Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i litteraturvetenskap

Här finner du beskrivningar av några av våra större, pågående forsknings- och bokprojekt i litteraturvetenskap.

Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Minnen av Selma Lagerlöf

Minnen av Selma Lagerlöf syftar till att skapa en digital utställning om breven till och från Selma Lagerlöfs publik. Det finns tusentals brev till Selma Lagerlöf från allmänheten. Det rör sig om läsarbrev men också om en mängd andra typer av brev. Breven reflekterar alltså såväl historiska och samhälleliga förändringar som historiska läs- och skrivpraktiker. De visar också allmänheten ofta fick svar från Lagerlöf.

Utställningen kommer att inkludera kommenterade exempel på de brev från allmänheten som tidigare digitaliserats i forskningsprojektet Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891–1940 men också exempel på brev till allmänheten från Selma Lagerlöf. Dessa brev är i stort sett okända: medan breven till Lagerlöf sparades av henne och senare blev en del av Selma Lagerlöf-samlingen på Kungl. biblioteket finns hennes svar i privat ägo.

Med hjälp av allmänheten samlas exempel på brev från Lagerlöf till hennes publik liksom annan Lagerlöf-memorabilia i allmänhetens ägo, exempelvis teckningar föreställande Lagerlöf eller motiv i hennes berättelser gjorda av hennes läsare samt kommersiella produkter som reflekterar hennes ställning som litterär celebritet. Projektet har två syften; forskningsrön och forskningsmaterial från projektet Läsarnas Lagerlöf tillgängliggörs (open access) och allmänheten får möjlighet att bidra med nytt forskningsmaterial (citizen humanities).

  • Projektledare Jenny Bergenmar, Göteborgs universitet samt forskaren Maria Karlsson, Uppsala universitet
  • Projekttid: 2017- (pågående)
  • Finansiering: Riksbankens jubileumsfond

Bilens poetik: Experimentell amerikansk poesi och dess teknologi

Projektet undersöker hur bilens produktion, användning och ställning i samhället har påverkat formen på den amerikanska 1900-talspoesin.

Bilen var central för hela det amerikanska 1900-talet: den enskilda människans användande av bil, framväxandet av en enorm bilindustri och symboliken kring bilen. Bilen kan både förknippas med frihet och med något monotont och trist – fabriksarbete med löpande band och fasta tider. Dessutom kan bilen vara farlig: en olycka kan leda till döden.

Här undersöks hur innovationer inom poesin var direkt kopplade till samhälleliga förändringar rörande bilen. Joel Duncan kommer att titta på flera olika tidsperioder: från modernismens framväxt i början på 1900-talet till efterkrigsperioden med massproduktion och konsumtion, och avslutningsvis 2000-talet.

Han tittar på texter av till exempel William Carlos Williams, poet och läkare som var aktiv i början av 1900-talet, poeten Claudia Rankine, som har kopplingar till Black Lives Matter-rörelsen, och rappare som Kendrick Lamar.

  • Forskare: Joel Duncan
  • Projekttid: 2019–2021
  • Finansiering: Vetenskapsrådet

Kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska

Varför finns inga kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författare? Den frågan väcks så snart konstens, litteraturens, medicinens eller filosofins historia ska skrivas. Bakgrunden är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexika, där kvinnor har gjort få avtryck. I stora svenska biografiska lexika utgör kvinnor endast 5-10 procent av persongalleriet. Om historieskrivningen ska kunna bli mindre missvisande måste således utgångspunkten – källmaterialet – förändras.

Syftet med föreliggande projekt är således att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon on-line som länkar till andra arkiv och uppslagsverk om svenska kvinnor på nätet, samt initiera och vidareutveckla forskning med utgångspunkt i lexikonet. Verket skall finnas på svenska och engelska. Det kommer att ligga på webben som en levande och utvecklingsbar databas, och vara gratis tillgängligt. Därmed görs svenska kvinnors insatser i samhället, från medeltid till nutid, tillgängliga också för internationell forskning.

