Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avslutade forskningsprojekt

Här finner du information om externfinansierade forskningsprojekt i litteraturvetenskap som avslutats från och med 2009. Projekten är listade efter efternamnet på den av institutionens forskare som arbetat inom projektet. Märk väl att listan inte är fullständig. Mer information om avslutade projekt hittar du i forskarnas egna presentationer under Personal.

Information om doktorsavhandlingar och andra publikationer finner du i institutionens bibliogafi under Publikationer.

"Hvad gör väl namnet?" Anonymitet och genus i svensk litteraturkritik 1820–50

Hur gick det till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet? I Studien ”’Hvad gör väl namnet?’ Anonymitet och genus i svensk litteraturkritik 1820–50” utforskas ett lika bekant som främmande litterärt medielandskap. I det tidigare ofta misskända 1840-talet avkodas en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen gärna utmynnade i kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Snart aspirerade inflytelserika författare och kritiker på samma typ av kändisstatus som kungligheter, skådespelare och sångare.

Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuteras tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen uppmärksammas som väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Studien diskuterar vad övergången till ett litterärt medielandskap av den här typen, till stora delar igenkännligt för oss än idag, fick för konsekvenser. Vilka vann och vilka förlorade på att diskussionen kring litteratur i allt högre grad kom att handla om ett offentligt varumärkesbyggande? Vilka aspekter i en tidigare praxis av anonym publicering har blivit så främmande för oss att vi kanske inte längre inser deras betydelse?

Projektledare: Åsa Arping

Viktigaste publikation: Åsa Arping, "Hvad gör väl namnet?" Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820-1850, Makadam förlag, 2013.

Läs mer om boken på förlagets webbplats

Läs pressmeddelandet om "Hwad gör väl namnet"

Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940

I projektet Läsarnas Lagerlöf ska ett unikt material utforskas, nämligen de cirka 40 000 breven till Selma Lagerlöf. Samlingen är inte bara säregen på grund av sin storlek. Eftersom alla var läs- och skrivkunniga i Sverige på Lagerlöfs tid är den också ovanligt heterogen.

Merparten av breven härrör från allmänheten. Avsändarna är av olika ålder och kön, tillhör olika sociala skikt och kommer både från stad och landsbygd. Detta stora empiriska material ska användas för att kartlägga och analysera läsarter. Forskningen har kunskap om offentlighetens mottagande av Lagerlöf men betydligt mindre om folkets. Vad gav Lagerlöf ett sådant genomslag? Hur lästes böckerna och vad reagerade läsarna på? Varför tillskrevs författaren?

Utöver sådana frågor, som rör författarrollen och författarskapet, ska frågor med större räckvidd utredas: Vilka var läsningens drivkrafter? Vem läste och i vilket sammanhang? Hur användes litteraturen? I hög grad belyser breven också frågan om hur Lagerlöfs publik svarar på den bild av henne som förmedlas i media: i bilder och intervjuer i pressen, reportage från offentliga framträdanden, framträdanden i radio etc. Hur ser relationen mellan författaren Selma Lagerlöf och celebriteten Selma Lagerlöf ut? Vilken bild av Selma Lagerlöf var det som nådde ut till allmänheten under hennes livstid?

  • Två forskare deltar: Jenny Bergenmar, litteraturvetenskap, Göteborgs universitet samt Maria Karlsson, projektledare, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet
  • Projekttid: 2008-2013
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: Receptionsstudier, reader-response, läsarbrev, författarroll, Selma Lagerlöf, läshistoria, genus, celebrity studies

Selma Lagerlöf-arkivet

Inom projektet Selma Lagerlöf-arkivet (SLA) kommer Selma Lagerlöfs författarskap att digitaliseras och ges ut i textkritiska utgåvor för webben. Samtidigt som det görs en vetenskaplig utgåva av författarens verk skapas en struktur för att ordna och lägga ut stora delar arkivmaterial, som brev, manuskript, korrektur, fotografier, recensioner och liknande. Selma Lagerlöf-arkivet kommer därmed att ha en större bredd än vad textkritiska utgåvor traditionellt har haft.

