Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lisbeth Larsson, professor emerita, litteraturvetenskap

 

Nyckelord: Genus, kulturanalys, litteraturhistoria, life-writing

Född 1949 i Vara. Ämneslärarexamen 1973. Doktorsexamen vid Lunds universitet 1989 med avhandlingen En annan historia. Om kvinnors läsning och svenskt veckopress. Befordrad professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet 1999. Professor i litteraturvetenskap med inriktning på genusforskning vid Göteborgs universitet 2000.

Forskning

Min forskning genomsyras av intresse för olika typer av frågor om litteratur och genus. Avhandlingen En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress gav en ny förståelse av kvinnors läsning av "dålig" litteratur och har fått stor betydelse för den vändning från förakt till respekt för kvinnors läsvanor som ägt rum inom forskningen. Under 1980-talet var jag med och byggde upp utbildningen vid det som skulle bli den första genusvetenskapliga institutionen i Sverige vid Lunds universitet. I samband med detta gav jag, tillsammans med Johanna Esseveld, ut antologin Kvinnopolitiska nyckeltexter som blivit ett stående inslag i den genusvetenskapliga utbildningen. Jag var också en av redaktörerna för Nordisk kvinnolitteraturhistoria som gavs ut i fem band 1991-2000 och har skrivit ett tiotal artiklar i de olika banden. Sedan 2010 ligger Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet i en dansk, svensk och engelsk version.

Ett annat stort arbete inom fältet för genusforskning är databasen Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon, som jag genomfört tillsammans med Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet. Lexikonet innehåller biografier och utförliga persondata om tusen svenska kvinnor och utgör ett komplement till Svenskt Biografiskt Lexikon, där endast 5-8 procent kvinnor ingår i de olika banden. Databasen har tillkommit med stöd av Riksbankens Jubileumsfonds stöd till uppbyggandet av nya infrastrukturer och är avsedd att ligga till grund för fortsatt forskning om kvinnors villkor i det svenska samhället. Den planeras att, under Maria Sjöbergs ledning, byggas ut med ytterligare 1 000 kvinnor under 2019-2021

Under hela min verksamhetstid har jag arbetat mycket med de biografiska genrerna, det område som så småningom kommit att kallas life-writing. Under 1980-talet arbetade jag, tillsammans med Eva Haettner Aurelius och Christina Sjöblad, med ett av Riksbankens Jubileumsfond stött projekt om svenska kvinnors självbiografier och dagböcker. Vi gav bland annat ut bibliografin Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige 1650-1989. Ett annat resultat av det projektet är monografin Sanning och konsekvens. Marika Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna, 2001, där jag studerar teoribildning och praktik vad gäller självbiografier, dagböcker och biografier genom att följa ett case och visa de mekanismer som träder i kraft när en kvinna, som Marika Stiernstedt, säger att hon berättar sanningen om sitt äktenskap. Forskningen om life-writingdokumentens karaktär och betydelse utvecklades vidare med det av Riksbanken stödda projektet Biografiska fakta och fiktioner, som inkluderade tre doktorander vid Göteborgs universitet och som resulterade i bland annat Christian Lenemarks avhandling Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering och min egen monografi Hennes döda kropp. Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, 2008. En diskuterande översikt om den självbiografiska forskningens utveckling ges även i artikeln "Självbiografi, autofiktion, testimony, life writing".

Även det av Vetenskapsrådet stödda projektet om Virginia Woolf hade sin upprinnelse i mitt intresse för biografier. Virginia Woolf är förmodligen den mest biograferade författaren i den västerländska litteraturen. Under arbetets gång blev jag emellertid mer intresserad av hur hon med Londonkartans hjälp berättar människorna i sina romaner. Monografin Promenader i Virginia Woolfs London, 2013, innehåller ett rikt kartmaterial. Den har även utkommit i en engelsk version: Walking Virginia Wool’f London: an Investigation in Literary Geography, 2016.

Frågan om litterärt värde var grundläggande i min avhandling och i det av Riksbanken Jubileumsfond stödda projektet Att förhandla litterärt värde gjorde jag, tillsammans med Torbjörn Forslid, Jon Helgason, Christian Lenemark, Anders Ohlsson och Ann Steiner en litteraturetnologisk studie där vi följde 19 böcker under hösten 2013 för att kartlägga och förstå de värdeförhandlingar som pågick. Resultatet blev monografin Höstens böcker: Litterära värdeförhandlingar 2013, 2015. All text i boken har processats i grupp och samskrivits.

Publikationer: https://gup.ub.gu.se/publications/published

Under arbete

Om män – i svenska kvinnors självbiografier.
En biografi om Tora Dahl.

Publikationer

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2005

2004

2003

2001

2000

1989

Kontaktinformation

Lisbeth Larsson

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Box 200, 405 30 Göteborg lisbeth.larsson@lir.gu.se

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2018-10-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?