Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Arping

Professor

Åsa Arping
Professor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Docent,
asa.arping@lir.gu.se
031-786 4390

Rumsnummer: J663
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 41255 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se
Besöksadress: Renströmsgatan 6 , 412 55 Göteborg

Om Åsa Arping

Presentation

Sedan 2016 professor i litteraturvetenskap. Docent 2011, fil. dr 2002.

Forskar framför allt om 1800-talslitteratur och reception men intresserar mig även för nyare nordisk politisk poesi och driver för närvarande ett RJ-projekt om klasstematik i svensk samtidsprosa.

Jag har publicerat två monografier – avhandlingen om tre kvinnliga romandebuter och deras reception under 1830-talet (2002) och post doc-studien om hur ”namnet” (författares och skribenters) blev en vara i svensk litterär offentlighet under 1840-talet (2013).

Tillsammans med andra har jag redigerat ett tiotal forskningsantologier och även varit verksam i flera litteraturhistoriska projekt, som Litteraturens historia i Sverige (2009), Nordisk kvinnolitteraturhistoria (2016) och Nordens litteratur (2017).

Jag har redigerat två textkritiska Fredrika Bremer-volymer för Svenska Vitterhetssamfundet, Famillen H*** (2000) och Hertha (2016, tillsammans med Gunnel Furuland).

Sedan 2017 huvudredaktör för Kriterium, ordförande i redaktionsrådet och medlem i styrgruppen www.kriterium.se

2014–17 verksam inom det VR-finansierade projektet ”Swedish Women Writers on Export in the 19th Century”, med en delstudie om Fredrika Bremers framgångar i USA under 1840- och 50-talen.

2018– verksam i GPS400-projektet ”Att skriva Göteborg på kartan” (med Olle Widhe och Kristina Hermansson), finansierat av Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond.

2020–21 verksam i det RJ-finansierade projektet ”Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000–2020”.

Aktiv i nätverk som Nordiskt 1800-talsnätverk, Women Writers’ Networks, Nordiskt nätverk för editionsfilologer (NNE), Diversity in Nordic Literature (DINO) och Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning.

 

Pågående projekt

Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000–2020

Projektet undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa. Med utgångspunkt i skönlitteraturens förmåga att avtäcka och omförhandla såväl samhälleliga som känslomässiga och konstnärliga processer, utforskas hur klass laddas med nya innebörder och uttryck. Syftet är fördjupad kunskap om konstens politiska roll och relation till det postindustriella samhällets allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras. Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och kultursociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt perspektiv med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet.

www.rj.se/anslag/2019/att-gora-klass-intersektionella-nedslag-i-svensk-samtidsprosa-20002020/

Undervisning och ledningsuppdrag

Har undervisat sedan 1999, inom lärarutbildningen, fristående kurser i litteraturvetenskap och ämnesövergripande humaniorakurser på avancerad nivå, samt i kulturvetenskap (Barn- och ungdomskultur och kulturkritik) och journalistik (essäistik).

På avancerad nivå och forskarnivå har jag hållit kurser om litteraturkritik och litteraturteori och haft kursansvar för och medverkat i ämnesövergripande humaniorakurser. Handleder på alla nivåer, inklusive forskarutbildning. Har koordinerat skapandet av två masterprogram, Kritiska studier och Digital humaniora samt ett kandidatprogram, Redaktionell praktik.

Som tidigare utbildningsansvarig och viceprefekt för grund- och avancerad nivå (2011–2016) ansvarade jag för strategisk utbildningsplanering, kvalitetsfrågor och programutveckling. På den tidigare litteraturvetenskapliga institutionen var jag studierektor för forskarutbildning och avancerad nivå.

Jag har varit proprefekt vid institutionen i två omgångar, 2013–14 och 2015. Under mandatperioden 2016–2018 var jag extern ledamot i fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Från januari 2019 är jag ledamot (företrädare för lärarna) i Göteborgs universitets styrelse.

Redaktionella och andra uppdrag

1997–1998 medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap

1999–2000 medlem i redaktionsgrupp för projektet ”Romanens mödrar”, Svenska Vitterhetssamfundet

2000–2002 medlem i redaktionskommittén för Ord & Bild

2002–2005 redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift

2008–2010 extern redaktör för Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet

2010–2011 redaktör för LIR-institutionens skriftserie och tidskrift

2013 – medlem i redaktionsrådet för Tidskrift för litteraturvetenskap

2014– medlem i advisory board för Nordistica Tartuensia (NT)

2017– huvudredaktör, ordförande för redaktionsrådet och ledamot i styrgruppen för Kriterium, som arbetar med sakkunniggranskning och OA-publicering av vetenskapliga böcker

2019– ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp HS-A Estetiska vetenskaper

Jag har även haft flera uppdrag utanför universitetet, i beredningsgrupp för översatt litteratur på Kulturrådet, i den skönlitterära Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen), som föreläsare och moderator i en rad sammanhang. Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet medverkat som kulturskribent, bland annat i Göteborgs-Posten.

