Cecilia Pettersson
Universitetslektor
Institutionen för litteratur, idéhistoria ochOm Cecilia Pettersson
Cecilia Pettersson (f. 1974) är fil. dr. i litteraturvetenskap och verksam som forskare och lektor i litteraturvetenskap och teaterstudier vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Hon disputerade hösten 2009 på avhandlingen Märkt av det förflutna? Minnesproblematik och minnesestetik i den svenska 1990-talsromanen, utgiven på Makadam förlag (se nedan). Sedan dess har hon framför allt forskat inom litteraturvetenskapliga inriktningar som kan relateras till Medicinsk humaniora, såsom biblioterapi, dvs. litteraturläsning i syfte att främja hälsa och välbefinnande, och sjukdomsberättelser om förlossningsdepression. Hon föreläser också ofta om biblioterapi i olika offentliga sammanhang. Sedan 2017 har hon även fördjupat sig i moderskapsforskningen och intresserat sig för hur olika normer och föreställningar om moderskap kommer till uttryck i samtidslitteraturen. Pågående forskning
Mamma hursomhelst. Litterära, vårdrelaterade och mediala berättelser Biblioterapi och psykisk ohälsa Under 2017-2020 arbetar Cecilia Pettersson inom ramen för det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Mamma hursomhelst. Litterära, vårdrelaterade och mediala berättelser. Inom projektets temaområde Sårbarhet och psykisk ohälsa har hon under 2018 och 2019 planerat och genomfört en biblioterapeutisk läsecirkel för kvinnor med psykisk ohälsa efter förlossning. Arbetet med läsecirkeln bygger på såväl egna studier inom forskningsområdet biblioterapi (se nedan) som tidigare internationell forskning i ämnet. Genom observationer av läsecirkeltillfällena och intervjuer med deltagarna har Pettersson under 2019 samlat in ett material som ska ligga till grund för en vetenskaplig artikel om biblioterapins inverkan på deltagarnas hälsa och välbefinnande och som skrivs under 2020.
Pettersson har under projekttiden också skrivit en monografi som är det första större vetenskapliga verk som introducerar biblioterapi i en svensk kontext och för en svenskspråkig läsekrets. Boken, med arbetsnamnet Biblioterapi. Hälsofrämjande läsning i teori och praktik, utkommer under hösten 2020.
Modersmyter och tabun Inom ramen för temaområdet Modersmyter och tabun undersöker Pettersson samtida självbiografiska berättelser om postpartumdepression (förlossningsdepression). Autopatografin, dvs. den självbiografiska skildringen av en sjukdom, är en genre som har vuxit enormt i olika medier de senaste decenniet och som på senare tid också tilldragit sig ett allt större forskningsintresse. Men precis som Hilary Clark har noterat har forskningen främst intresserat sig för berättelser om sjukdomar som ursprungligen har en somatisk grund, såsom cancer och AIDS. En tänkbar förklaring till detta är att psykisk sjukdom fortfarande är omgärdad av en mängd tabun. Det gäller inte minst förlossningsdepression, som kan sägas vara dubbelt tabubelagd: att lida av psykisk sjukdom samtidigt som man förväntas vara en lycklig nybliven förälder.
De frågor som detta delprojekt har riktat in sig på är sådana som berör relationen mellan förlossningsdepression, moderskap, tabu, medium och berättelse. Hur ser de olika förlossningsdepressionsberättelserna ut som publiceras i bokform och på internet idag? Vad är i fokus i berättelserna och hur är de skrivna? Vad är det för tabun som tangeras och/eller bryts? Och spelar själva mediet någon roll för vad som kan berättas? Delprojektet har hittills resulterat i två vetenskapliga artiklar, “På moderskapets skuggsida. Samtida berättelser om förlossningsdepression” och ”Det allra mest förbjudna? Tabu och moderskap i självbiografier om förlossningsdepression”.
Relaterat till temaområdet Modersmyter och tabun är frågan om vilka normer som präglar dagens föreställningar om moderskap. Petterson intresserar sig för denna fråga och hur den kommer till uttryck i den svenska samtidsromanen i en studie där bl.a. Agnes Lidbecks Finna sig (2017) och Ester Roxbergs Barnvagnsblues (2017) ingår. Tidigare forskning
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon Cecilia Pettersson var en av redaktörerna i den första omgången av det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL). Syftet med lexikonet var att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon on-line som skulle ligga till grund för forskning om svenska betydelsefulla kvinnor från medeltiden till idag. Projektet tog sin utgångspunkt i det faktum kvinnor endast utgör 5-10 procent av persongalleriet i befintliga stora svenska biografiska lexikon. Om historieskrivningen ska kunna bli mindre missvisande måste detta förhållande förändras och fler kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författares gärningar göras tillgängliga för forskning. SKBL ville, genom att i en första omgång biografera 1000 kvinnor som har haft betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv, bidra till detta förändringsarbete.
