Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Våra forskare

Här listas forskare på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och deras expertområden. Vid varje namn finns en länk till forskarens personliga sida med mer information och kontaktuppgifter.

Du som letar efter en expert inom något av våra områden, eller en bild på någon av våra anställda, är också välkommen att kontakta kommunikatör Elin Widfeldt: 0766-18 53 17, elin.widfeldt@lir.gu.se.

Mer om aktuell forskning på institutionen finns under Forskningsprojekt.

Aktuella porträtt på några av våra forskare.

Expertområden för och kontaktuppgifter till institutionens pensionerade medarbetare (emeriti och emeritae) finns här.

LITTERATURVETENSKAP

Carina Agnesdotter, doktor i litteraturvetenskap
Poesi (särskilt politisk poesi), retorik.

Beata Agrell, professor emerita, litteraturvetenskap
Experimentell svensk 1960-talsroman, tidig svensk arbetarprosa och fromma berättelser, kortfiktion. Receptionsteori och responsestetik, genreproblematik, berättande, fenomenologi och semiotik. Författarskap: Dan Andersson, Martin Koch, Maria Sandel, Karl Östman, Mathilda Roos, Christina Nilsson.

Per Ahlström, doktorand i litteraturvetenskap
Avhandlingsarbetet handlar om svenska skönlitterära dystopier från 2000-talet, med jämförelser med dystopier från 1900-talets första hälft.

Johan Alfredsson, doktor i litteraturvetenskap
Modern poesi, barnlitterära frågor och litteraturdidaktik. Arbetar med ett projekt kring den politiska och samhällskritiska potentialen i nutida svensk och dansk poesi. Forskar även om poesi som kunskapsform, och om bilderbokens multimodala tilltal.

Matilda Amundsen Bergström, doktorand i litteraturvetenskap
Avhandlingsarbetet handlar om självframställningar och självframställande texter, mer specifikt den kontext som kallas la querelle des femmes: texter från renässansen och tidigmodern tid som diskuterar kvinnors, oftast västeuropeiska, vita, priviligierade kvinnors, rättigheter och förmågor.

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap
Litteratur i relation till genus, klass och intersektionalitet, 1800-talsprosa (främst svensk och brittisk, framförallt Fredrika Bremer), litteraturkritik och essäistik, litteraturhistorieskrivning och kanonbildning. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag.

Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap
Digital humaniora, receptionshistoria, litteraturhistorieskrivning, life writing, critical disability studies, crip theory, posthumanism, litteraturdidaktik. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag, samt kartlägger brev till och från Selma Lagerlöf och hennes läsare.

Ann Boglind, universitetslektor i svenskämnets didaktik
Barn- och ungdomslitteratur, litteraturdidaktik.

Anna Klara Bojö, doktorand i litteraturvetenskap
Avhandlingsarbetet är en studie av den omförhandling av litteraturens villkor som skedde i det litterära samtalet under 1980-talet, i poststrukturalismens och postmodernismens namn. Utifrån författarna Åsa Nelvins, Birgitta Lillpers och Kristina Lugns språkreflexiva arbeten öppnar avhandlingen för nya frågor om språkets och litteraturens möjligheter och begränsningar.

Eva Borgström, professor i litteraturvetenskap

Litteratur och genus, genusforskning, queerteori, vislyrik, kärlek mellan kvinnor som litterärt motiv, kärlek mellan män som litterärt motiv, homofobi, den svenska kvinnorörelsens historia, svensk 1800-talslitteratur. Har skrivit om bland andra drottning Kristina, Fredrika Bremer, Carl Jonas Love Almqvist, Ellen Key, August Strindberg, Karin Boye och Agnes von Krusenstjerna.

Camilla Brudin Borg, doktor i litteraturvetenskap
Reception, tolkning och läsning, receptionshistoria, filosofi och litteratur, intermedialitet, meta-bilder, metafor, ikoner, romantiken, föreställningar om originalitet, imitation och intertextualitet, modernitet och postmodernitet, japansk kulturhistoria – äldre och nyare (wabi-sabi, manga, Sailor Moon och fanfiction), ekokritik, trädgårdar. Författarskap: Lars Gyllensten, Victoria Benedictson, Søren Kierkegaard och Sofie Adelsparre.