Utgivningen av Selma Lagerlöfs samlade verk har förberetts under flera år. KB, Svenska Vitterhetssamfundet, Litteraturbanken och Selma Lagerlöf-forskare har i ett samarbete kartlagt det stora arkivmaterialet. Förra året gjordes också en provutgåva av Selma Lagerlöfs roman Körkarlen (1912). En databas för registrering av arkivmaterial har också skapats. Också den ska ingå i den nya plattformen.

Hittills har projektet fått medel från Riksbankens Jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien, Barbro Osher pro Suecia Foundation och Louise Vinge. Under 2013 kommer SLA integreras i Litteraturbanken.se

  • Projektledare: Petra Söderlund, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet samt Svenska Vitterhetssamfundet
  • Övriga projektdeltagare: Jenny Bergenmar, Göteborgs universitet (teknisk redaktör); Anna Nordlund, Uppsala universitet (pedagogisk redaktör); Cai Alfredson, Litteraturbanken, Dick Claésson, Litteraturbanken; Leif-Jöran Olsson, Språkbanken; Ilaria Tedde, Svenska Vitterhetssamfundet.

Den moderna homofobin

Den moderna homofobin undersöker heteronormativitetens uttrycksformer idag. Hur ser den moderna homofobin ut? Hur fungerar den i vardagen? Vad har den för innebörder? För homosexuella? För heterosexuella? I det praktiska vardagslivet? För vår förståelse av kön och sexualitet? För vår förståelse av oss själva och varandra? I familjelivet, politiken, media, arbetslivet, akademin, det religiösa livet, i konstnärliga och vetenskapliga beskrivningar av världen? I jämställdhetsarbetet och genusforskningen?

Antologins texter bygger vidare på den akademiska forskning som finns på området, men också på den kunskap som ackumulerats inom hbt-rörelsen, exempelvis det material som togs fram i projektet ”Fritt fram”. Lika viktiga är de kunskaper och diskussioner som kan avläsas i bildkonst, skönlitteratur, musik, film, teater osv. Boken kommer att vända sig till en bred läsekrets både inom och utom akademin. Stor vikt kommer att läggas vid texternas utformning. Formidealet är essän, kåseriet, kortprosan, reportaget, aforismen och kortnovellen snarare än seminarieuppsatsen. Den moderna homofobin är ett tvärvetenskapligt antologiprojekt som redovisas i bokform.

  • Projektledare: Eva Borgström
  • Projekttid: 2010-2011
  • Finansiering: Amundsens fond
  • Nyckelord: Homofobi, heteronormativitet, diskriminering, homosexualitet, transvestism, transsexualism, hbt, queer, lesbisk, flata, bög.
     

Viktigaste publikation: Den moderna homofobin, red. Eva Brogström, Charlie by Kabusa, 2011.

Läs mer boken på förlagets webbplats

Det icke tänkbara och det ständigt fruktade. Begär mellan kvinnor som motiv i svensk skönlitteratur 1900-1930

Vid undersökningsperiodens början var samkönad kärlek en demoniserad och kriminaliserad företeelse, som det knappast gick att skriva om i skönlitteraturen på ett öppet och samtidigt bejakande sätt. Man måste upprätta någon form av skyddsavstånd till det farliga ämnet. Samtidigt var den samkönade kärleken föremål för stor uppmärksamhet av läkare, psykologer och forskare. Deras arbete ledde fram till att homosexualitet avkriminaliserades 1944, men det skapade också teorier och föreställningar som var problematiska, inte minst ur litterär synpunkt. Vid periodens slut skildrades motivet på ett nytt och mycket öppnare sätt i skönlitteraturen. Hur såg förändringsprocessen ut?

Projektet söker efter nya estetiska dimensioner i litterära texter med hjälp av queerteori; det undersöker skildringar av samkönad kärlek och beskriver hur motivet förändrades över tid. Fynden i detta nya projekt kommer att sättas i relation till resultaten i min bok Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, 2008. Projektet handlar om kontinuitet och förändring i synen på samkönat begär över en lång historisk tidsperiod och kommer i sin förlängning förhoppningsvis att kunna bidra till den historiska förståelsen och den teoretiska diskussionen av inte bara den samkönade kärleken utan också den olikkönade.

Det icke tänkbara och det ständigt fruktade tar upp texter av Maria Sandel, pseudonymen Elsa Gille, Anna Maria Roos, Selma Lagerlöf, Klara Johanson och Lydia Wahlström.