  • Projektledare: var först Lisbeth Larsson vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, men är numera Maria Sjöberg, institutionen för historiska studier, och Lars Borin, språkbanken vid institutionen för svenska språket
  • Övriga projektmedarbetare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion: Cecilia Pettersson
  • Projekttid: första perioden 2016–2018, andra perioden 2019–2021
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Projektets webbplats
  • Projektet på Facebook

Det svenska romanundret: Svensk 1800-talsroman som världslitteratur

Det internationella genombrottet för skandinavisk litteratur skedde inte som tidigare påståtts vid sekelskiftet 1900 med Ibsen och Strindberg utan flera decennier tidigare med bland annat Fredrika Bremers och Emelie Flygare-Carléns romaner. I projektet analyseras därför det internationella mottagandet av 1800-talets mest översatta svenska romaner av författare som Bremer, Flygare-Carlén, Schwartz, Almqvist, Rydberg och Topelius. Här undersökts hur synen på svenska romaner har förändrats över tid och hur sentida nationell historieskrivning alltmer bestämt vilka verk som tilldelas litterär betydelse för vår tids läsare.

Forskare: Yvonne Leffler

Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik

Projektet ska studera svenska feministiska tecknade serier från ungefär år 2000 fram till i dag. Serier spelar i dag en stor roll i kulturen genom politisk satir, samhällskritik och som ett medium för aktivism. De senaste åren har det dykt upp en boom av serier i Sverige, av namn som Liv Strömquist, Nina Hemmingson och Sara Granér. Projektgruppen kommer även att titta på serietecknare som Karolina Bång, Joanna Rubin Dranger, Ellen Ekman, Lina Neidestam, Raksha Razani och Hanna Pettersson.

I projektet ingår fem forskare med kompetenser från olika områden – litteraturvetenskap, konstvetenskap, engelska, lingvistik, genusvetenskap. Detta för att kunna analysera serierna mångvetenskapligt då de kombinerar text och bild och diskuterar olika teman som kropp, politik, heteronormativitet, språk et cetera. Projektet kommer att presenteras i enskilda artiklar, men också tillsammans i en antologi och på konferenser.

  • Projektledare: Anna Nordenstam
  • Övriga forskare: Margareta Wallin Wictorin, Michael Frangos, Maria Margareta Österholm, Kristy Beers Fägersten
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Projekttid: 2019-2021

Kön och vetenskap. Kvinnolitteraturforskningens framväxt i Sverige 1965–1985

Syftet med projektet ”Kön och vetenskap” är att kartlägga och analysera kvinnolitteraturforskningens framväxt i Sverige 1965–1985. Projektet ämnar vidare granska begreppet kvinnolitteraturforskning samt föreställningarna om en specifik sådan. Genom en undersökning av fältets utveckling – från könsrollsanalys till kvinnolitteraturforskning – ger studien en ny bild av ett högaktuellt kunskapsområde som hittills är outforskat.

Med två strategiska nedslag beskrivs könsrollsseminariet i Uppsala 1967-1977, som var en central mötesplats för kvinnoforskning och kvinnofrågor och de s.k. kvinnolitteraturprojekten 1978-1981. Här analyseras verksamheternas tillkomsthistoria, seminarieserier, nätverk, konferenser etc. Ett unikt och inte tidigare undersökt källmaterial om Westman Berg används i studien och frågor om historiografi, genus och arkiv diskuteras. Projektets andra syfte är att analysera de texter som tillkom i dessa verksamheter: antologier, programskrifter, föreläsningar och centrala begrepp som könsrollsanalys, feminologi och kvinnolitteraturforskning. Projektet för en diskussion kring vetenskap och ideologi och frågar hur relationen mellan den aktuella kvinnorörelsen, statlig jämställdhetspolitik och akademin såg ut under denna period.

  • Projektledare: Anna Nordenstam
  • Finansierat av Vetenskapsrådet 2008–2010
  • Projekttid: 2008–2017
  • Nyckelord: litteraturhistorieskrivning, genus, kvinnolitteratur, könsroll, arkiv, kvinnorörelse, tidskrifter

Mamma hursomhelst. Litterära, vårdrelaterade och mediala berättelser

Projektet kombinerar områdena litteraturvetenskap, genusvetenskap, medicin och reproduktiv hälsa, och det övergripande syftet är att belysa olika föreställningar om moderskap i samtiden. Totalt ingår sex forskare i projektet. Cecilia Pettersson vid Göteborgs universitet kommer bland annat att arbeta inom fältet biblioterapi och göra en större studie som undersöker om läsning av skönlitteratur kan fungera som en väg till tillfrisknande och återhämtning för kvinnor som har drabbats av förlossningsdepression.

  • Projektledare: Anna Williams, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
  • Projektmedarbetare vid Göteborgs universitet: Cecilia Pettersson
  • Projekttid: 2017–2019
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Projektets webbplats

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-11-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://lir.gu.se/forskning/forskningsprojekt/litteraturvetenskap/
Utskriftsdatum: 2020-05-26