Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Våra forskare

Här listas forskare på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och deras expertområden. Vid varje namn finns en länk till forskarens personliga sida med mer information och kontaktuppgifter.

Du som letar efter en expert inom något av våra områden, eller en bild på någon av våra anställda, är också välkommen att kontakta kommunikatör Elin Widfeldt: 0766-18 53 17, elin.widfeldt@lir.gu.se.

Mer om aktuell forskning på institutionen finns under Forskningsprojekt.

Aktuella porträtt på några av våra forskare.

Expertområden för och kontaktuppgifter till institutionens pensionerade medarbetare (emeriti och emeritae) finns här.

Litteraturvetenskap

Idé- och lärdomshistoria

Religionsvetenskap

Teaterstudier

Övriga ämnen

LITTERATURVETENSKAP

Carina Agnesdotter, doktor i litteraturvetenskap
Poesi (särskilt politisk poesi), retorik.

Beata Agrell, professor emerita, litteraturvetenskap
Experimentell svensk 1960-talsroman, tidig svensk arbetarprosa och fromma berättelser, kortfiktion. Receptionsteori och responsestetik, genreproblematik, berättande, fenomenologi och semiotik. Författarskap: Arbetarförfattare som Dan Andersson, Martin Koch, Maria Sandel, Karl Östman; fromma berättare som Mathilda Roos och Christina Nilsson.

Per Ahlström, doktorand i litteraturvetenskap
Avhandlingsarbetet handlar om svenska skönlitterära dystopier från 2000-talet, med jämförelser med dystopier från 1900-talets första hälft.

Johan Alfredsson, doktor i litteraturvetenskap
Modern poesi, barnlitterära frågor och litteraturdidaktik. Arbetar med ett projekt kring den politiska och samhällskritiska potentialen i nutida svensk och dansk poesi. Forskar även om poesi som kunskapsform, och om bilderbokens multimodala tilltal.

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap
Litteratur i relation till genus, klass och intersektionalitet, 1800-talsprosa (främst svensk och brittisk, framförallt Fredrika Bremer), litteraturkritik och essäistik, litteraturhistorieskrivning och kanonbildning. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag.

Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap

Litteratur i relation till genus samt funktionsvariationer och crip teori, digital humaniora, läs- och receptionshistoria, brev och brevskrivning, Selma Lagerlöfs författarskap.

Eva Borgström, professor i litteraturvetenskap

Litteratur och genus, genusforskning, queerteori, vislyrik, samkönad kärlek som litterärt motiv, homofobi, den svenska kvinnorörelsens historia, svensk 1800-talslitteratur. Har skrivit om bland andra drottning Kristina, Fredrika Bremer, Carl Jonas Love Almqvist, Ellen Key, August Strindberg, Karin Boye, Agnes von Krusenstjerna och Hjalmar Bergman.

Camilla Brudin Borg, doktor i litteraturvetenskap
Litteratur och natur, miljöteman i skönlitteratur, litteratur om vandring, vandringsforskning, pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, rörelseforskning, japansk litteratur och kultur, trädgårdar i litteraturen, ekokritik, Environmental humanities, Cli-fi (klimatfiktion), humanioras betydelse i samhället, barnlitteratur.
Författarskap: Lars Gyllensten, Søren Kierkegaard, pilgrimslitteratur

Joel Duncan, doktor i litteraturvetenskap

Arbetar med ett projekt som undersöker hur bilen har använts av amerikanska poeter och konstnärer under hela 1900-talet och början av 2000-talet för att skapa experimentella verk som utforskar sociala konflikter kring vithet, maskulinitet, klimathot och imperiet. Författarskap: William Carlos Williams, Claudia Rankine med flera

Christer Ekholm, doktor i litteraturvetenskap
Svensk arbetarlitteratur, modern svensk prosakonst, svensk modernism, med särskilt fokus på relationen till bildningsbegreppet, receptionsteori, med särskilt fokus på fenomenologi, performativitet och spatialitet, didaktik. Författarskap: Erik Beckman och Lars Ahlin.