 

 

 

Senaste publikationer

I tystnadens kloak. Arbetarförfattaren som självetnograf i Susanna Alakoskis "April i anhörigsverige"
Åsa Arping
Arbetarförfattaren: Litteratur och liv, red. Margaretha Fahlgren, Per-Olof Mattsson & Anna Williams, Uppsala, Gidlunds, Kapitel i bok 2020
Kapitel i bok

Textkritisk kommentar
Åsa Arping
Fredrika Bremer, ”Hertha, eller En själs historia”. Utgiven av Åsa Arping och Gunnel Furuland, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2020
Kapitel i bok

Inledning
Åsa Arping
Fredrika Bremer, ”Hertha, eller En själs historia”, Utgiven av Åsa Arping och Gunnel Furuland, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2020
Kapitel i bok

Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia
Åsa Arping, Gunnel Furuland
Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Textkritisk utgåva 2020
Textkritisk utgåva

Järnvägsromanen
Åsa Arping
Anekdot: Det digitala bildningsmagasinet, Artikel i övriga tidskrifter 2020
Artikel i övriga tidskrifter

Inledning
Åsa Arping
Fredrika Bremer, Famillen H***, utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Textkritisk kommentar
Åsa Arping
Fredrika Bremer, Famillen H***, utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Replik: Sluta killgissa om humanioras kris
Åsa Arping
Göteborgs-Posten 15 oktober, Artikel i dagstidning 2019
Artikel i dagstidning

Visar 51 - 60 av 141

2014

Kritikens ordning. Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 [Lina Samuelsson, Karlstad: Bild, text & form 2013]
Åsa Arping
Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, Recension 2014
Recension

Från domare till medlare? Kritikerrollens förändringar och konstanter
Åsa Arping
Litteratur och lag. Skandinavisk kultur och litteratur i ett internationellt och tvärvetenskapligt perspektiv, red. Ivars Orehovs, Riga, Acta Universitatis Latviensis, Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

”Så här berättar vi om oss själva”. Arbetarskildring och life writing i Susanna Alakoskis Oktober i Fattigsverige. Dagbok (2012)
Åsa Arping
Från Bruket till Yarden. Nordiska perspektiv på arbetarlitteratur, red. Bibi Jonsson, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic, Lund, Litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet, Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

Från KVT till TGV. Några redaktörer från Lund, Göteborg och Malmö har ordet. KVT – tillbaka i Göteborg 2002–2006
Åsa Arping, Katarina Leppänen
Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år / Anna Nordenstam (red.), Möklinta, Gidlunds, Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

Den estetiskt meningsfulla författardöden? Victoria Benedictssons självmord mellan tragedi och triumf
Åsa Arping
Liv, lust & litteratur. Festskrift till Lisbeth Larsson, Göteborg, Makadam, Kapitel i bok 2014
Kapitel i bok

2013

Litteraturens historia i Sverige (sjätte upplagan)
Åsa Arping, Bernt Olsson, Anna Williams, Ingemar Algulin
Lund, Studentlitteratur, Samlingsverk 2013
Samlingsverk

Litteratur i globaliseringens tidevarv (1965–)
Åsa Arping
Litteraturens historia i Sverige / red. Bernt Olsson, Ingemar Algulin m.fl., Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

Folkhemmet tur och retur. Den nya arbetarlitteraturen (1965–)
Åsa Arping
Litteraturens historia i Sverige / red. Bernt Olsson, Ingemar Algulin m.fl., Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

Språk och politik – lyriken efter 1965
Åsa Arping
Litteraturens historia i Sverige / red. Bernt Olsson, Ingemar Algulin m.fl., Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

1990-talets svenska novellboom
Åsa Arping
Litteraturens historia i Sverige / Bernt Olsson, Ingemar Algulin m.fl., Lund, Studentlitteratur, Kapitel i bok 2013
Kapitel i bok

Visar 51 - 60 av 141

Sidansvarig: Elin Widfeldt|Sidan uppdaterades: 2014-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?