  • Projketledare: Eva Borgström
  • Projekttid: 2010-2012
  • Finansiering: Riksbankens jubileumsfond,
  • Nyckelord: 1900-1930, motivstudie, queer, samkönat begär, lesbisk, homosexualitet, Selma Lagerlöf, Maria Sandel, Anna Maria Roos, Klara Johanson och Lydia Wahlström

Svensk bröllopsdiktning 1600-1800

I projektet studeras den svenska tryckta bröllopsdiktningen under sex perioder: från äldsta tid till och med 1660, under 1670-, 1690, 1720-, 1750- och 1790-talen. Tyngdpunkten i studiet är formhistorisk, med fokus på faktorer som muntlighet/skriftlighet, klassisk retorik och litterär och kulturell repertoar. Syftet är att utifrån dessa faktorer få en tydligare bild av vad som hände vid övergången från den äldre tidens repertoardiktning till förromantik och romantik. Men givetvis kartläggs också olika typer av kvantitativa och sociologiska faktorer som genrens tillväxt och återgång, metriken, vilka författarna var och de besjungnas sociala hemhörighet.

  • Projektledare: Stina Hansson
  • Projekttid: 2005-2010
  • Finansiering: Forskartjänst inrättad av Svenska Akademien
  • Nyckelord: bröllopsdiktning, muntlighet/skriftlighet, litterära repertoarer, repertoardiktning/verkdiktning
     

Viktigaste publikation: Stina Hansson, Svensk bröllopsdiktning under 1600- och 1700-talen. Renässansrepertoarernas framväxt, blomstring och tillbakagång, LIR. Skrifter, 2011.
Boken finns i fulltext i GUPEA: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28577

Modernisternas prosa - i skuggan av expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910-1930

Åren 1910-1930 framstår i nordisk litteraturhistoria som en period då lyriken tog stormsteg, framförallt inspirerad av expressionismen och kubismen i europeisk lyrik och bildkonst. Projektet avser att nyansera denna bild genom att dra fram ett annat material: Gelsted, Bønnelycke och Kristensen i Danmark, Lagerkvist i Sverige och Olsson, Diktonius och Enckell i Finland - några av tidens mest profilerade författare - var inte bara kritiker som engagerade sig för den nya poesin. Samtliga arbetade även med romaner, noveller, prosalyrik, och detta material utgör ett viktigt korrektiv till vår förståelse av perioden.

Med utgångspunkt i dessa verk vill projektet åstadkomma en ny och utvidgad diskussion av expressionismens roll i Norden, med tonvikt på prosalitteraturen snarare än lyriken. Det rymmer en omvärdering av förhållandet mellan genus och modernism, och det ställer frågan om det nordiskas roll i modernisternas identitetsbildning.

  • Projektledare: Gunilla Hermansson
  • Projekttid: 2009-2011
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: Nordisk modernism, modernistisk prosa, expressionism

Det goda livet. Samtida föreställningar om människan i arbete och familj

I projektet Det goda livet undersöks föreställningar om familj och arbetsliv som har kommit till uttryck i Sverige under 2000-talet. De dominerande föreställningarna om familjelivet och arbetslivet har genomgått stora omvälvningar, med konsekvenser för hur samhället och nära relationer organiseras. Genom att undersöka hur människan skildras och kategoriseras i olika typer av material som behandlar familj och arbete avser studien synliggöra centrala mönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa mönster analyseras utifrån ett maktkritiskt perspektiv för att granska normsystem, marginaliseringsprocesser och disciplineringseffekter.

Studien avser att bidra med en ökad förståelse för hur religiösa föreställningar och sociala normer alltjämt, men i nya former och på nya, ofta genomgripande sätt, inverkar på arbetslivet, familjelivet och de nära relationernas utformning med allt vad det innebär från barnuppfostran, arbetsliv och ekonomi till sexualitet och samlevnad. Trots att ideologiska, utopiska och religiösa tankeströmningar i hög grad har kommit att inverka på stora delar av det svenska samhället är detta fält påfallande lite utforskat. Föreliggande studie är därför att betrakta som ett bidrag till detta forskningsområde.

Inom projektets ramar undersöker jag för närvarande normer kring familj och arbete, klass och genus i dels mammakrönikor, dels bilderböcker.
Projektet genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa.

