Yael Feiler om Shakespeare: "Det fanns en färdig schablon av hur judar var"

Vid tisdagens Litterära klassiker-föreläsning talar Yael Feiler om Shakespeares Köpmannen i Venedig, och om hur publiken påverkas av dess antisemitiska drag.

Mer specifikt är det pjäsens Shylock hon ska tala om, en judisk penningutlånare och köpman. I rollistan definieras han dock bara som ”jude”.

– Han beskrivs som snål, grym och hämndlysten, näst intill omänsklig, säger universitetslektor Yael Feiler.

Att beskriva en jude så år 1596, när pjäsen kom, ansågs dock inte konstigt.

– Det fanns i princip inga judar i England på den tiden. Shylock passade in väl i rollen som boven i dramat, det fanns en färdig schablon av hur judar var och det var bara att använda den.

– Det finns historier om en incident som ska ha skett vid den här tiden: en läkare av judiskt ursprung som arbetade vid hovet och skulle ta hand om drottningen, men anklagades för att ha försökt att förgifta henne. Det fanns också en annan pjäs, Juden på Malta av Christopher Marlowe, som gav en mycket grymmare bild av juden. Shakespeare kan mycket väl ha inspirerats av både den pjäsen och av händelsen vid hovet.

I sin föreläsning kommer Yael Feiler att berätta om en publikundersökning hon gjorde för snart tio år sedan, där hon tog reda på hur publikens syn på judar påverkades av pjäsen. Publiken fick vid två tillfällen ta ställning till ett antal olika påståenden, en gång strax innan de gick in i salongen och en gång till direkt efter pjäsen.

– Det var samma påståenden båda gångerna, varav ett var tydligt antisemitiskt. Det var fler som höll med om det påståendet efteråt, vilket gav slutsatsen att publiken i alla fall för stunden blev mer benägen att ha ett antisemitiskt förhållningssätt efter att ha sett föreställningen.

Yael Feiler är intresserad av hur teater förhåller sig till sociala och politiska sammanhang, och tycker att det är viktigt att vi diskuterar hur vissa verk påverkar publiken.

– Shakespeare är en del i vår västerländska kanon, han är en självklar del av vårt kulturella arv. Men med det resultat jag fick fram i undersökningen kan man börja fundera över det. Det finns en intressant spänning mellan vilka verk som anses hålla en hög kvalitet och vad de egentligen förmedlar, vad effekterna blir – kan de fortfarande anses vara bra när man vet det?

Hur tycker du att man ska förhålla sig till pjäsen i dag?

– Det viktigaste är att man ska ifrågasätta, inse vilken bild som målas upp och synliggöra den. Det finns tydliga antisemitiska uttryck i texten, och jag tycker att man ska hitta sätt som gör att de formuleringarna faller tillbaka på den som uttrycker dem snarare än den som de är riktade mot.

Yael Feilers föreläsning är tisdagen den 10 februari 2015.

Bilden på Yael Feiler är tagen av Jon Edergren.