Christer Ekholm, doktor i litteraturvetenskap
Svensk arbetarlitteratur, modern svensk prosakonst, svensk modernism, med särskilt fokus på relationen till bildningsbegreppet, receptionsteori, med särskilt fokus på fenomenologi, performativitet och spatialitet, didaktik. Författarskap: Erik Beckman och Lars Ahlin.

Tomas Forser, professor emeritus i litteraturvetenskap

Litteraturkritik, litteraturkritikens former och aktörer i svensk 1900-talspress, teater, teaterhistoria, teaterkritik, historieskrivning, biografi, självframställning, ideologikritik, litteratursociologins framväxt. Universitetsfrågor: forskningspolitik, ämnesurholkning och humanistisk teoribildning. Fredrik Böök.

Sandra Grehn, doktorand i litteraturvetenskap med inriktning mot teaterstudier
Avhandlingsarbetet undersöker vilka diskurser om barnet/den unga människan som är verksamma i tre av Backa Teaters uppsättningar mellan 2009 och 2012, och hur dessa förhåller sig till mediedebatten under samma tid. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Stina Hansson, professor emerita i litteraturvetenskap
1600- och 1700-talen, den svenska litteraturen ur klassisk-retorisk synvinkel samt områden som brevskrivning, andaktslitteratur och den kulturella och litterära repertoar som de unga fick ta del av i sin utbildning. Svensk bröllopsdiktning under 1600- och 1700-talen. Författarskap: Lars Johanson (Lasse Lucidor).

Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap
1800- och 1900-talens populärlitteratur, samtida populärlitteratur, 1600-talslibretti, gustaviansk litteratur, litteratursociologi, kriminalromaner, detektivromaner, librettologi.

Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap
Romantik, tidigt avantgarde och modernism. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag.

Kristina Hermansson, doktor i litteraturvetenskap

Barn- och ungdomslitteratur, intersektionella perspektiv och kritisk teori, performativitetsteori, spatialitet, bilderböcker, samtida prosa (främst nordisk) och normkritisk litteratur. Arbetar för närvarande med ett projekt kring normkritisk barnlitteratur och med ett om nyare, litterära skildringar av Göteborg.

Jonas Ingvarsson, docent i litteraturvetenskap
Litteraturvetenskap, mediernas historia och samtid, posthumanism, kopplingar mellan tidigmodernitet och digital kultur, samt hur digitaliseringen har påverkat litteratur och konst i Sverige från 1950-talet och framåt.

Mats Jansson, professor i litteraturvetenskap
Modernismens historia, litteraturkritik, intermedialitet

Birgitta Johansson Lindh, doktor i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier
Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal), estetik och ideologi, genus och teater, drama- och föreställningsanalys, reception och kritik. Forskar just nu på två projekt om kvinnliga dramatiker på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Arbetar även med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Philip Lavender, doktor i litteraturvetenskap
Forntida sagor, isländska sagor, andra handskrifter från medeltiden (England och Norden). I sitt pågående forskningsprojekt granskar Philip Lavender förfalskningar av forntida sagor som dök upp under stormaktstiden i Sverige.

Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap
Svenska 1800-talsromaner, kvinnliga 1800-talsförfattare i Sverige, populärfiktion, skräckromaner, skräckfilmer, modern skräckfiktion. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Författarskap: Sigge Stark (Signe Björnberg), Emilie Flygare-Carlén, Viktor Rydberg och Selma Lagerlöf.

Christian Lenemark, doktor i litteraturvetenskap
Medier och redaktionell praktik, life writing/livsberättelser, litteratur och berättande på internet med särskilt fokus på författarbloggar, samtida autopatologier – självbiografiska berättelser om sjukdom, litterärt värde i en samtid där gränsen mellan vad som räknas som hög eller låg litteratur har blivit alltmer oskarp. Författarskap: Carina Rydberg och Stig Larsson.

Signe Leth Gammelgaard, doktorand i litteraturvetenskap
Studerar skuld som litterärt motiv i fransk och brittisk 1800-talslitteratur.

Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap

Metrik, verslära, rytmstudier, fri vers. Kognitiv poetik, femtiotalets poesi. Författarskap: Elsa Grave, Sonja Åkesson, Lundagruppen, Vilhelm Ekelund, Edith Södergran med flera.

