var klockan tolv, säger Johan Kärnfelt.

Fyra olika slags tider i Sverige

Han är idéhistoriker vid Göteborgs universitet och har tillsammans med kollegan Gustav Holmberg skrivit en bok om hur det gick till när vi fick en enda tid i Sverige. Men först hade vi en period av fyra olika slags tider, för systemet med olika lokala tider fungerade inte hur länge som helst.

– Grejen med soltiden är att den är just lokal, det skilde till exempel 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg. När man började köra järnväg kunde man ju inte ha en tidtabell som gick efter lokala tider. Då bestämde man att det är tiden i Göteborg som ska definiera järnvägstidtabellerna, säger Johan Kärnfelt.

gustav holmberg– Om det tar tio dagar att ta sig mellan Göteborg och Stockholm med häst och vagn spelar den där tidsskillnaden på 24 minuter ingen roll. Men när järnvägen kom gick det inte längre. Det är ungefär som om varje stad hade haft en egen valuta, eller ett eget språk. Det fungerade i det gamla bondesamhället, men det fungerar inte i en tid av snabba kommunikationer, säger Gustav Holmberg.

Valet av Örebro – en kompromiss

1878 kom sedan den stora tidsreformen då en enda, gemensam tid infördes i Sverige. Då valdes en lokaltid från trakterna kring Örebro som alla skulle utgå ifrån, vilket var en kompromiss.

– Stockholmarna gillade inte det där med att vi hade Göteborgstid på tågen, de tyckte att Stockholmstid borde vara gemensam tid för alla, säger Johan Kärnfelt.

Sommartid uppskattades inte av bönderna

Sedan dess har vi haft ytterligare några reformer: år 1900, då vi fick en zonindelning i hela världen och Sverige hamnar på Greenwichtid + en timme, ett försök med sommartid 1916 som inte uppskattades av bönderna, och sedan införande av sommartid 1980.

– Men i dag finns en stor opinion både inom EU och i Sverige emot sommartid, så den är nog snart historia, säger Johan Kärnfelt.

omslagsbildKärnfelt och Holmberg pratar om sin nya bok Tid för enhetlighet. Astronomerna och standardisering av tid i Sverige på Bokmässan lördagen den 28 september klockan 12.00-12.20, Rum för populärvetenskap, F4.

De pratar även på Humanistiska biblioteket (UB) på Näckrostimmen den 8 oktober klockan 18.

Kontakt:
Gustav Holmberg, lektor, docent i idé- och lärdomshistoria
gustav.holmberg@lir.gu.se, 031-786 4416

Johan Kärnfelt, lektor, docent i idé- och lärdomshistoria
johan.karnfelt@lir.gu.se, 031-786 4526

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2009-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?