Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i idé- och lärdomshistoria

Här finner du beskrivningar av några av våra större, pågående forsknings- och bokprojekt i idé- och lärdomshistoria. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Att konfrontera fienden: västmarxistisk reception av Carl Schmitt

Carl Schmitt (1888-1985), var en tysk jurist, expert på offentlig rätt och folkrätt, filosof och inflytelserik professor vid universitetet i Berlin. 1933 gick han med i nazistpartiet, och han spelade en avgörande roll i fasen runt Hitlers maktövertagande. Därefter har han blivit känd som tredje rikets kronjurist, eftersom han bland annat var med och skrev de tyska raslagarna på 1930-talet.

Efter kriget förbjöds Schmitt att undervisa vid tyska universitet för resten av livet, men 1950 började han publicera texter igen. Hans idéer om politisk teori – om bland annat undantagstillstånd, diktaturer, politisk konflikt, populism och statlig suveränitet – har haft inflytande på både samtida och nutida tänkare.

I det här projektet undersöks hur personer inom den europeiska vänstern har läst Carl Schmitt och hur de har förhållit sig till hans antisemitism. Det handlar huvudsakligen om receptionen hos fyra grupper: Frankfurtskolan i tyska Weimarrepubliken från 1920-talet fram till övergången till naziregim, den tyska 68-vänstern, italiensk marxism på 1970-talet och en global, akademisk postmarxistisk strömning på 1980- och 1990-talet.

  • Forskare: Hjalmar Falk
  • Projekttid: 2018-2021
  • Finansiering: Vetenskapsrådet

Museologiska inramningar av islam i Europa

Museiutställningar av islam omges sedan den 11 september 2001 av tal om kulturell dialog och tolerans, samtidigt som urvalet av föremål i dessa utställningar ofta förblivit oförändrade och konstanta. Vad betyder det? Det finns en spänning mellan långsamma museala traditioner och skiftande sociopolitiska situationer som tidigare inte har varit föremål för forskning i relation till islam i Europa.

Projektet Museologiska inramningar av islam i Europa undersöker utställandet av islam i Tyskland och Storbritannien under perioden 1945-2016. Projektet studerar offentliga kulturarvspolicy-dokument från UNESCO, ICOM (international council of Museums), EU och lokala myndigheter, samt kataloger, dokumentation och recensioner, dessutom görs utställningsanalyser. Materialet analyseras utifrån framing-teorier (som handlar om hur individer, grupper, institutioner och samhällen organiserar, förstår, generaliserar och kommunicerar olika ämnen och fenomen). Detta för att kunna svara på frågan hur museers representationer av islam har sett ut och förändrats under den period då islam genom arbetskraftsinvandring och migration från före detta kolonier blivit en mer synlig del av Europa. Materialet analyseras utifrån delfrågor som: Hur ramas islam in på museerna? Vad är islam? Var är islam? När är islam? Vem är islam? Vilket kön har islam? Vilka är de islamiska nyckelobjekten? Vilken är islams plats i Europa, historiskt, i samtiden och i framtiden? Hur har till exempel avkolonisering, migration, "oljekrisen", den islamiska revolutionen i Iran och kriget mot terrorn påverkat museernas utställningar?

Projektet studerar relationen mellan diskussioner om kulturarv, identitet och islam å ena sidan och utställningar om islam å den andra: hur denna förändrats sedan 1945 fram till i dag. Vi undersöker också vad specifika utställningar vid de utvalda museerna faktiskt visat och visar när de organiserar permanenta och temporära utställningar om islam och muslimer. Detta för att bredda förståelsen om europiska bilder av islam och därmed om den brännande frågan om islams framtida plats i Europa.

  • Projektledare: Klas Grinell
  • Övriga forskare vid institutionen: Göran Larsson
  • Projekttid: 2015-2018
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: islam, museer, Europa, utställningar, framing

Kommunikativa praktiker i svensk amatörastronomi: Kunskapsflöden, informationsteknologier och kärlek till stjärnorna

Detta projekt är ägnat åt den svenska amatörastronomins historia från dess formering decennierna efter sekelskiftet och fram till vår egen tid. Fallet används för att undersöka mer generella frågor om hur framväxten av det moderna kunskapssamhället kontinuerligt omskapat förutsättningarna för den publika kunskapsbildningen kring vetenskapliga ting och samtidigt omformat relationen mellan forskare och lekmän. Amatörastronomin är synnerligen lämpad för detta ändamål, då den till sin karaktär är en ytterst informationsberoende, aktivt kunskapsbildande och intensivt kommunicerande kultur.

Projektet kommer att lämna ett substantiellt bidrag till den svenska amatörvetenskapens historia, ett område som är i stort sett outforskat, men kommer också att bidra till den diskussion som förs på det forskningsområde som brukar betecknas som "Public Engagement in Science". Här intresserar man sig för hur kunskaper rör sig mellan forskare och en större allmänhet och hur människors förståelse av, och engagemang i, vetenskapliga ting gestaltar sig. Området är i huvudsak fokuserat på rådande förhållanden och man har föga intresse för historiska omständigheter. Vi menar emellertid att det historiska perspektivet är nödvändigt för att förstå den situation vi befinner oss i idag. Dessutom är man i första hand intresserad av politiskt impregnerade områden som exv miljö och hälsa, och bortser därför från andra typer av engagemang, som amatörens oförblommade kärlek till sitt vetenskapsområde.

Worldlit - Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures

Based at Stockholm University, this research programme takes as its task is to explore, across numerous languages, how aesthetic values, genres, forms, literary communities and individual authorships are shaped in trade-offs between the local and the global, the national and the transnational, and between hegemonic and dominated languages in Asian, African, European and (Latin) American contexts. Katarina Leppänen works in the subproject Transnational Literary Histories and Aesthetics.

  • Projektledare: Stefan Helgesson, Stockholms universitet
  • Projekttid: 2016–2021
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Projektets webbplats

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2018-12-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?