Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i idé- och lärdomshistoria

Här finner du beskrivningar av några av våra större, pågående forsknings- och bokprojekt i idé- och lärdomshistoria. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Att förstå Europa: enhet, gränser, kriser

En fundamental sida av europeisk historia rör människors föreställningar om Europa. Därför behövs en djupgående analys av begreppet Europa och idén om europeisk gemenskap. Att förstå Europa är en idéhistorisk undersökning av förutsättningarna för europeisk integration. Här klargörs på ett innovativt sätt idéers långtidsverkande kraft och presenteras en ny analys grundad på begreppshistorisk och transnationell metod som undersöker en lång rad exempel från stora delar av Europa. Här klargörs gemensamma processer och utvecklingslinjer, liksom skiftande politiska visioner och olika intressen.

Framställningen utarbetar en till väsentliga delar ny bild av hur Europa formas under ett dynamiskt och dramatiskt samspel mellan drömmar om enhet, längtan efter gränser och rädsla för kriser. Analysen visar effekter från tidigt 1800-tal till efterkrigstiden på integrationsbegreppet, debatter om europeisk identitet och den samtida idén om europeisk kris.

Projektledare: Mats Andrén
Projekttid: 2013-2020
Finansiering: Forskning inom tjänst och Riksbankens Jubileumsfond (2020)

Att konfrontera fienden: västmarxistisk reception av Carl Schmitt

Carl Schmitt (1888-1985), var en tysk jurist, expert på offentlig rätt och folkrätt, filosof och inflytelserik professor vid universitetet i Berlin. 1933 gick han med i nazistpartiet, och han spelade en avgörande roll i fasen runt Hitlers maktövertagande. Därefter har han blivit känd som tredje rikets kronjurist, eftersom han bland annat var med och skrev de tyska raslagarna på 1930-talet.

Efter kriget förbjöds Schmitt att undervisa vid tyska universitet för resten av livet, men 1950 började han publicera texter igen. Hans idéer om politisk teori – om bland annat undantagstillstånd, diktaturer, politisk konflikt, populism och statlig suveränitet – har haft inflytande på både samtida och nutida tänkare.

I det här projektet undersöks hur personer inom den europeiska vänstern har läst Carl Schmitt och hur de har förhållit sig till hans antisemitism. Det handlar huvudsakligen om receptionen hos fyra grupper: Frankfurtskolan i tyska Weimarrepubliken från 1920-talet fram till övergången till naziregim, den tyska 68-vänstern, italiensk marxism på 1970-talet och en global, akademisk postmarxistisk strömning på 1980- och 1990-talet.

  • Forskare: Hjalmar Falk
  • Projekttid: 2018-2021
  • Finansiering: Vetenskapsrådet

Kommunikativa praktiker i svensk amatörastronomi: Kunskapsflöden, informationsteknologier och kärlek till stjärnorna

Detta projekt är ägnat åt den svenska amatörastronomins historia från dess formering decennierna efter sekelskiftet och fram till vår egen tid. Fallet används för att undersöka mer generella frågor om hur framväxten av det moderna kunskapssamhället kontinuerligt omskapat förutsättningarna för den publika kunskapsbildningen kring vetenskapliga ting och samtidigt omformat relationen mellan forskare och lekmän. Amatörastronomin är synnerligen lämpad för detta ändamål, då den till sin karaktär är en ytterst informationsberoende, aktivt kunskapsbildande och intensivt kommunicerande kultur.

Projektet kommer att lämna ett substantiellt bidrag till den svenska amatörvetenskapens historia, ett område som är i stort sett outforskat, men kommer också att bidra till den diskussion som förs på det forskningsområde som brukar betecknas som "Public Engagement in Science". Här intresserar man sig för hur kunskaper rör sig mellan forskare och en större allmänhet och hur människors förståelse av, och engagemang i, vetenskapliga ting gestaltar sig. Området är i huvudsak fokuserat på rådande förhållanden och man har föga intresse för historiska omständigheter. Vi menar emellertid att det historiska perspektivet är nödvändigt för att förstå den situation vi befinner oss i idag. Dessutom är man i första hand intresserad av politiskt impregnerade områden som exv miljö och hälsa, och bortser därför från andra typer av engagemang, som amatörens oförblommade kärlek till sitt vetenskapsområde.

Worldlit - Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures

Based at Stockholm University, this research programme takes as its task is to explore, across numerous languages, how aesthetic values, genres, forms, literary communities and individual authorships are shaped in trade-offs between the local and the global, the national and the transnational, and between hegemonic and dominated languages in Asian, African, European and (Latin) American contexts. Katarina Leppänen works in the subproject Transnational Literary Histories and Aesthetics.

  • Projektledare: Stefan Helgesson, Stockholms universitet
  • Projekttid: 2016–2021
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Projektets webbplats

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-08-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?