I betraktarens öga. Ekfras som estetiskt problem och poetisk praktik

Undersökningens syfte är tvåfaldigt: att med fokus på ekfrasbegreppet problematisera och precisera förståelsen av relationen mellan konstarterna, samt att ur detta specifika perspektiv belysa den svenska modernismens framväxt under 1900-talet. Många av den svenska modernismens mest betydande lyriker har ägnat sig år ekfrasdiktning, och i undersökningen analyseras ett antal modernistiska ekfraser som också åskådliggör de principiella estetiska problem som begreppet aktualiserar. Undersökningen tar sin utgångspunkt i en kritisk diskussion av ekfrasbegreppets historia och teori vartill fogas ekfrasbaserade tematiska längd- och tvärsnitt genom 1900-talets modernistiska historia. Ekfrasen uppfattas till dels som mimetisk genre, dvs. litterära texter som refererar till och beskriver faktiskt existerande bildkonstverk men framförallt som skapande i den bemärkelsen att språket gestaltar bilden. Ekfrasen iscensätter härigenom en hermeneutisk grundproblematik.

Att förhandla litterärt värde

Projektets syfte är att undersöka och beskriva hur litterärt värde skapas i dagens föränderliga och medialiserade litterära offentlighet, där gränsen mellan vad som räknas som hög eller låg litteratur har blivit alltmer oskarp. Skönlitteraturen har i det moderna samhället genomgående tillmätts ett stort samhälleligt, kulturellt och existentiellt värde. Detta värde har vanligen härletts ur texten själv, dess "originella stil" eller "drabbande innehåll". Utgångspunkten för detta projekt är istället att litteraturens värde är resultatet av en ständigt pågående förhandling mellan enskilda aktörer, grupper av läsare eller institutioner som definierar värdet utifrån sina skiftande behov, intressen och resurser.

Projektet avser att på empirisk grund utveckla teoretiska och metodiska verktyg för att analysera och förstå hur litterära texter ”görs” värdefulla i vår kultur. Det är utformat som en fallstudie av den svenska bokhösten 2013 med särskilt fokus på Bokmässan i Göteborg. I centrum står värdeförhandlingens huvudaktörer: författarna, handel/förmedling och olika typer av läsare, både professionella kritiker och "amatörer".

  • Projektmedarbetare: Lisbeth Larsson och Christian Lenemark. Projektet bedrevs tillsammans med forskare från Lunds universitet
  • Projekttid: 2013–2016
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond

Författarbiografiska fakta och fiktioner

Projektets syftet är att vidga förståelsen av det biografiska berättandets grundläggande och skiftande betydelse för människans meningsskapande i såväl liv som litteratur under modern tid. De olika delprojekten fokuserar fyra strategiskt valda tidpunkter under moderniteten: moderna genombrottet (Victoria Benedictsson), mellankrigstiden (Evert Taube), 60-70-talen (Sonja Åkesson) och sekelskiftet 2000 (Carina Rydberg, Stig Larsson m fl). Inom projektet arbetar tre doktorander Christian Lenemark, Lena Ulrika Rudeke och Karin Wiklund.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson
  • Projekttid: 2004-2007
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: poulärkultur, litteraturteori, litteraturhistoria, biografiforskning, genusperspektiv
     

Viktigaste publikationer:

1. Lisbeth Larsson, Hennes döda kropp. Om Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, Svante Weylers förlag 2008

Läs mer om Hennes döda kropp på förlagets webbplats

2. Christian Lenemark, Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering, Gidlunds förlag 2009

Läs mer om Sanna lögner på förlagets webbplats

Virginia Woolfs enigma

Författaren Virginia Woolf har blivit en samtida ikon. Attraktionskraften i hennes persona används i en rad olika sammanhang. Produktionen av biografier av henne vill aldrig sluta och hennes författarskap analyseras i en omfattning som varit få författare förunnat. Men varför är vi så fascinerade av Virginia Woolf i dag? Hur har Woolf och hennes författarskap använts ur ett historiskt perspektiv? Och hur ser Woolfs egen kamp med det biografiska konceptets enigma ut? Virginia Woolf var dotter till Leslie Stephens, mannen bakom engelska Dictionary of National Biography. Som vuxen levde hon i en grupp som på olika sätt försökte skriva om berättelsen om människan. I Bloomsbury-gruppen fanns den nya biografins fader, Lytton Strachey, men också en ekonom som Keynes, konstteretiker som Roger Fry och många andra, som, vilket är projektets tes, alla arbetade med samma fråga som Virginia Woolf: Hur kan man berätta en människa?

