Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avslutade forskningsprojekt teaterstudier

Här finner du information om avslutade forskningsprojekt i teaterstudier. Projekten är listade efter efternamnet på den av institutionens forskare som arbetat inom projektet. Mer information om avslutade projekt hittar du i forskarnas egna presentationer under Personal.

Information om doktorsavhandlingar och andra publikationer finner du i institutionens bibliogafi under Publikationer.

Alcina rediviva. Transformations of an Enchantress in Early Librettos

Den här studien följer förändringarna i aderton libretton om den förföriska trollkvinnan Alcina ur Ludovico Ariostos populära epos Orlando furioso (1516–1532). Librettona trycktes i Österrike, Frankrike, Storbritannien och Italien mellan 1609 och 1782. Texterna spänner över olika genrer såsom balett, drama per musica och festa teatrale. Det finns flera skäl till varför berättelsen om Alcina var så populär på scenen under barocken, bland annat kontrasterna i hennes temperament och möjligheten till spektakulära sceneffekter tack vare den frekventa förekomsten av magi. Studien visar att även om det finns en imponerande variation av hur librettoförfattarna närmar sig Alcinas personlighet och de intriger hon är involverad i, sker det ingen tydlig utveckling av temat.

  • Delprojektledare: Dag Hedman
  • Delprojekttid: 2017-2019
  • Finansiering: internt (Göteborgs universitet)
  • Ingår i projektet Sensibility and Passion. Studies in Early Italian Opera
  • Projektledare: Magnus Tessing Schneider
  • Artikel ur projektet (LIR.journal)

Nedslag i 1600-talslibrettots historia och formvärld

I centrum för projektet står teater- och smaksociologiska, liksom litteratur-, mentalitets-, teater- och smakhistoriska frågeställningar och resonemang. Undersökningen baseras på läsningen av 200 libretti på italienska, tyska, franska och engelska. Projektet avses avsätta en monografi över det europeiska 1600-talslibrettot, med bland annat en specialstudie över dess förhållande till Sverige och svenskarna.

Göteborg spelar roll – fria gruppers scenkonst i Göteborg 1960–2000

Fria grupper har skapat scenkonst för unga sedan slutet av 60-talet, scenkonstnärer lyfte den fysiska dimensionen i dess olika aspekter och dansgrupper intog stadens gator och torg på 80-talet. Grupperna har med bland annat nya berättelser och platsspecifika iscensättningar bidragit till en mängd av estetiska uttryck. Därmed står de fria gruppernas verksamhet för ett fundamentalt bidrag till mångfalden i Göteborgs kulturliv.

Det här projektet arbetar med att dokumentera, kartlägga och beskriva de fria gruppernas scenkonst. Vi undersöker a) när och var de olika grupperna verkade, b) vilka drivkrafterna var, c) vilka teman som var centrala, hur spelstil och konstnärligt uttryck såg ut samt d) vilka målgrupperna var. Dessutom studerar vi verksamhetens förutsättningar i Göteborgs urbana rum, institutioner och kulturpolitik samt gruppernas medverkan i regionala, nationella och internationella nätverk.

Projektet leddes av en styrgrupp som består av: Yael Feiler (lektor i teaterstudier) och Astrid von Rosen (lektor i konst- och bildvetenskap). Till den hörde en arbetsgrupp bestående av lärare och forskare i teaterstudier vid Göteborgs universitet. Projektet samverkade med Göteborgs stadsmuseums Teaterhistoriska samlingar samt med Centrum för digital humaniora och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, båda vid Göteborgs universitet.

Brytningspunkter och kontinuitet

Detta projekt leddes från Stockholms universitet, men två forskare vid Göteborgs universitet drev varsitt delprojekt inom det:

Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925.
Kvinnliga dramatiker på teatern och i dagstidnings- och tidskriftsreceptionen (Birgitta Johansson Lindh)

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Birgitta Johansson Lindh att undersöka några av Alfhild Agrells, Anne Charlotte Lefflers och Victoria Benedictssons pjäser på nordiska teatrar och i dagstidnings- och tidskriftsrecensioner under 1800-talets två sista decennium. Hur navigerade dessa kvinnliga dramatiker i ett teaterlandskap under förändring: Vilka scener spelades deras pjäser på och hur tolkades deras pjäser på teatrarna? Hur bedömde kritiker uppsättningarna?

Operett som brytpunkt och kontinuitet (Mikael Strömberg)

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt kommer Mikael Strömberg att undersöka operetten, en genre som tillhörde en av de mest populära och som spelades på allt från Kungliga operan i Stockholm till resande teatersällskap ute i landsbygden. Han undersöker operettartisters rörelse mellan olika genrer så som opera, operett och talteater. Det perspektivet ger anledning att ifrågasätta uppdelningen mellan fin- och populärkultur.

I projektet ingick sju forskare från olika ämnesområden, under ledning av professor Lena Hammergren vid institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Syftet med de sju delprojekten var att belysa perioden 1880–1925 ur ett nytt perspektiv och lyfte fram genrer och företeelser som tidigare varit negligerade i teaterhistorieskrivningen. De lyfte fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Alla studierna tog sin utgångspunkt i detaljerade arkivstudier.

  • Projektledare: Lena Hammergren, dans- och teatervetenskap, Stockholms universitet
  • Projektmedarbetare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion: Birgitta Johansson Lindh och Mikael Strömberg
  • Projekttid: 2015-2018
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Webbplats för projektet Brytningspunkter och kontinuitet
Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2019-11-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?