Johanna Lindbo, doktorand i litteraturvetenskap
Undersöker hur relationer och intra-aktioner mellan människor och mer-än-mänskliga arter skrivs fram i svenskspråkig prosa under valda delar av 1900-talet, som intima relationer med och förkroppsligande av hav, jord, lera, träd och luft. Arbetar med texter skrivna av Stig Dagerman, Birgitta Trotzig och Mare Kandre.

Ingrid Lindell, doktor i litteraturvetenskap
Svenskämnets didaktik, litteraturundervisning, berättandets och litteraturens plats i skolan. Populärkultur och genus, genusteori, populärlitteratur, samtida mediekultur, filmteori, film ur ett genusperspektiv, film, kön och modernitet (könsrepresentation av regissörer och huvudpersoner år 1996), intersektionell analys, kulturteori, kulturanalys, populärkultur, identitetsskapande.

Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap
Fornisländsk litteratur, isländska sagor och myter, muntlig diktning, Njáls saga, den Poetiska Eddan, nordisk medeltida litteratur, Carl Michael Bellmans diktning, Erik Gustaf Geijer.

Mats Malm, professor i litteraturvetenskap
Digital humaniora, antikens poetik och fornnordisk diktning, litteraturteoretiska aspekter av den nordiska göticismen, den tidiga romanen i Sverige, svensk barock, tolkningstraditionen kring Aristoteles Poetik.

Christian Mehrstam, doktor i litteraturvetenskap
Barnlitteratur, populärlitteratur, populärkultur, spel, film, tecknade serier litteraturteori, lyrik, handböcker, litteraturdidaktik, cybernetik, barns och ungas möten med fiktion i olika medier och sammanhang, spänningen mellan ungas möten med olika sorters fiktion på fritiden och deras läsning i skolan, ideologiska trender inom utbildningsväsendet och deras kopplingar till olika former av litteraturundervisning. Författarskap: Majakovskij och Baudelaire.

Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap
1900-talslitteratur (modernistisk litteratur, förhållandet mellan bild och dikt, barndomsskildringar i modern nordisk och kontinental prosa), psalmböcker, psalmens roll som politisk text, lyx och mode i stormaktstidens Sverige, frågor om kungaideologi och antikatolicism, barnet i litteraturen, kombinationen litteratur och religion samt litteratur och politik, retorik, diktanalys, religiös tematik då och nu, litteratursociologi, receptionsforskning. Författarskap: Pär Lagerkvist, Lars Wivallius diktning, Jesper Swedberg och Jacob Arrhenius som psalmdiktare.

Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap
Barn- och ungdomslitteratur, lättläst skönlitteratur för barn och unga, svenskdidaktik, litteraturhistoriografi, feministiska serier, intersektionalitet, queer, klass, etnicitet, modern fiktion, äldre kvinnotidskrifter, brevutgivning och brevforskning.

Nils Olsson, doktor i litteraturvetenskap

Redaktionell praktik, kulturtidskrifter.

Cecilia Pettersson, doktor i litteraturvetenskap (arbetar även inom teaterstudier)
Biblioterapi – om hur litteraturläsning kan användas i syfte att främja människors hälsa, kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven, dramaterapi, sjukdomsberättelser om förlossningsdepression i böcker och på bloggar, relationen mellan förlossningsdepression, moderskap, tabu, medium och berättelse. Life writing/livsberättelser, biografiska skildringar. Är en av redaktörerna för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon on-line om svenska betydelsefulla kvinnor och deras insatser i samhället från medeltiden till i dag.

Agneta Rehal Johansson, doktor litteraturvetenskap
Bildning, romanteori, psykoanalys, muntlig diktning, fiktionslitteratur som kunskap och bildning. Barnböcker, barnlitteratur, barnlitteraturforskning, bilderböcker för barn, den samtida svenska bilderboken, högläsning. Mumin, böckerna om mumintrollen, Tove Janssons muminverk som personligt och konstnärligt projekt. Rocklyrik, rock som muntlig diktning i det senmoderna samhället. Författarskap: Tove Jansson, Julia Kristeva.

Lisa Schmidt, doktorand i litteraturvetenskap
Litterära återbruk, återvinningspoesi, raderingspoesi (Erasure Poetry) från 1960-talet till i dag.

Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap
Avhandlingen undersöker vithet, icke-vithet och kolonialitet i svensk prosa från tidigt 1900-tal: hos Selma Lagerlöf, Moa Martinson, Dan Andersson, Karin Boye, Hagar Olsson och Hjalmar Söderberg. Vithetskritiken är en central ingång i arbetet.

Olle Widhe, docent i litteraturvetenskap
Barnböcker, barndomsskildringar, barn- och ungdomslitteraturens historiska sammanhang och utveckling, svensk barnboksutgivning under 200 år, hur barnböckers tilltal och pedagogiska uppgift förändras över tid, barns rättigheter, svenskämnets didaktik, kopplingen mellan fiktionslitteratur och mänskliga rättigheter. Författarskap: Zacharias Topelius, Ossian Elgström, Katarina Taikon, Willy Kyrklund, Sigfrid Siwertz.

Rikard Wingård, doktor i litteraturvetenskap
Bokhistoria, läsningens historia och teori, särskilt folkböckernas reception och estetik under tidigmodern tid (1500–1800), för- och tidigmoderna epoken, editionsfilologi, bibliografi, populärlitteratur, ekokritik, boktryckeri.

IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIA

Mats Andren, professor i idé- och lärdomshistoria
Europa, sysslar för närvarande med projektet Europe in the mind 1800-2020. Kärnavfall i relation till grundläggande föreställningar om etik och legitimitet. Begrepp som är centrala för samhällsbygget, såsom medborgarskap, lokalt självstyre, legitimitet, identitet, ekonomiska idéer.

Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, martyrskap, renässansens Spanien och Amerikas födelse, debatterna efter Columbus, medeltidens filosofi, kriget i Algeriet, Libanons moderna historia.

Björn Billing, doktor i idé- och lärdomshistoria
Miljöhistoria (i synnerhet idéer om landskap), hållbarhet, Antropocen, dinosaurier och paleontologins historia, estetik och modernitet, Theodor W. Adorno (tysk filosof, sociolog och musiker), naturskildringar och resor i Jean-Jacques Rousseaus författarskap.

Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria
Teknisk idéhistoria, det svenska folkhemmet, kollegialitet.

Mattias Bäckström, doktor i idé- och lärdomshistoria
1800- och 1900-talets museala och antikvariska ideal och praktiker, även nutida utställningsproduktioner utifrån ett idéhistoriskt perspektiv. Minne, historia kulturarv, mening och materialitet, historiografi, historiebruk och kulturarvsbruk, estetikhistoria och vetenskapshistoria, museets, kulturarvets och kulturhistoriens idéhistoria, museografins, museologins och kulturarvsstudiernas idéhistoria.

Britas Benjamin Eriksson, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Svensk rasbiologi, vetenskapshistoria, evolutionsbiologi. Avhandlingsarbetet handlar om svensk släktforskning under första halvan av 1900-talet.

Hjalmar Falk, doktor i idé- och lärdomshistoria
Politisk idéhistoria, historiografi, mänskliga rättigheter, filosofihistoria och synen på förhållandet mellan politik och religion. Carl Schmitt, Karl Löwith och Walter Benjamin.

Klas Grinell, docent i idé- och lärdomshistoria
Islamisk idéhistoria, allmän museologi, islam på europeiska museer, kulturarv och identitet, Turkiet, islam, gülenismen och Gülenrörelsen. Arbetar för tillfället med ett forskningsprojekt om kulturarv och försoning.

Gustav Holmberg, docent i idé- och lärdomshistoria
Modern vetenskapshistoria, speciellt astronomins historia. Svensk astronomihistoria 1860-1940 och amatörastronomi under 1900-talet, medie- och kommunikationshistoriska aspekter på meteorologi, livsmedelsteknologi, solforskningens historia, framtidsforskningens vetenskapshistoria, astrobiologi, Edgar Allan Poes kosmologiska teorier.

Anton Jansson, doktor i idé- och lärdomshistoria
Tysk idéhistoria, politisk idéhistoria, religion och sekularisering. Martin Luther och reformationen. Friedrich Julius Stahl, Wilhelm Weitling och Karl Theodor Welcker.

Maria Johansen, doktor i idé- och lärdomshistoria
Filosofihistoria, särskilt politisk filosofi i relation till historia. Framförallt tidigmodern och samtida idéhistoria. Även mänskliga rättigheter och Hannah Arendts filosofi.

Sandra Kottum, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Avhandlingsarbetet handlar om gränsdragning mellan människa och djur i texter från 1600-talets England.

Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria
Vetenskapshistoria, speciellt astronomihistoria, den svenska amatörastronomins historia, Vetenskapsakademien, folkbildning och populärvetenskapens historia, svensk rymdfart.

Katarina Leppänen, docent i idé- och lärdomshistoria

Litteratur och nation, miljöhistoria/ekokritik och ekofeminism, politik och genus, suffragetter, arbetet inom Nationernas förbund: framför allt frågor om trafficking, gifta kvinnors nationalitet, internationalism. Författarskap: Elin Wägner, Aino Kallas och Hella Wuolijoki.

Bo Lindberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria
Antiken, latin och latinkultur, klassisk filologi, antika politiska idéer och begrepp under tidigmodern tid.

Jens Norrby, doktorand i idé- och lärdomshistoria
I avhandlingsarbetet studeras tre brittiska organisationer som vid olika tidpunkter har förespråkat att Storbritannien ingår i supranationell union: the Imperial Federation League, the Round Table och Federal Union. Självbilder i England och Storbritannien, engelsk och brittisk nationell identitet, Storbritanniens historia, Europas historia, brittiska imperiets fall, Brexit.

Anders Pedersson, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Avhandlingen (färdig hösten 2017) behandlar kriminologins etablering som vetenskaplig disciplin i Sverige.

Christine Quarfood, professor i idé- och lärdomshistoria
Filosofins och de moderna humanvetenskapernas idéhistoria, fokus på debattkontexter och receptionsstudier: Condillacs barnsyn i upplysningskontexten, Montessoripedagogikens rötter i det sena 1800-talets positivistiska medicin, kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse. Senmoderna Platonaktualiseringar av hermeneutiskt, existentialistiskt och marxistiskt slag. Författarskap: Condillac, Maria Montessori, Hans-Georg Gadamer, Iris Murdoch och Alain Badiou.

Cecilia Rosengren, docent i idé- och lärdomshistoria
Filosofihistoria, politisk idéhistoria och estetikens idéhistoria. Genus och tidigmodern kulturhistoria, tidigmoderna kvinnliga naturfilosofer, kvinnliga filosofer i 1600-talets England, kommunikationsteorier, legitimeringsstrategier, idéhistorisk kanon och historieskrivning. Offentlighet och publicitet i Karl Johanstidens Sverige (första halvan av1800-talet), svensk offentlighetshistoria och politisk kommunikation, diskussionerna runt offentlighetsprincipen vid sekelskiftet 1800, tryckfrihetsförordningen. Margaret Cavendish, Anne Conway och Emelie du Châtelet.

Anton Svanqvist, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Avhandlingen ska handla om Platons syn på kunskap som frälsning: en idéhistorisk läsning av Platons dialoger i kontexten av det soteriologiska ändamål som tycks ingå i hans filosofibegrepp, med syftet att söka begripliggöra hur just kunskapen enligt Platon kan ha en frälsande verkan på personen.

Lisa Svensson, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Avhandlingen undersöker modekrönikor och föreställningar om mode i Sverige under perioden 1818-1844.

Tomas Wedin, doktorand i idé- och lärdomshistoria med inriktning mot utbildningsvetenskap
Svensk efterkrigshistoria, utbildningshistoria, samtida politisk teori samt politisk idéhistoria, historieteori. Undersöker reformerna av svenska skolan under efterkrigstiden ur ett tidspolitiskt perspektiv. Centrala begrepp: presentism, jämlikhet, auktoritet, bildning, ideologi. Hannah Arendt, Alexis de Tocqueville, Marcel Gauchet.

Andreas Önnerfors, docent i idé- och lärdomshistoria
Politisk idéhistoria, människor, möten, mobilitet och media ur ett gränsöverskridande, främst tidigmodernt perspektiv. Frimurare, frimureri, loger, ordenssällskap 1700-talets kulturhistoria, upplysningen, Svenska Pommern. Eurovision Song Contest ur ett politiskt perspektiv.

RELIGIONSVETENSKAP

Khaled Ahmed, doktorand i religionsvetenskap
Ska i sin avhandling undersöka kopplingen mellan kulturarv och den offentliga sektorn, exempelvis konst som hänger på sjukhus: vem som väljer vilka konstverk ett sjukhus ska ha, och hur förhållandet mellan konsten och patienternas hälsa ser ut.