Projektet består alltså av två delar, där den ena handlar om hur Virginia Woolf biograferats och använts inom littertaurvetenskaplig forskning och den andra om hennes eget sätt att utprova principerna för en biografisk berättelse.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson
  • Projekttid: 2010-2012
  • Finansiering: Vetenskapsrådet

Religion, kultur och hälsa

Syftet med forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa – ett delprojekt inom Göteborgs universitets profilområde Kultur och hälsa – är anknyta till "tredje folkhälsorevolutionens" betoning av livskvalitet genom att studera sambandet mellan kultur, hälsa och religion som livstolkning. I vår tid vinner religiösa fenomen och rörelser en allt större samhällelig synlighet. Samtidigt talar forskare om frånvaron av meningsgivande berättelser, riter och symboler och WHO definierar hälsa inte bara som frånvaro av sjukdom utan något som rör hela människans existens. När frågor om religion och hälsa åter berör varandra (liksom de gjort historiskt) blir det viktigt att undersöka vilken roll religion spelar för förståelsen av kultur och hälsa och tvärtom. En diskussion om kultur och hälsa som inte tar hänsyn till religionens såväl konstruktiva och som destruktiva potential riskerar att försumma utforskningen av viktiga dimensioner av människans verkliga situation i dag.

Forskningsprogrammet leds av en senior forskargrupp bestående av tre forskare från Göteborgs universitet, statsvetaren Marie Demker, litteraturvetaren Yvonne Leffler samt teologen Ola Sigurdson och kommer också att involvera ett antal juniora forskare. Dessutom har programmet ett vetenskapligt råd bestående av professorerna KG Hammar (Lund), Werner Jeanrond (Glasgow), Ingela Krantz (Skövde), Fredrik Svenaeus (Södertörn), Anders Bäckström (Uppsala) och Eva Haettner Aurelius (Lund).

Forskningsprogrammets unika profil består innehållsligt i dess betoning av religion som konkret fenomen, intimt förknippat med samtida föreställningar om kultur och hälsa, akademiskt i samverkan mellan litteraturvetenskap, statsvetenskap och teologi samt praktiskt i dess inriktning mot en konkret dialog med olika relevanta institutioner i samhället.

  • Projektledare: Ola Sigurdson (tros- och livsåskådningsvetenskap)
  • Projektmedarbetare: Yvonne Leffler (litteraturvetenskap) och Marie Demker (statsvetenskap)
  • Projekttid: 2008-2016
  • Finansiering: Stena Olssons stiftelse för forskning och kultur

Hälsa och värdegrund i vår tids romantik- och kriminalfiktion

Syftet med detta projekt är dels att undersöka den förmedlade bilden av hälsa och sjukdom, respektive livsåskådning och värdegrund i två av vår tids mest populära och genrer, kriminalfiktion och romantikberättelser. Undersökningen avser att visa hur samtidens kriminal- och romantikfiktion – som Stieg Larssons Män som hatar kvinnor och Stephen Meyer’s Twilight – speglar, befäster och ger uttryck för några av vår tids existentiella problem, samtidigt som de fiktiva berättelserna både polariserar och problematiserar förhållandet mellan gott och ont, lycka och olycka, hälsa och ohälsa, det normala och monstruösa.

Avsikten är också att undersöka hur dessa båda genrer fyller publikens behov av meningsfulla berättelser och utgör en typ av moderna myter om vardagshjältar, som ger konkreta råd om hur livet bör levas. De får publiken – åtminstone tillfälligt – att uppleva att den deltar i något spännande och betydelsefull samtidigt som de ger intryck av att behandla viktiga existentiella problem.