Redaktörernas uppgift var att, ur ett mycket stort källmaterial, ta fram 1000 lämpliga kvinnor att biografera samt att skriva och redigera de biografiska artiklarna och att lägga upp dem i lexikonet.
Biblioterapi
Läsning – ett medel för att främja psykiskt välbefinnande? Detta projekt byggde delvis på resultaten och slutsatserna från Cecilia Petterssons tidigare studie Kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven (se nedan). I centrum för Läsning – ett medel för att främja psykiskt välbefinnande? står en läsecirkel för personer med olika former av psykisk ohälsa som hölls i Folkuniversitetets och Kultur i västs regi och som beforskades av Pettersson. Syftet med forskningsprojektet var att genom intervjuer och enkäter med läsecirkelns deltagare undersöka om litteratursamtal i grupp under ledning av en cirkelledare kunde bidra till en upplevelse av ökat psykiskt välbefinnande. Ett av de viktigaste resultaten av studien var att såväl det psykiska som det sociala välbefinnandet påverkades positivt av deltagandet i läsecirkeln. Studien ligger till grund för artiklarna ”Psychological well-being, improved self-confidence, and social capacity. Bibliotherapy from a user perspective” och ”Läsning i grupp – ett sätt att främja psykiskt välbefinnande?”.
Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven Detta projekt var Cecilia Petterssons första studie inom forskningsområdet biblioterapi och gjordes i samarbete med Lena Mårtensson, institutionen för neurovetenskap och fysiologi/arbetsterapi vid Göteborgs universitet, under 2011-2013. Projektet fokuserade på kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under en tid då de var sjukskrivna. Sammantaget intervjuades åtta kvinnor i arbetsför ålder, som hade varit sjukskrivna för cancer, post-traumatisk stress, utmattningssyndrom, depression och psykos. De viktigaste resultaten ur det litteraturvetenskapligt perspektiv som Pettersson anlade på materialet var att kvinnornas läsmönster förändrades under sjukskrivningstiden. Pga sjukdomsrelaterade symptom var de först inte i stånd att läsa alls och när de väl kunde läsa igen valde de i regel sådan litteratur som de uppfattade som lättare än vad de brukade läsa. Detta resultat tydliggör vikten av att ta hänsyn till en persons hälsotillstånd och eventuella biverkningar av sjukdom vid val av litteratur i biblioterapi, en fråga som inte uppmärksammats nämnvärt i tidigare forskning. Vidare framstod den läsning som baserade sig på lust och som gav möjlighet till identifikation, reflektion och/eller självförglömmelse som den läsning som hade mest konstruktiv inverkan på kvinnornas hälsa och välbefinnande. Projektet resulterade i den vetenskapliga artikeln ”Women´s experience of reading fiction while on sick leave” och bokkapitlet ”Mellan självbekräftelse och självförglömmelse. Om terapeutisk läsning” i antologin Läsning. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014. Projektet rönte också stor uppmärksamhet i medierna. För exempel på medierapporteringen, se CV:n på denna hemsida.
Avhandling: Märkt av det förflutna? Minnesproblematik och minnesestetik i den svenska 1990-talsromanen Cecilia Petterssons avhandling tar sin utgångspunkt i det stora intresse för minnet som präglar 1990-talets konst, litteratur, film, samhällsdebatt och vetenskapliga forskning. Genom att studera fem svenska romaner från perioden 1991-2000 (Per Olov Enquists Kapten Nemos bibliotek, 1991, Niklas Rådströms Medan tiden tänker på annat, 1992, Bodil Malmstens Nästa som rör mig, 1996, Marie Hermanssons Musselstranden, 1998 och Cilla Naumanns Dom 2000) samt ett antal för det sena 1900-talet centrala minnesteorier undersöker Pettersson hur vi idag föreställer oss minnet. Ett viktigt resultat av undersökningen är att det inom den vetenskapliga teoribildningen framför allt är de problematiska aspekterna av minnet som varit i fokus på senare år – svårigheterna att minnas och minnets briser och tillkortakommanden. I den samtida skönlitteraturen beskrivs minnet på ett mer tvetydigt och mångfacetterat sätt. Här lyfts också frågan om minnets betydelse och funktion i människors liv fram i högre grad än i den samtida vetenskapliga teoribildningen och forskningen om minnet som analyseras i avhandlingen.