Tomas Forser, professor emeritus i litteraturvetenskap

Litteraturkritik, litteraturkritikens former och aktörer i svensk 1900-talspress, teater, teaterhistoria, teaterkritik, historieskrivning, biografi, självframställning, ideologikritik, litteratursociologins framväxt. Universitetsfrågor: forskningspolitik, ämnesurholkning och humanistisk teoribildning. Fredrik Böök.

Sandra Grehn, doktorand i litteraturvetenskap med inriktning mot teaterstudier
I avhandlingen undersöks vilka dominerande diskurser rörande barn som medborgare, den unga gängmedlemmen och den patriarkala pojken som iscensätts i tre av Backa Teaters uppsättningar från 2009‒2012, samt hur dessa diskurser hybridiseras genom föreställningarnas val av rollbesättning, dramaturgi, regi och scenografi/rum. Övriga forskningsområden: Scenkonst för barn och unga, teater, feministisk scenkonst, intersektionella och maktkritiska perspektiv, föreställningsanalys, kritisk diskursanalys.

Stina Hansson, professor emerita i litteraturvetenskap
1600- och 1700-talen, den svenska litteraturen ur klassisk-retorisk synvinkel samt områden som brevskrivning, andaktslitteratur och den kulturella och litterära repertoar som de unga fick ta del av i sin utbildning. Svensk bröllopsdiktning under 1600- och 1700-talen. Författarskap: Lars Johanson (Lasse Lucidor).

Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap
1800- och 1900-talens populärlitteratur, samtida populärlitteratur, 1600-talslibretti, gustaviansk litteratur, litteratursociologi, kriminalromaner, detektivromaner, librettologi.

Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap
Romantik, tidigt avantgarde och modernism (främst nordisk), samt litteraturhistoriska teorier och metoder. Arbetar just nu med ett projekt som tar utgångspunkt i hur visan Vårvindar friska har använts inom olika sammanhang och kulturer från 1800-talet till i dag, för att öppna upp nya sätt att förstå och skriva litteraturhistoria.

Kristina Hermansson, doktor i litteraturvetenskap

Barnlitteratur med fokus på bilderböcker, normkritisk litteratur, nyare skandinavisk prosa, kritisk teori, genus och klass, performativitet, spatialitet. Arbetar för närvarande med forskning kring normkritisk barnlitteratur; litterära skildringar av Göteborgskravallerna; maktanalys av myndighetsprosa samt med ett projekt om litteraturläsning i förskolan.

Jonas Ingvarsson, docent i litteraturvetenskap
Litteraturvetenskap, mediernas historia och samtid, posthumanism, kopplingar mellan tidigmodernitet och digital kultur, samt hur digitaliseringen har påverkat litteratur och konst i Sverige från 1950-talet och framåt.

Mats Jansson, professor i litteraturvetenskap
Modernismens historia, litteraturkritik, intermedialitet

Birgitta Johansson Lindh, doktor i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier
Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal), estetik och ideologi, genus och teater, drama- och föreställningsanalys, reception och kritik. Forskar just nu på två projekt om kvinnliga dramatiker på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Arbetar även med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Lisbeth Larsson, professor emerita i litteraturvetenskap med inriktning på genusforskning
Kvinnolitteraturhistoria, biografi, självbiografi och autofiktion, feministisk litteraturteori och romantiklitteratur. Victoria Benedictsson och Virginia Woolf. Redaktör för Nordisk Kvinnolitteraturhistoria och Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon. Arbetar för närvarande med en biografi om Tora Dahl.

Philip Lavender, doktor i litteraturvetenskap
Forntida sagor, isländska sagor, andra handskrifter från medeltiden (England och Norden). I sitt pågående forskningsprojekt granskar Philip Lavender förfalskningar av forntida sagor som dök upp under stormaktstiden i Sverige.

Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap
Svenska 1800-talsromaner, kvinnliga 1800-talsförfattare i Sverige, populärfiktion, skräckromaner, skräckfilmer, modern skräckfiktion. Har precis avslutat projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag, samt projektet Nordic Gothic om dagens Nordiska skräcklitteratur och -film. Arbetar nu med projektet The Transnational Success of Swedish Nineteenth-century Novels, som undersöker mottagandet av svenska 1800-talsromaner utanför Sverige. Avsikten är att också att analysera förhållandet mellan samtida mottagande och sentida litteraturhistoria. Författarskap: Sigge Stark (Signe Björnberg), Emilie Flygare-Carlén, Viktor Rydberg, Zacharias Topelius och Selma Lagerlöf.

Christian Lenemark, doktor i litteraturvetenskap
Medier och redaktionell praktik, life writing/livsberättelser, litteratur och berättande på internet med särskilt fokus på författarbloggar, samtida autopatologier – självbiografiska berättelser om sjukdom, litterärt värde i en samtid där gränsen mellan vad som räknas som hög eller låg litteratur har blivit alltmer oskarp. Författarskap: Carina Rydberg och Stig Larsson.

Signe Leth Gammelgaard, doktorand i litteraturvetenskap
Studerar skuld som litterärt motiv i fransk och brittisk 1800-talslitteratur.

Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap

Metrik, verslära, rytmstudier, fri vers. Kognitiv poetik, femtiotalets poesi. Författarskap: Elsa Grave, Sonja Åkesson, Lundagruppen, Vilhelm Ekelund, Edith Södergran med flera.

Johanna Lindbo, doktorand i litteraturvetenskap
Undersöker hur relationer och intra-aktioner mellan människor och mer-än-mänskliga arter skrivs fram i svenskspråkig prosa under valda delar av 1900-talet, som intima relationer med och förkroppsligande av hav, jord, lera, träd och luft. Arbetar med texter skrivna av Stig Dagerman, Birgitta Trotzig och Mare Kandre.

Ingrid Lindell, doktor i litteraturvetenskap
Svenskämnets didaktik, litteraturundervisning, berättandets och litteraturens plats i skolan. Populärkultur och genus, genusteori, populärlitteratur, samtida mediekultur, filmteori, film ur ett genusperspektiv, film, kön och modernitet (könsrepresentation av regissörer och huvudpersoner år 1996), intersektionell analys, kulturteori, kulturanalys, populärkultur, identitetsskapande.

Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap
Fornisländsk litteratur, isländska sagor och myter, muntlig diktning, Njáls saga, den Poetiska Eddan, nordisk medeltida litteratur, Carl Michael Bellmans diktning, Erik Gustaf Geijer.

Mats Malm, professor i litteraturvetenskap
Digital humaniora, antikens poetik och fornnordisk diktning, litteraturteoretiska aspekter av den nordiska göticismen, den tidiga romanen i Sverige, svensk barock, tolkningstraditionen kring Aristoteles Poetik.

Christian Mehrstam, doktor i litteraturvetenskap
Barnlitteratur, populärlitteratur, populärkultur, spel, film, tecknade serier litteraturteori, lyrik, handböcker, litteraturdidaktik, cybernetik, barns och ungas möten med fiktion i olika medier och sammanhang, spänningen mellan ungas möten med olika sorters fiktion på fritiden och deras läsning i skolan, ideologiska trender inom utbildningsväsendet och deras kopplingar till olika former av litteraturundervisning. Författarskap: Majakovskij och Baudelaire.

Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap
1900-talslitteratur (modernistisk litteratur, förhållandet mellan bild och dikt, barndomsskildringar i modern nordisk och kontinental prosa), psalmböcker, psalmens roll som politisk text, lyx och mode i stormaktstidens Sverige, frågor om kungaideologi och antikatolicism, barnet i litteraturen, kombinationen litteratur och religion samt litteratur och politik, retorik, diktanalys, religiös tematik då och nu, litteratursociologi, receptionsforskning. Författarskap: Pär Lagerkvist, Lars Wivallius diktning, Jesper Swedberg och Jacob Arrhenius som psalmdiktare.

Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap
Barn- och ungdomslitteratur, lättläst skönlitteratur för barn och unga, svenskdidaktik, litteraturhistoriografi, feministiska serier, intersektionalitet, queer, klass, etnicitet, modern fiktion, äldre kvinnotidskrifter, brevutgivning och brevforskning.

Nils Olsson, doktor i litteraturvetenskap

Redaktionell praktik, kulturtidskrifter.

Cecilia Pettersson, doktor i litteraturvetenskap (arbetar även inom teaterstudier)
Biblioterapi – om hur litteraturläsning och litteratursamtal kan användas i syfte att främja hälsa och välbefinnande, life writing/livsberättelser, framför allt berättelser om förlossningsdepression, moderskapsskildringar i samtida skönlitteratur samt minnesforskning. Var under perioden 2016-2019 en av redaktörerna för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ett on-linelexikon om svenska betydelsefulla kvinnor från medeltiden till i dag och deras insatser i samhället.

Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap
Undersöker hur dekoloniserande läsningar av svenskspråkig fiktionsprosa från tidigt 1900-tal kan genomföras. Studerar fenomen som kolonialitet, rasialitet och vithet i texterna. Arbetar med texter av bland andra Dan Andersson, Karin Boye, Moa Martinson, Ludvig Nordström, Hjalmar Söderberg.

Olle Widhe, docent i litteraturvetenskap
Barnböcker, barndomsskildringar, barn- och ungdomslitteraturens historiska sammanhang och utveckling, svensk barnboksutgivning under 200 år, hur barnböckers tilltal och pedagogiska uppgift förändras över tid, barns rättigheter, svenskämnets didaktik, kopplingen mellan fiktionslitteratur och mänskliga rättigheter. Författarskap: Zacharias Topelius, Ossian Elgström, Katarina Taikon, Willy Kyrklund, Sigfrid Siwertz.

Rikard Wingård, doktor i litteraturvetenskap
Bokhistoria, läsningens historia och teori, särskilt folkböckernas reception och estetik under tidigmodern tid (1500–1800), för- och tidigmoderna epoken, editionsfilologi, bibliografi, populärlitteratur, ekokritik, boktryckeri.

IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIA

Mats Andren, professor i idé- och lärdomshistoria
Europa, dess historia och nutid. Europeisk identitet. Kärnavfall: etik och legitimitet. Medborgarskap, lokalt självstyre, identitet, nation.

Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, martyrskap, renässansens Spanien och Amerikas födelse, debatterna efter Columbus, medeltidens filosofi, kriget i Algeriet, Libanons moderna historia.

Björn Billing, doktor i idé- och lärdomshistoria
Miljöhistoria (i synnerhet idéer om landskap), hållbarhet, Antropocen, dinosaurier och paleontologins historia, estetik och modernitet, Theodor W. Adorno (tysk filosof, sociolog och musiker), naturskildringar och resor i Jean-Jacques Rousseaus författarskap.

Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria
Teknisk idéhistoria, det svenska folkhemmet, kollegialitet.

Mattias Bäckström, docent i idé- och lärdomshistoria
Minne, kulturarv och historia. Minnespolitik, kulturarvsbruk och historieskrivning. Mening och materialitet. Museets, samlingens och utställningens historia, teori och praxis. Utställningsproduktion som forskningsprocess.

Britas Benjamin Eriksson, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Svensk rasbiologi, vetenskapshistoria, evolutionsbiologi. Hur vetenskap användes för att sprida politiska idéer under första hälften av 1900-talet. Även nationalsocialistiska tankeströmningar och nätverk under 1900-talet. Avhandlingsarbetet handlar om svensk släktforskning under första halvan av 1900-talet.

Hjalmar Falk, doktor i idé- och lärdomshistoria
Politisk idéhistoria (särskilt konservatism, fascism, marxism), mänskliga rättigheter, filosofihistoria, historieteori, sekularisering och synen på förhållandet mellan politik och religion.