  • Projektledare: Yvonne Leffler
  • Ingår i profilområdet Religion, kultur och hälsa: tema 1: Fiktion, lek och hälsa. Externfinansierat att Stena Olssons kultur- och forskningsfond (se ovan)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet

Nordisk kvinnolitteraturhistoria I-V, som gavs ut 1993-98 är ett resultat av ett omfattande samarbete mellan den första generationens feministiska litteraturvetare från olika universitetsmiljöer i hela Norden. Ur internationell synpunkt är arbetet unikt. Inte i några andra länder lyckades man, trots den historiska inriktningen inom denna generations forskning, samla sig till något liknande. Sådana arbeten har påbörjats först under det senaste decenniet i övriga Europeiska länder och projektets syfte är att sprida och internationalisera verket genom att göra en svensk, dansk och engelsk utgåva allmänt tillgänglig på nätet.

Förutom en ökad tillgänglighet innebär det att olika typer av sökningar efter relevant och supplerande material på internet liksom uppdateringar blir möjliga. I praktiken kommer projektet att skapa en levande litteraturhistorisk portal med Nordisk kvinnolitteraturhistoria som flaggskepp, vilket kommer att få stor betydelse för litteraturvetenskaplig undervisning och forskning i Sverige men också internationellt. I det internationella samfundet finns ett mycket stort intresse för den nordiska välfärdsmodellen och nordiska kvinnors situation.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson
  • Arbetet genomförs i samarbete mellan danska KVINFO, Litteraturbanken, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion i Göteborg och de Kvinnohistoriska samlingarna därstädes.
  • Finansiering: Riksbankens Jubileums fond och A.P. Møller og hustru Christiane Mc-Kinney Møllers fond.
  • Länk till Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet: nordicwomensliterature.net/sv

Towards a Theory of Aesthetic Rhythm

Rytmen ordnar formen i alla slags konstverk. Projektet undersöker första hand mikrorytmer i poesi/fri vers, skulptur, arkitektur samt musik. En startpunkt var Rytmsymposiet på Ågrenska villan 2006, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, där ett tjugotal skandinaviska rytmforskare från olika discipliner deltog.

Vi har utgått ifrån hur ordet 'rytm' faktiskt använts, och därvid funnit att det går tillbaka på antikens 'mousiké'. Man dansade spelade och reciterade samtidigt, dvs kroppen rörde sig samtidigt i tid och rum. Poeter brukar säga att de går en dikt, och gången har alltmer framstått som urmönstret för estetiska rytmer.

Vi har urskiljt tre olika rytmiska principer, seriell, sekventiell och dynamisk rytm, vilka samtliga brukar finnas i varje konstverk. Konstverket är alltså polyrytmiskt, flera rytmiska nivåer samverkar. Rytmen uppstår i perceptionen via en gestalt i kognitiv mening. Det rytmiska spelet består av rörelser inom gestalten, balanser och riktningar i samverkan och motverkan.

Modern rytmforskning är kognitivt inriktad. Den rytmiska upplevelsen torde befinna sig någonstans i spänningsfältet mellan universell, kognitiv erfarenhet och kulturellt betingade estetiska konventioner.

  • Projektledare: Eva Lilja
  • Deltagare: Lena Hopsch, Chalmers Arkitektur, Erland Hjelmquist, Psykologi, Birgitte Stougaard Pedersen & Ole Kühl, Århus universitet m fl
  • Projekttid: 2006-2010
  • Finansiering: viss finansiering från Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: Rhythm, Gestalt, Force, Balance, Cognitive Poetics

Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk ’barock’

En nyläsning av den svenska barockdiktningen, utifrån en antik föreställning om ’det liderliga språket’ som visade sig bli betydelsefull för formeringen av flera tidigmoderna kulturer. Studien är publicerad på svenska och utkommer i engelsk översättning under 2010.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2000-2004, 2009-10
  • Finansiering: Riksbankens jubileumsfond

 

Viktigaste publikationer:

  1. Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk ’barock’, Brutus Östlings bokförlag Symposion 2004. Läs mer om boken på förlagets webbplats
  2. ”Rhetoric, Morals, and Patriotism in Early Swedish Literature: Georg Stiernhielm’s Hercules (1658), Rhetoric and Literature in Finland and Sweden, 1600–1900 (Nordic Studies in the History of Rhetoric 2), Copenhagen 2008, 1–26. <http://www.nnrh.dk/NSHR/nshr2/index.html>