Daniel Andersson, docent i religionsvetenskap
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap. Har forskat på judendom och judisk identitet i Sverige, på det föränderliga religiösa landskapet i Sverige, och på de förspanska religionerna och kulturerna i Mellanamerika.

Johanna Andersson, doktorand i religionsvetenskap

Granskar konstruktioner av maskuliniteter i debatten mot kvinnliga präster i Svenska kyrkan för att förstå varför manligt kön uppfattats som en avgörande egenskap för att inneha prästämbetet. Bakgrunden är den debatt som pågått inom Svenska kyrkan under 1900-talet och där olika argument framförts mot kvinnliga präster.

Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och teologi med inriktning mot kyrkohistoria
Den tidigmoderna epokens kyrkohistoria i Sverige och övriga Norden, reformationen, tidigmodern konfessionskultur i Sverige och övriga Nordeuropa, folklig fromhet, medeltida spiritualitet och mystik, spiritualitet inom växande samfundsgrupper i modern tid (Jehovas vittnen, Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga, pentekostalism och så vidare), kyrkohistoriografi, kyrkohistoriebruk, historievetenskapliga perspektiv i religionskunskapsundervisningen.

Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap
Systematisk teologi, religionsfilosofi, filosofihistoria och synen på förhållandet mellan politik och religion. Avhandlingsarbetet är en undersökning av diskussionen om evigt liv i modernt filosofiskt och teologiskt tänkande, med fokus på framförallt tyska tänkare.

Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria
Västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och slutna sällskap (frimureri, ordenssällskap).

Jonatan Bäckelie, doktorand i religionsvetenskap
Religionshistoria med fokus på islam, statsvetenskap (framför allt politisk filosofi), teologi, politisk teologi (tros- och livsåskådningsvetenskap, postmodern teoribildning i allmänhet, genus- och queerteoretiska perspektiv, och den amerikanska politiska filosofen William E. Connolly. Avhandlingsprojektet handlar om hur unga människor pratar om religion och politik i ett postsekulärt samhälle.

Clemens Cavallin, docent i religionsvetenskap/religionshistoria
Hinduism, relationen mellan den indiska religionsvetenskapen och den sekulära staten, ritualteori, katolsk religiositet, speciellt den kanadensiske konstnären och författaren Michael O’Brien. Arbetar för närvarande med ett projekt om kristen yoga (Christian Yoga).

Daniel Enstedt, doktor i religionsvetenskap
Apostasi – hur det är att lämna islam i ett mångreligiöst Sverige, kristen tro, sexualitet och samlevnad utifrån Svenska kyrkans beslut om att införa en välsignelseakt för samkönade par. Rör sig inom området religionsbeteendevetenskap (religionssociologi och religionspsykologi).

Lottie Eriksson, doktorand i religionsvetenskap
I avhandlingsarbetet studeras två begrepp ur filosofen Simone Weils omsorgsetik för att påvisa att hennes filosofi rymmer en omsorgsetisk praxis bortom lidandets och tragedins teologi, mot helande och försoning. Denna omsorgsetiska praxis kommer även att undersökas i dialog med medicinsk humaniora.

Christian Giudice, doktorand i religionsvetenskap
Modern ockultism i Italien och Frankrike (cirka 1850 till 1930), relationen mellan ockultism och film/biografer, Aleister Crowley och hans influens över senare ockultister, The Traditionalist movement (Guénon, Evola, Schuon, Coomaraswamy). Avhandlingen undersöker den komplexa relationen mellan modernitet och och ockultism i det tidiga 1900-talets Italien. Fokus ligger på matematikern och ockultisten Arturo Reghini (1878-1946).

Tobias Hägerland, docent i religionsvetenskap
Exegetik (Nya testamentet), den antika skolans inflytande på nytestamentliga texter, den historiske Jesus, Jesus och syndaförlåtelsen.

Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap
Avhandlingsarbetet handlar om att förstå hur idén om det heliga skapas och utgår ifrån efterverkningarna av det egyptiska upproret 2011. Materialet innefattar fotografier av graffiti, och minnesmärken från den urbana miljön i Kairo, och berättelser på och utanför internet.