Mats Fridlund, docent i idé- och lärdomshistoria
Teknikhistoria, vetenskapshistoria, terrorism och politiskt våld, nationalism, teknik och politik, ideologisk teknik, digital humaniora, teknisk och industriell förändring, sociala och kulturella perspektiv på tekniska och industriella revolutioner; elkraftens och telekomteknikens betydelse för samhällsförändring; teknisk och industriell utveckling i Kina i historiskt och samtida perspektiv.

Klas Grinell, docent i idé- och lärdomshistoria
Islamisk idéhistoria, allmän museologi, islam på europeiska museer, kulturarv och identitet, Turkiet, islam, gülenismen och Gülenrörelsen. Arbetar för tillfället med ett forskningsprojekt om kulturarv och försoning.

Gustav Holmberg, docent i idé- och lärdomshistoria
Modern vetenskapshistoria, speciellt astronomins historia. Svensk astronomihistoria 1860-1940 och amatörastronomi under 1900-talet, medie- och kommunikationshistoriska aspekter på meteorologi, livsmedelsteknologi, solforskningens historia, framtidsforskningens vetenskapshistoria, astrobiologi, Edgar Allan Poes kosmologiska teorier.

Anton Jansson, doktor i idé- och lärdomshistoria
Tysk idéhistoria, politisk idéhistoria, religion och sekularisering, ateismens historia, Martin Luther och reformationen.

Maria Johansen, doktor i idé- och lärdomshistoria
Filosofihistoria, särskilt politisk filosofi i relation till historia. Framförallt tidigmodern och samtida idéhistoria. Även mänskliga rättigheter och Hannah Arendts filosofi.

Sandra Kottum, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Avhandlingsarbetet handlar om gränsdragning mellan människa och djur i texter från 1600-talets England.

Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria
Vetenskapshistoria, speciellt astronomihistoria, den svenska amatörastronomins historia, Vetenskapsakademien, folkbildning och populärvetenskapens historia, svensk rymdfart.

Katarina Leppänen, professor i idé- och lärdomshistoria

Litteratur och nation, miljöhistoria/ekokritik och ekofeminism, politik och genus, suffragetter, arbetet inom Nationernas förbund: framför allt frågor om trafficking, gifta kvinnors nationalitet, internationalism. Författarskap: Elin Wägner, Aino Kallas och Hella Wuolijoki.

Bo Lindberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria
Antiken, latin och latinkultur, klassisk filologi, antika politiska idéer och begrepp under tidigmodern tid.

Ingemar Nilsson, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria

Svensk och internationell psykologihistoria, psykiatrihistoria och universitetshistoria.

Jens Norrby, doktorand i idé- och lärdomshistoria
I avhandlingsarbetet studeras tre brittiska organisationer som vid olika tidpunkter har förespråkat att Storbritannien ingår i supranationell union: the Imperial Federation League, the Round Table och Federal Union. Självbilder i England och Storbritannien, engelsk och brittisk nationell identitet, Storbritanniens historia, Europas historia, brittiska imperiets fall, Brexit.

Christine Quarfood, professor i idé- och lärdomshistoria
Filosofins och de moderna humanvetenskapernas idéhistoria, fokus på debattkontexter och receptionsstudier: Condillacs barnsyn i upplysningskontexten, Montessoripedagogikens rötter i det sena 1800-talets positivistiska medicin, kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse. Senmoderna Platonaktualiseringar av hermeneutiskt, existentialistiskt och marxistiskt slag. Författarskap: Condillac, Maria Montessori, Hans-Georg Gadamer, Iris Murdoch och Alain Badiou.

Cecilia Rosengren, docent i idé- och lärdomshistoria
Filosofihistoria, politisk idéhistoria och estetikens idéhistoria. Genus och tidigmodern kulturhistoria, tidigmoderna kvinnliga naturfilosofer, kvinnliga filosofer i 1600-talets England, kommunikationsteorier, legitimeringsstrategier, idéhistorisk kanon och historieskrivning. Offentlighet och publicitet i Karl Johanstidens Sverige (första halvan av1800-talet), svensk offentlighetshistoria och politisk kommunikation, diskussionerna runt offentlighetsprincipen vid sekelskiftet 1800, tryckfrihetsförordningen. Margaret Cavendish, Anne Conway och Emelie du Châtelet.