Poesins röster. Gamla texter i nytt perspektiv

Skillnaderna mellan talspråklighet och skriftspråklighet har varit föremål för intensiv uppmärksamhet under senare år. Denna bok vill bidra med ett perspektiv som har förbisetts, trots att det är av stor betydelse. En fråga som hör till problemområdet är nämligen vilken röst som framträder ur texten för olika mottagare, i olika situationer och kontexter. Grundantagandet är enkelt: i en kultur där talspråkligheten var mer närvarande måste det ha varit naturligt att urskilja en röst, och en avsikt, bakom varje yttrande. Det gör vi också idag, men vi är mycket mindre känsliga. I äldre tider var uppmärksamheten på – och vaksamheten mot – avsändarens röst av största betydelse. Verkets innebörd förändras alltså av olika tiders växlande mottagande, och vi riskerar att missförstå dess förutsättningar.

Undersökningen gör nedslag i olika material i skilda språkområden: den antika retoriken, fornsvenska runristningar, medeltida handskriftstradition, 1600-tals-censurens misstänksamhet mot allegorin, den svenska stormaktstidens syn på fraktur och antikva, Georg Stiernhielms omsorger om den materiella presentationen av hans verk, den europeiska poetikens förhållande till den lyriska genren, 1700-talsestetikens nya sätt att förhålla sig till poesins röster, Anna Maria Lenngrens omstridda ironi, Fredrika Bremers och C.J.L. Almqvists realism och de laddade reaktionerna på den, och slutligen en diskussion av modern författarteori och narratologi.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2007-2010
  • Finansiering: inom tjänsten
  • Nyckelord: poesi, röst, muntlighet, skriftlighet
     

Viktigaste publikation: Mats Malm, Poesins röster. Avlyssningar av äldre litteratur, Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2011

Läs mer om boken på förlagets webbplats

Läs pressmeddelandet om Poesins röster

The Soul of Poetry Redefined. Vacillations of Mimesis from Aristotle to Romanticism

En undersökning av receptionen av Aristoteles Poetik, närmare bestämt hur mimesis-begreppet har omtolkats i traditionen fram till 1800-talet. Utgångspunkten är att begreppet mimesis och de olika ord som används i dess närhet rymmer så helt olika tolkningar, att poetiken kan förändras mycket kraftigt trots att den beskrivs med samma begrepp. Undersökningen går ut på att klargöra hur poetiken inom den aristoteliska traditionen har pendlat mellan två ytterligheter, och förs genom analyser först av Aristoteles Poetik, därefter den kommentar som Averroës skrev på arabiska och som, översatt till latin, introducerades i Europa på 1200-talet och kom att uppfattas som Aristoteles egen mening. Därefter undersöks receptionen hos den svenske Magister Mathias, i den italienska renässansen och Emmanuele Tesauros manieristiska poetik, i fransk-klassicismen samt i 1700-talets diskussioner kring ”de sköna konsternas” framväxt. Undersökningen slutar med tre kapitel om hur man kan förstå uppkomsten av det sublimas estetik och romantikernas symbol.
Undersökningen är skriven på engelska och avses publiceras under 2011.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2004-2010
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: mimesis, poetik, Aristoteles, reception
     

Viktigaste publikation: Mats Malm, The Soul of Poetry Redefined. Vacillations of Mimesis from Aristotle to Romanticism, The University of Chicago Press, 2012.

Läs mer om boken på förlagets webbplats

Det svenska 1800-talet speglat i prosafiktionen. En databas för mångvetenskaplig forskning

Prosafiktionen är ett värdefullt källmaterial för många humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsinriktningar, inte bara därför att den speglar samhället, utan också därför att den påverkar samhället, inte minst genom att gestalta konsumtionsvanor. Också den litteratur som inte bevarats i kanon är viktig, men den är svårtillgänglig och svårhanterad.