Wilhelm Kardemark, universitetslektor, doktor i religionsvetenskap
Religion och hälsa, religion kopplat till träning, begravningsplatser.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap
Islam och muslimer i Europa, islamisk teologi, Koranen, religion, medier och kultur; religion, migration och invandring; religion, undervisning och lärande.

Guillaume Le Huche, doktorand i religionsvetenskap
I avhandlingsarbetet studeras de transformationer som bilden av den medeltida katariska heresin genomgick under perioden 1800-1945.

Rosmari Lillas, doktor i religionsvetenskap med inriktning mot Gamla testamentets exegetik
Exegetik, klassisk och modern hebreiska, gammaltestamentlig bibelhebreiska, retoriska figurer, grammatiska och syntaktiska problem i bibelhebreiska, hermeneutik, tolkningsfrågor av religiösa urkunder (främst den hebreiska bibeln), samt processer kring lärande och didaktik.

Jessica Moberg, doktor i religionsvetenskap
Moderna religionsformer, såsom pentekostal kristendom och icke-kristen nyreligiositet; spiritualism i reality-tv, begravningsplatser och vad de används till.

Yusuf Muslim Eneborg, doktorand i religionsvetenskap

Bertil Nilsson, professor emeritus i religionsvetenskap
Kristendomens historia, Sveriges kristnande, den medeltida kyrkorätten och dess förändringar över tid.

Sanja Nilsson, doktorand i religionsvetenskap

Nyreligiositet med fokus på barn inom nya religiösa rörelser (Krishna-rörelsen, Familjen, Moon-rörelsen och Scientologikyrkan). I avhandlingsarbetet analyseras barn och ungdomars erfarenheter och presentation av uppväxtvillkor inom Knutby Filadelfia 2012-2017.

Magdalena Nordin, docent i religionsvetenskap
Religionssociologi, religionsbeteendevetenskap, religion och hälsa; vilka religiösa, andliga och existentiella behov patienter på svenska sjukhus har och hur vården handskas med dessa behov, hur interreligiösa grupper formas och agerar i samhället, normkritik i vården, religiösa förändringar kopplat till migration, kristna immigrantgrupper i Sverige och religion inom den offentliga sfären såsom universitet och skolor.

Andreas Nordlander, doktor i religionsvetenskap
Religionsfilosofi, tros- och livsåskådningsvetenskap, begreppet "teleologi", filosofisk teologi, Augustinus och den tidiga kristna traditionen, skapelseteologi och filosofisk/teologisk antropologi, fenomenologi, medvetandefilosofi och kognitiv semiotik, den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty.

Dan Nässelqvist, docent i religionsvetenskap
Nya testamentets exegetik, tidigkristen läsarkultur, hymner i Nya testamentet, litterär stil i antiken, bibelöversättning.

Arne Rasmusson, professor i religionsvetenskap
Systematisk teologi och teologisk etik, modern teologi och etik om frågor kring kyrka och politik, politisk teologi, kyrka, teologi och den liberala nationalstaten, religion och politik i USA, den teologiska etikens natur, teologisk etik och neurovetenskap/moralpsykologi, dygdetik. Karl Barth, Stanley Hauerwas, Jürgen Moltmann, John Howard Yoder, Ernst Troeltsch, Reinhold Niebuhr och andra ledande teologer.

Gunnar Samuelsson, doktor i religionsvetenskap (Bibelvetenskap, Nya testamentet)
Korset som symbol och korsfästelsestraffet i antikens värld. Nytestamentlig och klassisk grekiska, latin och hebreiska. Klassisk filologi och etymologi. Antikens och judarnas historia, från Sumer till Netanyahu. Homosexualitet och bibeln. Forskningsområden: frågan om hur och när korset blev den centrala symbolen för kristendomen; samt den tidiga kristendomen med fokus på kyrkans judiska ursprung i relation till de starka antijudiska, och sedermera antisemitiska, tendenser som har präglat kyrkan under dess historia.

Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap (tros- och livsåskådningsvetenskap)
Systematisk teologi, etik och religionsfilosofi, kontinental teoribildning, politisk filosofi, politisk teologi, kulturteologi; en teologisk reflektion över samtida film, litteratur och musik. Området religion, kultur och hälsa, relationen mellan humor, hälsa och teologi samt medicinsk humaniora. Karl Barth, Terry Eagleton, Slavoj Žižek.