Anton Svanqvist, doktorand i idé- och lärdomshistoria
Antik och medeltida filosofi, särskilt Platon och senare platonska strömningar. Klassisk filologi, religionsfilosofi och metafysik, aristotelisk logik, tidigkristen teologi och gnosis, patristik, hesykasm, religioners mystika traditioner, modern perennialism.

Andreas Önnerfors, docent i idé- och lärdomshistoria
Politisk idéhistoria, människor, möten, mobilitet och media ur ett gränsöverskridande, främst tidigmodernt perspektiv. Frimurare, frimureri, loger, ordenssällskap 1700-talets kulturhistoria, upplysningen, Svenska Pommern. Eurovision Song Contest ur ett politiskt perspektiv.

RELIGIONSVETENSKAP

Khaled Ahmed, doktorand i religionsvetenskap
Ska i sin avhandling undersöka kopplingen mellan kulturarv och den offentliga sektorn, exempelvis konst som hänger på sjukhus: vem som väljer vilka konstverk ett sjukhus ska ha, och hur förhållandet mellan konsten och patienternas hälsa ser ut.

Daniel Andersson, docent i religionsvetenskap
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap. Har forskat på judendom och judisk identitet i Sverige, på det föränderliga religiösa landskapet i Sverige, och på de förspanska religionerna och kulturerna i Mellanamerika.

Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och teologi med inriktning mot kyrkohistoria
Kristendomens historia. Samfundskunskap. Reformationen i Europa och Sverige. Västsvensk religionsutövning. Fromhetstraditioner inom Svenska kyrkan. Gudstjänstliv i historia och nutid.

Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria
Västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och slutna sällskap (frimureri, ordenssällskap).

Jonatan Bäckelie, doktorand i religionsvetenskap
Religionshistoria med fokus på islam, statsvetenskap (framför allt politisk filosofi), teologi, politisk teologi (tros- och livsåskådningsvetenskap, postmodern teoribildning i allmänhet, genus- och queerteoretiska perspektiv, och den amerikanska politiska filosofen William E. Connolly. Avhandlingsprojektet handlar om hur unga människor pratar om religion och politik i ett postsekulärt samhälle.

Clemens Cavallin, docent i religionsvetenskap/religionshistoria
Hinduism, relationen mellan den indiska religionsvetenskapen och den sekulära staten, ritualteori, katolsk religiositet, speciellt den kanadensiske konstnären och författaren Michael O’Brien.

Daniel Enstedt, doktor i religionsvetenskap
Apostasi – hur det är att lämna islam i ett mångreligiöst Sverige, kristen tro, sexualitet och samlevnad utifrån Svenska kyrkans beslut om att införa en välsignelseakt för samkönade par. Rör sig inom området religionsbeteendevetenskap (religionssociologi och religionspsykologi).

Lottie Eriksson, doktorand i religionsvetenskap
I avhandlingsarbetet studeras två begrepp ur filosofen Simone Weils omsorgsetik för att påvisa att hennes filosofi rymmer en omsorgsetisk praxis bortom lidandets och tragedins teologi, mot helande och försoning. Denna omsorgsetiska praxis kommer även att undersökas i dialog med medicinsk humaniora.

Tobias Hägerland, docent i religionsvetenskap

Nya testamentet, den antika skolans inflytande på nytestamentliga texter, Matteusevangeliet, den historiske Jesus, katolsk bibeltolkning.

Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap
Avhandlingen (klar hösten 2018) handlar om att förstå hur idén om det heliga skapas och utgår ifrån efterverkningarna av det egyptiska upproret 2011. Materialet innefattar fotografier av graffiti, och minnesmärken från den urbana miljön i Kairo, och berättelser på och utanför internet.

