Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i religionsvetenskap

Här finner du beskrivningar Här finner du beskrivningar av några av våra större, pågående forsknings- och bokprojekt i religionsvetenskap och teologi. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som leder eller arbetar inom projektet.

Integration och tradition: framväxten av en syrisk-ortodox kyrka i Sverige

Frågan om migration är aktuell i de flesta länder i världen, inte minst migration från krigsområdena i Syrien och Mellanöstern. Sedan 2015 har många assyrier/syrianer, eller suryoye som de själva kallar sig, kommit till Sverige, men gruppen har funnits i Sverige sedan 1960-talet. De flesta assyrier/syrianer är kristna och hör till den syrisk-ortodoxa kyrkan, en kyrka där traditionen spelar en stor roll. Detta forskningsprojekt avser att genom etnografiska fallstudier kritiskt undersöka integrationsprocesser i tre syrisk-ortodoxa församlingar i Sverige.

Forskningsfrågorna är: 1) Hur har de syrisk-ortodoxa församlingarna integrerats i det svenska samhället?, 2) Hur har syrisk-ortodoxa traditioner upprätthållits, omförhandlats och förändrats i relation till dessa integrationsprocesser?

  • Forskare i projektet: Magdalena Nordin, Andreas Westergren, Henrik Rydell Johnsén, Önver Cetrez
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Projekttid: 2018–2021
  • Mer info här

Pentecostal Migrants in Secular Sweden. Influences and Challenges

Pentecostal Migrants in Secular Sweden. Influences and Challenges
Syftet med detta treåriga forskningsprojekt är att fylla kunskapsluckan gällande den roll som pentekostalismen spelar när immigrerande minoriteter interagerar med det sekulära svenska samhället. Genom att fokusera på pentekostala migranter, en grupp som ökar i antal i urbana miljöer i Sverige, är det övergripande målet med projektet att bättre förstå de historiska, religiösa, sociala, moraliska och legala förvandlingarna i det svenska samhället i relation till integrationen av religiösa immigrerade minoriteter.

  • Forskare i projektet: Katarina Westerlund, Emir Mahieddin, Torbjörn Aronson, Victoria Enkvist, Magdalena Nordin, Anders Bäckström, Sven-Erik Brodd
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Projekttid: 2019–2022

Naturlig teleologi: Den nya dialogen mellan religion och vetenskap i ljuset av självorganisation och evolutionär konvergens

Teleologiska begrepp – begrepp om syften, ändamål och riktning – är fundamentala för humanistiskt tänkande. Utan möjligheten att tala om mål, syfte och riktning – och därmed inte heller om intentioner – undergrävs inte bara bärande fundament för etik, politik, konst och religion, utan för hela vår självuppfattning som människor. Inte desto mindre har teleologiska begrepp betraktats med mycket stor skepsis, och förkastats som en del av modern naturvetenskap: Naturen själv känner inga ändamål! Men vad betyder det i så fall för människan? För hur vi uppfattar oss själva och våra medmänniskor? De här frågorna har framförallt diskuterats inom dialogen mellan religion och vetenskap.

Projektet tar upp den här problematiken till kritisk analys i ljuset av två nya teoribildningar inom evolutionär biologi – självorganisation och evolutionär konvergens – som reser frågan om huruvida det finns en naturlig teleologi. Hur ska man förstå en ”naturaliserad” teleologi? Vilken är relationen mellan naturaliserade teleologiska begrepp och olika typer av religiös eller etisk teleologi? Är det organiska livet, medvetandet och till sist människan själv en ren tillfällighet, eller ska man snarare förstå denna utveckling som på något sätt inbyggd i världen från början? Och i det senare fallet, är detta en religiös hypotes eller något som ryms inom samtida vetenskapliga teorier?

Genom en tvärvetenskaplig studie av teleologiska begrepp och förklaringsmodeller avser projektet att lämna avgörande bidrag till dialogen mellan religion och vetenskap med avseende på vår förståelse av människan som ett personligt, moraliskt, religiöst och kulturskapande subjekt – som samtidigt står i kontinuitet med den övriga biologiska världen.

Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens

Har humor med Gud att göra? Vad betyder det för vår självförståelse att vi kan tycka något är roligt, inklusive oss själva? Och hur gestaltar skämtet relationen till den andre?

Humor kan tyckas vara ett oskyldigt och perifert fenomen, men genom historien har filosofer, författare, konstnärer och teologer analyserat humor som ett centralt drag hos människans mänsklighet. Först den allvarliga högmoderniteten har förpassat humorn till filosofins och teologins utkanter. Forskningsprojektet Gudomliga komedier avser att resultera i en större monografi om humorns idéhistoria och teori med fokus på dess filosofisk-teologiska relevans.

I dess historiska del diskuteras humorns form i antiken, bibeln, medeltiden, renässansen och reformationen för att kulminera i en utförlig redogörelse för dess relation till subjektivitet och transcendens i den tyska romantiken. Den påföljande teoretiska delen tar upp humor som ett filosofiskt och teologiskt problem och försöker – kritiskt och konstruktivt men också polemiskt mot så kallad ”humorteori” – nå en förståelse av hur subjektivitet och transcendens relaterar till denna. Projektet kommer inte kunna ge ett svar på "när det är roligt", men väl diskutera vilka de antropologiska förutsättningarna är för att kunna uppfatta något som roligt.

  • Projektdeltagare: Ola Sigurdson
  • Projekttid: 2011-2020
  • Finansiering: internt (Göteborgs universitet) 

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-06-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?