Kamilla Skarström Hinojosa, doktor i religionsvetenskap
Gamla testamentet, dödahavsrullarna, översättning av dödahavsrullarna, bibelhebreiska, Qumranhebreiska, judendomen, judisk litteratur från andra templets senare tid, materialitet och performativitet.

Elin Thorsén, doktorand i religionsvetenskap
Moderna gururörelser, hinduism. Avhandlingsarbetet kretsar kring en andlig/religiös praktik kallad satsang, och hur denna utövas i den kosmopolitiskt präglade pilgrimsstaden Rishikesh, Indien.

Martin Westerholm, doktor i religionsvetenskap
Politisk teologi, systematisk teologi, Karl Barth.

Tobias Ålöw, doktorand i religionsvetenskap (Nya Testamentet)
Nya Testamentet och dess kontext, Jesus, Bibeln i populärkultur; rabbinsk litteratur, fariseism. Avhandlingsprojektet syftar till att undersöka Matteusevangeliets bruk av termen "himmelriket" och att relatera denna till användningen av samma uttryck i tidig rabbinsk tradition.

TEATERSTUDIER

Fia Adler Sandblad, universitetsadjunkt
Verksam som skådespelare och aktör, dramatiker, regissör, pedagog och producent. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv. Fokus på teaterns vokala och fysiska praktiker, hur livshistorier artikuleras och omsätts i scenisk gestaltning samt den fysiska teaterns genombrott. Har även lett ett projekt med drama som inkluderande rehabilitering.

Yael Feiler, doktor i teaterstudier
Teaterns sociala och politiska betydelse, teaterns förhållande till det omgivande samhället, genusteorier och postkoloniala teorier inom teatern. Leder forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Sandra Grehn, doktorand i litteraturvetenskap med inriktning mot teaterstudier
Avhandlingsarbetet undersöker vilka diskurser om barnet/den unga människan som är verksamma i tre av Backa Teaters uppsättningar mellan 2009 och 2012, och hur dessa förhåller sig till mediedebatten under samma tid. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Birgitta Johansson Lindh, doktor i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier
Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal), estetik och ideologi, genus och teater, drama- och föreställningsanalys, reception och kritik. Forskar just nu på två projekt om kvinnliga dramatiker på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Arbetar även med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Robert Lyons, doktor i litteraturvetenskap/dramatik emeritus
Interkulturell och flerkulturell teater, politisk teater och dramatik, sociopolitisk teater, performativa konstuttryck mellan och över genregränser. Författarskap: Bertolt Brecht, Shakespeare.

Mikael Strömberg, doktor i teaterstudier
Underhållningsteater och lättsam underhållning, svenska folklustspel, operett. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

ÖVRIGA ÄMNEN

Daniel Brodén, doktor i filmvetenskap
Fiktion och kulturstudier, tvärvetenskapliga perspektiv på modernism och modernitet, Roy Andersson och utvecklingen i den svenska välfärdsstaten, svensk kriminalfiktion i film och tv från 1940-talet till i dag, amerikansk och europeisk mediekultur, svart humor och politiskt våld, svensk och skandinavisk medie- och kulturhistoria.

Cecilia Lindhé, doktor i litteraturvetenskap och föreståndare för Centrum för digital humaniora
Digital humaniora, arkivet i en digital era, digitala forskningsinfrastrukturer, visualisering av kulturarv. Författarskap: Kerstin Ekman.

Johan Revelj, doktorand i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap
Avhandlingsprojektet handlar om samtal om romaner i en elevkontext på gymnasiet. Johan Revelj tillhör Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) och är placerad på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (inom litteraturvetenskap).

Nina Tahmasebi, doktor i datavetenskap, postdoktor i digital humaniora
Språkliga förändringar, algoritmer och metoder för automatisk upptäckt av förändringar i data, kunskapsutvinning från text. Sentiment lexikon samt verktyg för sentiment analys på svenska. Forskar om hur man kan använda automatiska metoder för att identifiera språklig förändring över tid, till exempel förändringar i ordbetydelse och värdeändringar, samt ord och namn som ersätter varandra över tid. Förutom det intressanta i att upptäcka och studera dessa förändringar kan metoderna hjälpa användare att hitta och förstå information i historiska arkiv samt inom modern text med hög förändringstakt, som text från sociala medier. Arbetar även med att utveckla lexikon och verktyg för sentiment analys på svenska.

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2018-11-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?