Projektet skall etablera ett material som är representativt för situationen ett givet år och samtidigt speglar en utveckling i tid. Materialet utgörs av samtliga originalskrivna romaner och noveller som publicerades på svenska i separata utgåvor åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. Det blir tillgängligt i sin helhet för läsning och inte minst för sökningar. Projektet pågår 2009-2011 och skall leda till en mångvetenskaplig forskningsinsats för att pröva och utveckla databasens möjligheter till nya perspektiv och forskningsfrågor.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2009-2011
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: prosafiktion, samhälle, 1800-tal, representativitet

Esaias Tegnérs sjukdomstid

Projektet syftar till att beskriva Tegnérs hypokondri och senare sinnessjukdom i ett idéhistoriskt perspektiv samt att undersöka hur Tegnérs diktning förändras under den aktuella perioden.
Manuskriptet sönderfaller i tre delar:

  1. Melankoli och hypokondri i ett idéhistoriskt perspektiv. Även synen på melankolin i estetiken och förhållandet mellan kreativitet och sjukdom behandlas.
  2. Tre dikter med självbiografiskt innehåll och tillkomna i krissituationer: ”Mjeltsjukan”. ”Den Döde” och ” Porträtet”.
  3. Förändringar i Tegnérs sjukdomsdiktning.
     

Hypokondri och melankoli ses som sociala konstruktioner och jag vill undersöker hur dessa påverkar Tegnérs självbild, undersökt i brev och dikt. Vägledande är här Karin Johannissons Medicinens öga, där kultursjukdomar definieras som sjukdomar vilka uppkommer och försvinner beroende på den sociala och kulturella kontexten.

Tegnér blev sinnessjukförklarad av läkare sommaren 1840 och det sammanföll med en tid som man brukar kalla psykiatrins födelse. Intresse för människans inre och engagemang för mänskliga rättigheter skapade nya villkor för de sinnessjuka. Det var under denna tid som de nya asylerna växte fram. Tegnér behandlas på ”Irrenanstalt” i Schleswig och detta var en av de allra modernaste asylerna. Foucault är här en av utgångspunkterna.

När det gäller melankolin och hypokondrin, som då klassades som nervösa besvär som inte bara kunde inordnas i samhället utan också gav den sjuke en högre status, använder jag Klaus Dörners bok Bürger und Irre.

Förändringar i språket. Med hjälp av tre klassiker på detta område, Leo Navratil, Rosenbaum & Sonne och Susanne Schmidt-Knäbel, samt beskrivningar av maniskt språk och Hölderlinforskningen utarbetar jag vissa kategorier i språket som jag vill undersöka i diktningen före och efter sjukdomsutbrottet. Min metod baserar jag bl. a på intertextualitet och retorik.

  • Projektledare: Christina Svensson
  • Finansiering: understött av HSFR 1995-1999.
  • Nyckelord: Romantiken, estetik och melankoli, manlighet och hypokondri, tystnad, sinnesjukdom, språkets förändring, förnuft - oförnuft, romantiken som motrörelse till det moderna projektet.


Viktigaste publikation: Christina Svensson, Diktaren på dårhuset : om Esaias Tegnérs sjukdom och sjukdomsdiktning, Gidlunds förlag, 2012

Läs mer om boken på förlagets webbplats

Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till litteratur i universitetsundervisningen

Projektets syfte har varit att öka vetandet om hur skönlitteratur används i akademisk undervisning i moderna språk och litteraturvetenskap. Ett grundantagande har varit att litteratur som kulturfenomen både ’främmandegör’ det lästa, dvs bryter vaneläsandet, och ger unika möjligheter till inövning i ’främmande’ synsätt och tankeformer. Projektets långsiktiga fråga om vad som krävs av en litteraturundervisning som skall ta vara på dessa möjligheter besvaras från olika utgångspunkter. Med receptions- och översättningsteori som grund undersöks litterära texters funktion i undervisningen: dels utifrån texternas strategier, dels utifrån studenternas läsarter, och tänkvärda skillnader konstateras.

Åtta forskare har deltagit: från franska, spanska, tyska, litteraturvetenskapliga och pedagogiska disciplinerna vid GU.

  • Projektledare: Staffan Thorson
  • Projekttid: 2004–2008
  • Finansiering: Humanistiska fakulteten GU och Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: didaktik, främmandegöring, kultur, litteraturhistorieskrivning, receptionsteori, reader-response-teori, översättningsteori, Wolfgang Iser, Viktor Sklovskij, Umberto Eco.
     

Viktigaste publikation: Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till skönlitteratur i undervisningen, red. Staffan Thorson och Christer Ekholm, Daidalos 2009.

Läs mer om boken på förlagets webbplats

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2018-04-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?