Wilhelm Kardemark, doktor i religionsvetenskap
Religion och hälsa, religion kopplat till träning, begravningsplatser.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap
Islam och muslimer i Europa, islamisk teologi, Koranen, religion, medier och kultur; religion, migration och invandring; religion, undervisning och lärande, globala konflikter som påverkar Sverige, religion, migration och polisiära frågor.

Guillaume Le Huche, doktorand i religionsvetenskap
I avhandlingsarbetet studeras de transformationer som bilden av den medeltida katariska heresin genomgick under perioden 1800-1945.

Rosmari Lillas, doktor i religionsvetenskap med inriktning mot Gamla testamentets exegetik
Exegetik, klassisk och modern hebreiska, gammaltestamentlig bibelhebreiska, retoriska figurer, grammatiska och syntaktiska problem i bibelhebreiska, hermeneutik, tolkningsfrågor av religiösa urkunder (främst den hebreiska bibeln), samt processer kring lärande och didaktik.

Jessica Moberg, docent i religionsvetenskap
Moderna religionsformer, såsom pentekostal kristendom och icke-kristen nyreligiositet; spiritualism i reality-tv, begravningsplatser och vad de används till.

Yusuf Muslim Eneborg, doktorand i religionsvetenskap

Bertil Nilsson, professor emeritus i religionsvetenskap
Kristendomens historia, Sveriges kristnande, den medeltida kyrkorätten och dess förändringar över tid.

Sanja Nilsson, lektor i religionsvetenskap

Nyreligiositet med fokus på barn inom nya religiösa rörelser (Krishna-rörelsen, Familjen, Moon-rörelsen och Scientologikyrkan). I avhandlingsarbetet analyseras barn och ungdomars erfarenheter och presentation av uppväxtvillkor inom Knutby Filadelfia 2012-2017.

Magdalena Nordin, docent i religionsvetenskap
Religionssociologi, religionsbeteendevetenskap, religion och hälsa; vilka religiösa, andliga och existentiella behov patienter på svenska sjukhus har och hur vården handskas med dessa behov, hur interreligiösa grupper formas och agerar i samhället, normkritik i vården, religiösa förändringar kopplat till migration, kristna immigrantgrupper i Sverige och religion inom den offentliga sfären såsom universitet och skolor.

Andreas Nordlander, doktor i religionsvetenskap
Religionsfilosofi, tros- och livsåskådningsvetenskap, begreppet "teleologi", filosofisk teologi, relationen mellan religion och naturvetenskap, Augustinus och den tidiga kristna traditionen, skapelseteologi och filosofisk/teologisk antropologi, fenomenologi, medvetandefilosofi och kognitiv semiotik, den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty.

Arne Rasmusson, professor i religionsvetenskap
Systematisk teologi och teologisk etik, modern teologi och etik om frågor kring kyrka och politik, politisk teologi, kyrka, teologi och den liberala nationalstaten, religion och politik i USA, den teologiska etikens natur, teologisk etik och neurovetenskap/moralpsykologi, dygdetik. Karl Barth, Stanley Hauerwas, Jürgen Moltmann, John Howard Yoder, Ernst Troeltsch, Reinhold Niebuhr och andra ledande teologer.

Gunnar Samuelsson, doktor i religionsvetenskap (Bibelvetenskap, Nya testamentet)
Korset som symbol och korsfästelsestraffet i antikens värld. Nytestamentlig och klassisk grekiska, latin och hebreiska. Klassisk filologi och etymologi. Antikens och judarnas historia, från Sumer till Netanyahu. Homosexualitet och bibeln. Forskningsområden: frågan om hur och när korset blev den centrala symbolen för kristendomen; samt den tidiga kristendomen med fokus på kyrkans judiska ursprung i relation till de starka antijudiska, och sedermera antisemitiska, tendenser som har präglat kyrkan under dess historia.

Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap (tros- och livsåskådningsvetenskap)
Systematisk teologi, etik och religionsfilosofi, kontinental teoribildning, politisk filosofi, politisk teologi, kulturteologi; en teologisk reflektion över samtida film, litteratur och musik. Området religion, kultur och hälsa, relationen mellan humor, hälsa och teologi samt medicinsk humaniora. Karl Barth, Terry Eagleton, Slavoj Žižek.

