Presentation
Jag är lärare och forskare vid LIR sedan 2009, professor sedan 2016.
Bakgrund
Jag utbildades i nordisk litteratur vid Köpenhamns Universitet och disputerade 2003 på en avhandling om C.J.L. Almqvists Törnrosens bok. Under åren mellan min disputation och min anställning på LIR verkade jag som redaktör vid utgivningen av H.C. Andersens Samlede skrifter, Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, och som postdoc vid Köpenhamns Universitet.
Forskning
Min forskning har en tydligt nordisk profil, och jag har uppehållit mig särskilt vid romantik, tidigt avantgarde och modernism. Den gemensamma nämnaren är ett historiskt intresse som innefattar litteraturhistorieskrivningens teori och problematiker samt en kombination av textnära tolkningar och teoretiska reflektioner över relationen mellan form, ideologi och estetik.
Bland mina publikationer kan nämnas monografierna Mellem det korte og det lange. Undersøgelser af dansk 1990’er-prosa (1999), At fortælle verden. En studie i C.J.L. Almqvists Törnrosens bok (2006), Lyksalighedens øer. Møder mellem poesi, religion og erotik i dansk og svensk romantik (2010) och Modernisternas prosa och expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910–1930 (2015).
Uppdrag
Jag är lärarrepresentant i fakultetsstyrelsen våren 2017 (till våren 2020)
Jag ingår i det nordiska redaktionsrådet för tidskriften Romantik – Journal for the Study of Romanticisms. (Nordic Association for the Study of Romanticism: http://romantikstudier.dk/), samt i styrkommiteen för Annali di Ca' Foscari. Serie occidentale.
Jag ingår i styrgruppen för det nordiska forskarnätverket, Nordic Literary History Now.
2015-2017 var jag ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för estetiska vetenskaper.
2016-2018 (vårterminen) var jag ämnesordförande för litteraturvetenskap på institutionen.
Undervisning
Jag har undervisat på grundkurser, avancerad nivå och doktorandkurser, främst i litteraturhistoriskt inriktade ämnen, men även teori- och metodkurser.
Pågående forskning
Swedish Women Writers on Export in the 19th Century
Svenska författares villkor, mottagande och vidareföring i Sverige är ett väl utforskat område, liksom till viss del även utländska författarskaps inflytande på svensk litteratur. Men hur svenska författarskap spridits till och mottagits i andra länder är ett försummat område inom ämnet, trots att det redan under 1800-talet finns flera exempel på framgångsrika svenska författarskap utomlands. Syftet med projektet är att utifrån fem kvinnliga författarskap under 1800-talet, belysa villkoren för dessa i ett internationellt perspektiv.
De fem valda författarna var inte bara några av de mest inflytelserika och välkända i sin tid; deras verk representerar 1800-talets centrala perioder och genrer – romantikens lyrik (Julia Nyberg), den realistiska romanen (Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén), det moderna genombrottets samhällskritiska drama (Anne-Charlotte Leffler) och prosan vid sekelskiftet 1900 (Selma Lagerlöf). Centralt för projektet är frågor om vilka förutsättningarna var för deras internationella spridning. Vilka var de viktiga aktörerna i denna litterära export? Vilken roll spelade översättare, förläggare och kritiker som kulturella förmedlare? Vilka mekanismer på det litterära fältet avgjorde om författarskapen fick stor eller liten spridning? Vad avgjorde om författarskapen fick stor spridning i vissa länder och inte i andra? Genom dessa fallstudier kan mer generella frågor kring kvinnliga författare belysas: vilka författarroller som var möjliga för dem, den litterära kulturens koppling till kvinnorörelsens framväxt och vilka genrer och berättarstrategier som används av kvinnliga författare för att vinna legitimitet.
Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.
Projektgrupp: Yvonne Leffler (projektledare), Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson, Birgitta Johansson
Till projektets webbsida
Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/
