Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pågående forskningsprojekt i teaterstudier

Här finner du beskrivningar av några av våra större, pågående forsknings- och bokprojekt i ämnet teaterstudier. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som ansvarar för eller forskar inom projektet.

Pehr Henrik Lings dramatik

Detta projekt är en brett upplagd studie over den svenske romantikern Pehr Henrik Lings (1776-1839) dramer. Dessa har hittills ägnats föga förståelse av litteraturhistorikerna, som avfärdat dem såsom ointressanta och amatörmässiga. Lings dramatik är emellertid en veritabel guldgruva, fylld med intressanta och originella inslag. Projektet behandlar alla Lings dramer, de flesta med fornnordiska och medeltida ämnen. Normalt rör det sig om handlingar som tematiserar den våldsamma övergångsfasen mellan hedendom och kristendom i Sverige. Tidigare forskning har trott att det rör sig om renodlade talpjäser, när det i själva verket snarast är fråga om libretton till musikdramer. Projektet utgår från att detta missförstånd är ett av skälen till den snäva bedömningen av Lings banbrytande dramer.

  • Projektledare: Dag Hedman
  • Projekttid: 2013-2020
  • Finansiering: internt (Göteborgs universitet)

Känsla och frigörelse – sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet

Syftet med projektet är att omvärdera och ge en ny bild av den svenska dramatiken i det moderna genombrottet, genom att belysa hur drag från en sentimental och melodramatisk teatertradition omsattes. Jag avser att visa vilken betydelse de hade dels för att dramatikerna skulle få sin pjäser spelade och dels för den ideologi som uttrycks i dramerna. I fokus står pjäser av några av tidens mest lästa och spelade dramatiker i Norden, nämligen Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson.

Hur medverkar traditionens betoning av känslor till idéerna om frigörelse i deras dramatik? Vilka berättelser om genus och modernitet bidrar de melodramatiska och sentimentala dragen till? Vilken roll spelade dessa inslag för spridningen av dramerna i översättningar och på scener Norden och övriga Europa?

Projektet befinner sig inom både litteraturvetenskap och teaterstudier.

Brytningspunkter och kontinuitet

Detta projekt leds från Stockholms universitet, men två forskare vid Göteborgs universitet driver varsitt delprojekt inom det:

Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925.
Kvinnliga dramatiker på teatern och i dagstidnings- och tidskriftsreceptionen (Birgitta Johansson Lindh)

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Birgitta Johansson Lindh att undersöka några av Alfhild Agrells, Anne Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons pjäser på nordiska teatrar och i dagstidnings- och tidskriftsrecensioner under 1800-talets två sista decennium. Hur navigerade dessa kvinnliga dramatiker i ett teaterlandskap under förändring: Vilka scener spelades deras pjäser på och hur tolkades deras pjäser på teatrarna? Hur bedömde kritiker uppsättningarna?

Operett som brytpunkt och kontinuitet (Mikael Strömberg)

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Mikael Strömberg att undersöka operetten, en genre som tillhörde en av de mest populära och som spelades på allt från Kungliga operan i Stockholm till resande teatersällskap ute i landsbygden. Han undersöker operettartisters rörelse mellan olika genrer så som opera, operett och talteater. Det perspektivet ger anledning att ifrågasätta uppdelningen mellan fin- och populärkultur.

I projektet ingår sju forskare från olika ämnesområden, under ledning av professor Lena Hammergren vid institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. De sju delprojekten tillsammans avser att belysa perioden 1880–1925 ur ett nytt perspektiv och lyfter fram genrer och företeelser som tidigare varit negligerade i teaterhistorieskrivningen. De lyfter fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Alla studierna tar sin utgångspunkt i detaljerade arkivstudier.

Expansion och mångfald: Digital kartläggning och analys av den utominstitutionella scenkonsten i Göteborg 1965-2000

Projektet syftar till att anta den angelägna utmaningen att redogöra för mångfald i det sena 1900-talets scenkonsthistoria. Genom att använda bland annat data från digitaliserad dagspress kommer vi att undersöka följande forskningsfråga: Hur kan en mera inkluderande historia om den utominstitutionella scenkonsten skapas genom att kombinera historiografiska och urbana analyser med kapaciteten hos nya informationsteknologier? Genom att bygga vidare på tidigare forskning om utominstitutionell scenkonst i Göteborg 1965–2000, kommer staden att användas som en fallstudie för att undersöka det olösta historiografiska problemet att redogöra för mångfald inom det expanderade scenkonstfältet.

Under projektets första år kommer Riksarkivet att digitalisera Göteborgsrelaterad dagspress och en databas där vetenskaplig och digital expertis möts kommer att konstrueras. Under det andra året kommer vi att digitalt undersöka recensioner och ofta nedvärderat källmaterial som annonser, bildtexter och fotografier, och ladda upp nya empiriska resultat i databasen.

  • Projektledare: Astrid von Rosen and Cecilia Lindhé
  • Medverkande forskare: Mikael Strömberg och Helena Holgersson samt GIS-experterna Johan Åhlfeldt och Ida Storm
  • Projekttid: 2019-2021
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Kungliga Biblioteket och Riksarkivet

 

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-06-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?