Kamilla Skarström Hinojosa, doktor i religionsvetenskap
Gamla testamentet, dödahavsrullarna, översättning av dödahavsrullarna, bibelhebreiska, Qumranhebreiska, judendomen, judisk litteratur från andra templets senare tid, materialitet och performativitet.

Elin Thorsén, doktorand i religionsvetenskap
Moderna gururörelser, hinduism. Avhandlingsarbetet kretsar kring en andlig/religiös praktik kallad satsang, och hur denna utövas i den kosmopolitiskt präglade pilgrimsstaden Rishikesh, Indien.

Martin Westerholm, doktor i religionsvetenskap
Politisk teologi, systematisk teologi, Karl Barth.

TEATERSTUDIER

Sandra Grehn, doktorand i litteraturvetenskap med inriktning mot teaterstudier
I avhandlingen undersöks vilka dominerande diskurser rörande barn som medborgare, den unga gängmedlemmen och den patriarkala pojken som iscensätts i tre av Backa Teaters uppsättningar från 2009‒2012, samt hur dessa diskurser hybridiseras genom föreställningarnas val av rollbesättning, dramaturgi, regi och scenografi/rum. Övriga forskningsområden: Scenkonst för barn och unga, teater, feministisk scenkonst, intersektionella och maktkritiska perspektiv, föreställningsanalys, kritisk diskursanalys.

Birgitta Johansson Lindh, doktor i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier
Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal), estetik och ideologi, genus och teater, drama- och föreställningsanalys, reception och kritik. Forskar just nu på två projekt om kvinnliga dramatiker på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Arbetar även med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Robert Lyons, doktor i litteraturvetenskap/dramatik emeritus
Interkulturell och flerkulturell teater, politisk teater och dramatik, sociopolitisk teater, performativa konstuttryck mellan och över genregränser. Författarskap: Bertolt Brecht, Shakespeare.

Mikael Strömberg, doktor i teaterstudier
Underhållningsteater och lättsam underhållning, svenska folklustspel, operett. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

ÖVRIGA ÄMNEN

Daniel Brodén, doktor i filmvetenskap
Fiktion och kulturstudier, tvärvetenskapliga perspektiv på modernism och modernitet, Roy Andersson och utvecklingen i den svenska välfärdsstaten, svensk kriminalfiktion i film och tv från 1940-talet till i dag, amerikansk och europeisk mediekultur, svart humor och politiskt våld, svensk och skandinavisk medie- och kulturhistoria.

Cecilia Lindhé, doktor i litteraturvetenskap och föreståndare för Centrum för digital humaniora
Digital humaniora, arkivet i en digital era, digitala forskningsinfrastrukturer, visualisering av kulturarv. Författarskap: Kerstin Ekman.

Johan Revelj, doktorand i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap
Avhandlingsprojektet handlar om samtal om romaner i en elevkontext på gymnasiet. Johan Revelj tillhör Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) och är placerad på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (inom litteraturvetenskap).

Nina Tahmasebi, doktor i datavetenskap, postdoktor i digital humaniora
Språkliga förändringar, algoritmer och metoder för automatisk upptäckt av förändringar i data, kunskapsutvinning från text. Sentiment lexikon samt verktyg för sentiment analys på svenska. Forskar om hur man kan använda automatiska metoder för att identifiera språklig förändring över tid, till exempel förändringar i ordbetydelse och värdeändringar, samt ord och namn som ersätter varandra över tid. Förutom det intressanta i att upptäcka och studera dessa förändringar kan metoderna hjälpa användare att hitta och förstå information i historiska arkiv samt inom modern text med hög förändringstakt, som text från sociala medier. Arbetar även med att utveckla lexikon och verktyg för sentiment analys på svenska.

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2020-05-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://lir.gu.se/forskning/alla-vara-forskare---expertomraden/
Utskriftsdatum: 2020-07-15